regelkrångel 16 9
Foto: Pawel Flato/SCANPIX

Två års arbete i onödan när regeltolkningen ändrades

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Två års arbete gick upp i rök när certifieringen, som företaget Svalson hade jobbat så hårt för, plötsligt inte längre skulle gälla. ”Regelbördan måste lätta för företagen. Gör Regelrådet till en fristående myndighet och tilldela den en stoppfunktion för konsekvensutredningar som inte håller måttet", säger Svenskt Näringslivs jurist Göran Grén.

Maud Spencer

Maud Spencer, vd för Svalson AB, tycker många regler är för krångliga och tidskrävande.

Christina_Wahlstrom

Företagaren Christina Wahlström fick kämpa i många år mot regelkrångel när hon startade mödravårdsverksamheten Mama Mia.

Foto: SöREN ANDERSSON
Göran Grén studiobild

Göran Grén, jurist på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography

Maud Spencer, vd för Svalson AB, är trött på krångliga regler. När företaget fick en ny föreskrift om att man behövde certifiera sig för att garantera alla rutiner och arbetssätt vid tillverkning av produkter inom kategorin bärande konstruktioner, blev hon tvungen att söka dispens. Företagets balkongräcke var redan godkänd av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, men man tvingades förändra vissa delar för att kunna bli certifierad enligt tolkningen av de europeiska reglerna.

En av företagets bästa ingenjörer sattes på heltid att jobba med alla dokumentationer som behövdes för att bli godkänd, berättar Maud Spencer.

Men när allt arbete var genomfört så ändrades tolkningen från Boverket. Nu stod det att deras balkongräcken inte får certifieras.
– Så försvann två års arbete. Vi är seriösa och vill sköta oss, men att förlora så mycket i tid och pengar samt tappa i kraft på marknaden under tiden känns hopplöst, säger Maud Spencer.

För en näringsidkare kan det bli tidskrävande att hantera alla lagar och regler som ska följas. Och ju fler nya regler som tillkommer desto krångligare blir det. Det visar Svenskt Näringslivs rapport Lättare regelbörda för näringslivet – en förnyad politisk beslutsprocess för lagstiftning.

Rapportförfattaren Göran Grén menar att helt avgörande för att arbetet med regelförbättring ska tas på allvar och få genomslag är ett politiskt helhetsbegrepp. Regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för regelförbättring och fortlöpande informera riksdagen om arbetet.
– Utan ett fungerande maskineri som stoppar nya krångliga regler och som kan omhänderta problem med existerande så kommer situationen för Sveriges företag att försämras, säger Göran Grén.

Inför framtagandet av rapporten har en stor företagarpanel svarat på specifika frågor. Det visar sig att över 60 procent upplever en stor eller mycket stor regelbörda och 32 procent svarar att de uppskattar att de skulle spara mer än tio timmar per månad om regler blir enklare. På frågan om företag upplever att regelbördan har ökat eller minskat under de senaste två åren har 64 procent svarat att den har ökat. Därför behöver man ställa sig frågan hur man gör det enklare för dem, menar Göran Grén.

– Frågan är oerhört viktig eftersom företagare måste få tid att utveckla sina verksamheter istället för att lägga tid på onödig administration och byråkrati. Genom att inte prioritera regelförbättringen så halkar vi efter flera av våra främsta konkurrentländer, säger Göran Grén.

Danmark, Finland, Tyskland, USA och Storbritannien jobbar med regelförbättring mer systematiskt och undersöker vad för konsekvenser regler får för företagare. Göran Grén vill att Regelrådet får en tydligare organisation som myndighet och med ett starkare mandat. Han vill även se ett bredare företagarperspektiv i samband med att nya regelverk tas i bruk.

– Det behövs bättre konsekvensutredningar. Regelrådets senaste rapport visar att av de 43 remisser där regeringskansliet var avsändare, så uppfyllde 81 procent inte kraven. Finansdepartementet lämnade in 21 konsekvensanalyser och 19 av dessa underkändes av Regelrådet. Från Justitiedepartementet skickades ingen utredning överhuvudtaget. Dåligt förberedda regleringar, onödig byråkrati och bristande konsekvensanalyser är dyrt och kan i värsta fall sätta stopp för fortsatt näringsverksamhet, säger Göran Grén.

I Svenskt Näringslivs årliga enkät om det lokala företagsklimatet, som 2016 besvarades av 31 400 företag, svarar över 60 procent att en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra företagsklimatet är att minska regelbördan. Läs mer om företagsklimat här.

