Protokoll lättläst med färgsymboler

I Sverige finns det idag cirka en miljon företag, 99 procent av dessa är småföretag och närmare 75 procent är enmansföretag. Företagare möts av 1 200 lagar, 2 200 förordningar, 8 100 föreskrifter och allmänna råd samt 96 600 000 blanketter.

Det är ett resultat av många års arbete med att försöka säkerställa säkerhet, kvalitet och miljö i verksamheter. Det är viktiga områden för alla men att fortsätta producera blanketter kommer inte att ge något önskvärt resultat.

– Vi tror mer på att bygga tillsynen kring företagares vilja att göra rätt, att skapa modeller för god kommunikation och förståelse, säger Marcus Svensson från Tillväxt och Tillsyn, en ideell förening med syfte att utveckla nya arbetssätt som bidrar till att länka samman kommunernas tillväxt- och tillsynsarbete.

Hjälper kommuner hitta nya arbetssätt

Tillsammans med sin kollega Martin Clarstedt vill han hjälpa kommuner att hitta ett arbetssätt som ska underlätta för entreprenörer som vill starta eller utveckla företag. De har arbetat fram nya innovativa modeller som syftar till att skapa en användarvänlighet för företagare. De har förändrat sättet att ta ut avgifter, sättet att kommunicera med småföretagare och sättet att prata om hållbarhet.

– Framtidens företagare är nästa generation och nya svenskar. Om vi vill att de ska starta sina verksamheter i Sverige så måste vi göra regelverken mer användarvänliga. Det är nödvändigt för några och bra för alla, säger Marcus Svensson.

I slutet av september samlade han och Martin Clarstedt på uppdrag av Region Värmland myndighetsutövare, kommun- och företagsutvecklare till en heldag vikt åt att fundera över hur man kan få en högre regelefterlevnad genom att jobba med rådgivande myndighetsutövning. Dagen inleddes med de stora dragen på nationell nivå för att avslutas med vad man kan göra på lokal nivå i sin egen hemkommun. Lennart Wittberg, strateg från Skatteverket, berättade om hur man gick från att vara en fruktad skattefogde till att bli en uppskattad servicemyndighet och Mattias Fogelgren, utredningssekreterare från Tillitsdelegationen talade om hur tilliten är en viktig grundsten i myndighetsutövningen.

– Det här arbetet är inte enkelt, förändring kan vara skrämmande för många och den svenska regeltillämpningen har en stark kultur, säger Martin Clarstedt.

En kommun som just nu håller på och testar ett nytt arbetssätt är Gislaved kommun i Jönköpings län. Susanne Norberg, bygg- och miljöchef, berättade om hur hon har förenklat och förtydligat myndighetsutövandet för företagare.

– Jag använder mig av Tillväxt och Tillsyns modell för kommunikation - rättelsetrappan i vår kontakt med företagen. Förr var vår kommunikation till dem skriftlig. Men nu börjar vi all kommunikation med en muntlig dialog, säger Susanne Norberg.

Och istället för att använda sig av ett krångligt språk i sina tillsynsrapporter tar hon hjälp av symboler i olika färger och former. Dessa visar i texten vad som bör uppmärksammas av företagen och varför.

– Vi ska vara enkla och tydliga i vårt språk. Men det finns protokoll som inte ens jag förstår. Vi ska följa miljöbalken som ett redskap som ska underlätta vårt arbete för att göra förflyttningar och påverka framåt. Men om jag efter 30 år i branschen inte förstår vad som står, hur kan jag då begära att andra ska kunna göra det, säger Susanne Norberg.

Det finns fler saker som hon gör annorlunda nu. Hon har till exempel börjat att kontakta företagen när de har gjort någonting bra.

– Ja, jag har börjat med det och får mycket positiv respons från företagarna. Det öppnar upp för dialog och samarbete. Det är toppen tycker jag, säger Susanne Norberg.

Tillsynen behöver en mer jämlik tolkning

Företagaren Hans Palmgren, Palmengruppen, har märkt av förbättringarna som Susanne Norberg pratar om. Han har verksamheter i flera kommuner och kan jämföra hur samma regelverk tolkas olika beroende på vilken kommun som hanterar ärendet.

– Jag tycker att Gislaved har en bra inställning och det handlar verkligen om vilken inställning man har. Dialogen och servicen har blivit bättre och jag ser också en större vilja till att förstå våra förutsättningar, säger Hans Palmgren.

Men han ser hellre att arbetet lyfts upp på länsnivå för att få en bättre och mer jämlik tolkning och bedömning.

– Skillnaderna i hur man tolkar reglerna är för stora mellan kommunerna. Lyft upp arbetet på länsnivå. Då blir det en kontinuitet i arbetet och man tolkar reglerna mer lika. Jag har erfarenhet av att söka alkoholtillstånd i åtta olika kommuner och det har kostat allt mellan 500 kronor till 2000 kronor trots att det har handlat om samma slags tillstånd. Så ska det inte vara, säger Hans Palmgren.