Metod för rankingen

FÖRETAGSKLIMAT Varje år presenterar Svenskt Näringsliv en ranking av det lokala företagsklimatet uppbyggd av resultatet från en företagarenkät och officiell statistik. Syftet är att lyfta fram var i Sverige det är lättast att driva företag. Den senaste rankingen släpptes 2017 och bygger på svar från en enkät som genomfördes under perioden januari - april 2017. Nästa ranking släpps hösten 2018.

Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens uppfattning om ”Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen”. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör 1/18 av rankingen är: Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans 1/18 och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare 1/18.

I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in.

Rankingen 2017 innehåller sex statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB, och UC AB. Varje faktor ges en artondels vikt i rankingen.

  • Marknadsförsörjning – visar hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från ”frivilliga marknadsaktiviteter” – i huvudsak löneinkomster från privata företag.
  • Kommunalskatt.
  • Entreprenader – visar hur stor del av kommunens totala verksamhet som är utlagd på entreprenad i privat drift.
  • Andel i arbete – visar andelen invånare som förvärvsarbetar.
  • Företagande – visar andelen privata arbetsgivare (företag med minst en anställd) per 1 000 invånare.
  • Nyföretagsamhet – visar andelen nyföretagsamma per 1 000 invånare i kommunen som under det senaste året tillkommit gruppen företagsamma. Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag.

Den årliga rankinglistan

De 290 kommunerna rangordnas efter varje faktor. Den kommun som exempelvis har den bästa kommunala servicen får 290 poäng, den med näst bästa 289 poäng, och så vidare.

Kommunen med lägst servicebetyg får alltså 1 poäng. Antalet poäng en kommun får speglar alltså exakt hur kommunen placerat sig i förhållande till de andra kommunerna inom respektive faktor.

I vissa fall får fler än en kommun samma placering på rankinglistorna för de enskilda faktorerna, dessa kommuner får då alla det högsta betyget. Det kan se ut såhär: 290, 289, 289, 289, 286.

För de faktorer som inte väger en artondel i beräkningen multipliceras poängen med 0,2 för attitydfrågorna och med 0,5 för infrastrukturfrågorna. Det sammanfattande omdömet multipliceras med 6 för att viktningen av de olika faktorerna ska bli den rätta. Den kommun som exempelvis får högst medelbetyg när det gäller kommunpolitikernas attityder till företagande får alltså 58 poäng för den faktorn (290 × 0,2). Därefter adderas poängen för samtliga faktorer. Den kommun som får högst totalpoäng kommer på första plats.