Företagaren Christina Wahlström har också erfarenhet av regelkrångel. 1988 ville hon bygga en mödravårdsverksamhet med alla tillhörande professioner och startade Mama Mia. Hon stötte på många regler som hon ställde sig frågande till.

– Jag var till exempel tvungen att anställa en läkare med medicinskt ansvar för att kunna utöva mitt eget yrke som barnmorska. Varför skulle jag ha någon annan som ansvarade för mitt utövande och kunnande? Det blev enormt kostsamt för mig. Samma problem var det med ultraljudsundersökningar. Det fick en barnmorska bara göra om det fanns en läkare närvarande, trots att vi hade samma kompetens för det, berättar Christina Wahlström.

Hon har lagt ner många timmars arbete på att hantera regelkrånglet och aldrig gett upp sina mål. Idag är hennes barnmorskemottagning och mödravård en av landets största med flera mottagningar i Stockholm och Malmö. Men det har varit tufft att nå dit.

– Ibland kände jag mig mer som en häcklöperska istället för en barnmorska. Det var bara en massa hinder som dök upp hela tiden som jag skulle över, säger Christina Wahlström.

– Regelrådet bör kontrollera att man vet vad beslutet innebär och hur det faktiskt påverkar företag. Ge det möjlighet att återremittera förslag och säga ”gör om, gör rätt och återkom”, säger Göran Grén.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Många nya jobb i snabbast växande näringen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING "Besöksnäringen är Sveriges snabbast växande näring. Nästan en femtedel av alla nya jobb skapas i vår näring. Fram till år 2023 kommer näringen att skapa 50 000 nya jobb. Och en tredjedel av alla som är sysselsatta i besöksnäringen är unga under 25 år", säger Malin Bergsvik, regionkommunikatör på Visita Mellersta. Att behovet av utbilda personal kommer vara stort i framtiden stod klart när när Visita, Örebro kommun och företagare i branschen träffade Studie- & yrkesvägledare i Örebro.
NYHET Publicerad:

Friskolor får rätt till skolpeng till slut

FRISKOLAN Efter att Falu kommun förra året betalade ut 32,7 miljoner kronor i retroaktiv ersättning till fristående skolor är det nu Borlänges tur. Även här har gymnasiefriskolornas skolpeng varit för låg i många år. ”Det här agerandet från kommuner är ett problem”, säger Peter Lundström, vd på Helixgymnasiet i Borlänge.
NYHET Publicerad:

Kommunens krav utesluter företag

UPPHANDLING Skellefteå kommun har nyligen avslutat en upphandling av resebyråtjänster. I upphandlingen har de ställt krav som exkluderar ett stort antal leverantörer. ”Jag undrar varför kommunen ställer krav som gör att färre leverantörer kan lämna anbud”, säger vd:n på en lokal resebyrå.
NYHET Publicerad:

Med förenkling i sikte

FÖRETAGSKLIMAT Dunkers Kulturhus i Helsingborg fylldes under en dag i april. Då gick starten när ca 500 kommunala tjänstemän i 11 kommuner i nordvästra Skåne satte sig på skolbänken. Siktet är inställt på bättre service till företagen – att förenkla helt enkelt.
NYHET Publicerad:

Umeåentreprenörer erbjuder digital praktik

HÖGSKOLAN Tjänsten Webbexpressen erbjuder studenterna att göra praktik på ett helt nytt sätt. Studenterna jobbar digitalt och väljer själva arbetstid och varifrån de jobbar. De får testa att jobba som digitala entreprenörer.
NYHET Publicerad:

Kommunens nej hotar sommarsäsongen

KONKURRENS Tak eller inte över uteserveringen? Det är den stora frågan för Tomas Kurt, ägare av restaurangen Stora Örebro. Kommunen har sagt nej trots att andra krögare kring samma torg har liknande tak. ”Beslutet är godtyckligt och ett klart fall av negativ särbehandling”, säger Tomas Kurt.
NYHET Publicerad:

I polisförhör för danstillstånd

REGELKRÅNGEL En halvtidstjänst, så mycket tid uppskattar Peter Sjöström att O´Learys i Umeå lägger ner på alla regler man ska följa. Nyligen kallades han till förhör. Det blev finalen på en två år lång byråkratisnurra där det visade sig att polisen hade fel.
NYHET Publicerad:

Orimliga skillnader mellan kommunerna

REGELTILLÄMPNING ”Handläggningstider och avgifter kan skilja sig åt väldigt mycket mellan kommuner, ibland är de rent av orimliga. Vi måste prata mer om hur man tolkar regler." Det säger August Liljeqvist, sakkunnig på Näringslivets Regelnämnd.
NYHET Publicerad:

