Frågor och svar om lokalt företagsklimat

Vad menar ni egentligen med ”företagsklimat”?

Företagsklimatet är summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö.

Har kommuner med bra företagsklimat lönsammare eller mer framgångsrika företag än andra?

På sikt kan man troligen se ett sådant samband. I en kommun där attityderna till företagande upplevs som positiva, där kommunen tillämpar regler med förnuft och där kommunens service till företagen är anpassad efter behoven får företagen lättare att koncentrera sig på verksamheten. Detta påverkar företagens konkurrenskraft positivt de kan då fokusera på ökad konkurrenskraft och lönsamhet.

Även för välfärden har företagsklimatet stor betydelse. Till exempel så finns det ett samband mellan ett gott företagsklimat och låg arbetslöshet och låga ohälsotal. Vinstgivande och livskraftiga företag behövs i alla kommuner.

Det finns också ett positivt samband mellan ett gott företagsklimat och befolknings- och skatteintäktstillväxt.

Finns det något samband mellan företagsklimatet och vilket parti som styr i kommunen?

Nej, inte generellt sett. Det finns exempel både på borgerliga och socialdemokratiskt styrda kommuner i såväl botten som toppen av vår rankinglista.

Varför tar ni inte hänsyn till andra faktorer, exempelvis tillgång på bostäder eller kvalitet på barnomsorg? De påverkar ju också förutsättningarna för företagande.

Vi tar hänsyn till faktorer med uppenbar betydelse för företagsklimatet. God tillgång på bostäder är tyvärr ofta ett resultat av arbetslöshet och utflyttning. Kvaliteten i barnomsorgen är svår att mäta och dess betydelse för företagsklimatet likaså.

Hur har ni kommit fram till er ranking av företagsklimatet i kommunerna?

Vår ranking baseras på tre block som ges samma vikt:

  • Sex statistikfaktorer – marknadsförsörjning, kommunalskatt, andel av den kommunala verksamheten som är utlagd på entreprenad, andel i arbete, andel företag och nyföretagande.
  • Enkätsvar från drygt 34 000 företagare om attityder till företagande, kommunens service, upphandling och infrastruktur.
  • Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens företagsklimat (från enkätundersökning).

Den bästa kommunen inom varje faktor får 290 poäng, den näst bästa 289 poäng, den tredje bästa 288 poäng och så vidare till den sämsta kommunen som får en poäng. Antalet poäng en kommun får speglar alltså exakt hur kommunen placerat sig i förhållande till de andra kommunerna för den aktuella faktorn.

Blocken ”statistik” och ”enkätsvar” innehåller vardera sex faktorer. För vart och ett av de båda blocken är alltså den maximala poängen 1740 poäng (6 faktorer x 290 poäng).

Det tredje blocket ”Företagarnas omdöme” innehåller den viktiga faktorn ”Företagarnas sammanfattande omdöme”. Där multipliceras den erhållna poängen med 6. Därmed uppgår maxpoängen även för det blocket till 1740 poäng.

Därefter räknas varje kommuns poäng samman och kommunerna rankas efter det totala resultatet.

Andra rankingar av företagsklimatet ser helt annorlunda ut. Varför skulle er ranking ge en riktigare bild än andra?

Därför att den i hög grad bygger på företagarnas uppfattning om företagsklimatet. Vem vet mer om kommunens företagsklimat än företagarna själva?

Att rangordna kommunernas företagsklimat enbart efter en faktor, exempelvis antalet tillväxtföretag per kommun, ger inte en riktig bild av företagsklimatet. I en sådan ranking kan exempelvis Dals-Ed hamna bland de sämsta kommunerna, trots att en majoritet av företagen i Dals-Ed anser att kommunens företagsklimat är bra.

Att rangordna kommunerna utifrån hur lönesumman i respektive kommun utvecklats säger inte heller mycket om företagsklimatet.

Varför väger ni in statistiska data om nu företagarna sitter inne med sanningen om företagsklimatet?

Därför att statistik som andel i arbete, nyföretagande och kommunalskatt också har betydelse för företagsklimatet. Dessutom är det sannolikt att upplevda förbättringar som återges i företagarnas enkätsvar också med tiden visar sig i den faktiska statistiken.

I topp på er ranking ligger en massa storstadskommuner och i botten trängs glesbygdskommunerna. Vad har de senare för hjälp av att ni ställer dem i skamvrån?

Vi ställer inte några kommuner i skamvrån. Vad vi gör är att rangordna kommuner utifrån de lokala företagarnas betyg och statistiska fakta. Då kommer de sämsta kommunerna sist.

Vår förhoppning är att rankingen för dessa kommuner ska kunna fungera som en väckarklocka och få dem att börja arbeta med att förbättra företagsklimatet. I det arbetet vill vi hjälpa till, bland annat genom att arrangera kommundialoger där företagare och politiker möts för att diskutera hur företagsklimatet kan bli bättre.

Dessutom finns det en mängd kommuner som inte ligger i direkt anslutning till någon storstad där företagarna upplever att företagsklimatet inte alls är dåligt, exempelvis Vårgårda, Värnamo, Mönsterås och Laholm.

Min kommun är enligt er ranking bland de sämsta i landet. Men här finns flera framgångsrika företag och jag känner flera företagare som tycker företagsklimatet är bra.

Visst finns det delade meningar bland företagare om företagsklimatet. Även i kommuner där en stor majoritet av företagarna är missnöjda finns det de som är nöjda. Och visst finns det framgångsrika företag också där företagsklimatet är dåligt. Men förmodligen skulle de framgångsrika företagen vara ännu fler om fler företagare upplevde villkoren för företagande som positiva.

Varför grundas rankingen delvis på faktorer som kommunerna har små möjligheter att påverka, exempelvis marknadsförsörjningen och infrastruktur?

Därför att även sådana faktorer har betydelse för företagsklimatet.

Marknadsförsörjningen är den genomsnittliga andel av hushållens inkomster som kommer från "frivilliga marknadsaktiviteter" - i huvudsak löneinkomster. Den kan ses som ett beskrivande mått på det lokala näringslivets vitalitet. Det finns dessutom ett positivt samband mellan marknadsförsörjning och tillväxt. Infrastrukturen har även den betydelse för företagsklimatet och kommunerna kan förbättra den lokala infrastrukturen bland annat genom att bistå med finansiering och genom lobbying.

Vad kan kommunerna göra för att förbättra företagsklimatet?

Det finns en rad konkreta åtgärder som kommuner kan vidta för att förbättra företagsklimatet. Här är några exempel:

  1. Se till att kommunpolitiker och -tjänstemän oftare träffar företagare i deras vardagsmiljö. Enligt våra enkäter ser nästan åtta av tio företagare det som en viktig åtgärd.
  2. Inför tjänstegarantier som gör klart vad företagare – och andra – kan förvänta sig av kommunen. Tre av fem företagare anser att det är viktigt.
  3. Avveckla kommunal verksamhet som på ett osunt sätt konkurrerar med privata företag. Två av tre företagare tycker att det är en angelägen åtgärd.
  4. Inrätta en kontaktpunkt för företagens kontakter med kommunen, en så kallad Företagslots eller One stop shop. Mer än tre av fem företagare efterlyser en sådan kontaktpunkt.
  5. Förkorta handläggningstiderna för kommunala tillstånd så att servicen till företagen förbättras. Två av tre företagare ser det som viktigt.
  6. Lägg ut mer kommunal verksamhet på entreprenad. Mer än varannan företagare anser att det är angeläget.
  7. Förbättra samverkan mellan utbildningsväsende och företag. Det tycker tre av fyra företagare är viktigt.

När kommer nästa rankinglista?

I maj 2017.