Två års arbete i onödan när regeltolkningen ändrades

REGELKRÅNGEL Två års arbete gick upp i rök när certifieringen, som företaget Svalson hade jobbat så hårt för, plötsligt inte längre skulle gälla. "Regelbördan måste lätta för företagen. Gör Regelrådet till en fristående myndighet och tilldela den en stoppfunktion för konsekvensutredningar som inte håller måttet", säger Svenskt Näringslivs jurist Göran Grén.
NYHET Publicerad:

”Det handlar inte om att ta vad man får”

KOMPETENS Många företag upplever det svårt att finna rätt kompetens på dagens arbetsmarknad. Ett av dem företag är Special-Elektronik i Karlstad. ”Framtiden ligger i att vi hittar rätt personer, som hjälper företaget att utvecklas och förbättras”, säger Åke Larsson, VD.
NYHET Publicerad:

"Jag önskar att byråkratin fungerade smidigare"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Utan arbetskraft från Rumänien och Polen skulle skogsvårdsföretaget Svensk Skogsservice AB stå sig slätt. "Vi har vuxit snabbt och jag hoppas på fortsatt tillväxt, men allt hänger på om vi lyckas hitta arbetskraft", menar Joakim Gustafsson, huvudägare och vd.
NYHET Publicerad:

Ingen hjälp från kommunen när företagen vill växa och skapa fler jobb

FÖRETAGSKLIMAT Södertälje är i stort behov av fler arbetstillfällen. Men när Fruktleveransen och Herr Gurka behövde hjälp med mark för att kunna växa och anställa fler gav kommunen kalla handen.
NYHET Publicerad:

Sopkrig rasar på Gotland

KONKURRENS Med subventionerad återvinning konkurrerar Region Gotland ut de lokala företag som har som affärsidé att ta hand byggavfall. Men kommunen slår ifrån sig och en lösning på problemet dröjer. ”Det är helt snett”, säger Daniel Björkman som driver företaget Returbagen.
NYHET Publicerad:

När dödshot blir vardag - ökad kriminalitet största hotet

SÄKERHET Endast 18 timmar efter den lyckade och välbesökta invigningen av Conny Holmlunds nya ICA Kvantumbutik i Märsta centrum, gick larmet. Butiken hade utsatts för ett smash and grab-rån med en bil som kört rakt in i entrén.
NYHET Publicerad:

Mungipor pekar uppåt i glödheta Nya Luleå

FÖRETAGSKLIMAT Det finns en ny optimism och framåtanda i Luleå jämfört för bara några år sedan. Kommunen sticker också ut med topplaceringar i hela landet när det gäller olika mätningar och beskrivs ibland som glödhet.
NYHET Publicerad:

Byggarna bygger byn

I Växjö står byggkranarna på rad och nya byggnader dyker upp på flera ställen likt svampar ur jorden. Det är många år sedan det producerades så mycket inom byggsvängen som nu.
NYHET Publicerad:

Det är nåt osunt med osund konkurrens

Skulle vi fråga på stan om det är en kommunal uppgift att driva bilfabrik eller sågverk, så skulle nog svaret bli ett entydigt Nej! Men är svaret lika självklart när det kommer till campingplatser, restauranger eller brandskyddsutbildningar?
NYHET Publicerad:

Kriminaliteten tvingar honom stänga butiken

BROTTSLIGHET Hot, våld och rån utgör vardagen för allt fler företagare som inte längre räknar med hjälp från en handfallen poliskår. Nu kräver företagarna åtgärder från samhället. Salam Kurda har haft sin butik i Husby centrum i över 30 år, men nu vill han inte fortsätta. ”Jag orkar inte längre, jag tvingas lämna Husby på grund av all kriminalitet”.
NYHET Publicerad:

Hög tid att förbereda för dataskyddsförordningen

DIGITALISERING Den nya dataskyddsförordningen stod i fokus för företag i Örnsköldsvik som på onsdagen fick möjlighet att ställa frågor till Svenskt Näringslivs Carolina Brånby. Det är hög tid att börja arbetet, var hennes budskap.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjning för hela Halland

FÖRETAGSAMHET Under ett intensivt dygn möttes ett 90-tal representanter på Ästad Forum från Hallands företag, kommuner och region för att diskutera länets framtid. Under konferensen fördes en lång rad gruppdiskussioner om hur Halland ska gå vidare med kompetensförsörjning, inkludering och attraktivitet i framtiden.