regelkrångel 16 9
Foto: Pawel Flato/SCANPIX

Två års onödigt arbete när regeltolkning ändrades

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Två års arbete gick upp i rök när certifieringen, som företaget Svalson hade jobbat hårt för, plötsligt inte längre gällde. ”Regelbördan måste lätta för företagen. Gör Regelrådet till en fristående myndighet och tilldela den en stoppfunktion för konsekvensutredningar som inte håller måttet", säger Svenskt Näringslivs jurist Göran Grén.

Maud Spencer

Maud Spencer, vd för Svalson AB, tycker många regler är för krångliga och tidskrävande.

Christina_Wahlstrom

Företagaren Christina Wahlström fick kämpa i många år mot regelkrångel när hon startade mödravårdsverksamheten Mama Mia.

Foto: SöREN ANDERSSON
Göran Grén studiobild

Göran Grén, jurist på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography

Maud Spencer, vd för Svalson AB, är trött på krångliga regler. När företaget fick en ny föreskrift om att man behövde certifiera sig för att garantera alla rutiner och arbetssätt vid tillverkning av produkter inom kategorin bärande konstruktioner, blev hon tvungen att söka dispens. Företagets balkongräcke var redan godkänd av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, men man tvingades förändra vissa delar för att kunna bli certifierad enligt tolkningen av de europeiska reglerna.

En av företagets bästa ingenjörer sattes på heltid att jobba med alla dokumentationer som behövdes för att bli godkänd, berättar Maud Spencer.

Men när allt arbete var genomfört så ändrades tolkningen från Boverket. Nu stod det att deras balkongräcken inte får certifieras.
– Så försvann två års arbete. Vi är seriösa och vill sköta oss, men att förlora så mycket i tid och pengar samt tappa i kraft på marknaden under tiden känns hopplöst, säger Maud Spencer.

För en näringsidkare kan det bli tidskrävande att hantera alla lagar och regler som ska följas. Och ju fler nya regler som tillkommer desto krångligare blir det. Det visar Svenskt Näringslivs rapport Lättare regelbörda för näringslivet – en förnyad politisk beslutsprocess för lagstiftning.

Rapportförfattaren Göran Grén menar att helt avgörande för att arbetet med regelförbättring ska tas på allvar och få genomslag är ett politiskt helhetsbegrepp. Regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för regelförbättring och fortlöpande informera riksdagen om arbetet.
– Utan ett fungerande maskineri som stoppar nya krångliga regler och som kan omhänderta problem med existerande så kommer situationen för Sveriges företag att försämras, säger Göran Grén.

Inför framtagandet av rapporten har en stor företagarpanel svarat på specifika frågor. Det visar sig att över 60 procent upplever en stor eller mycket stor regelbörda och 32 procent svarar att de uppskattar att de skulle spara mer än tio timmar per månad om regler blir enklare. På frågan om företag upplever att regelbördan har ökat eller minskat under de senaste två åren har 64 procent svarat att den har ökat. Därför behöver man ställa sig frågan hur man gör det enklare för dem, menar Göran Grén.

– Frågan är oerhört viktig eftersom företagare måste få tid att utveckla sina verksamheter istället för att lägga tid på onödig administration och byråkrati. Genom att inte prioritera regelförbättringen så halkar vi efter flera av våra främsta konkurrentländer, säger Göran Grén.

Danmark, Finland, Tyskland, USA och Storbritannien jobbar med regelförbättring mer systematiskt och undersöker vad för konsekvenser regler får för företagare. Göran Grén vill att Regelrådet får en tydligare organisation som myndighet och med ett starkare mandat. Han vill även se ett bredare företagarperspektiv i samband med att nya regelverk tas i bruk.

– Det behövs bättre konsekvensutredningar. Regelrådets senaste rapport visar att av de 43 remisser där regeringskansliet var avsändare, så uppfyllde 81 procent inte kraven. Finansdepartementet lämnade in 21 konsekvensanalyser och 19 av dessa underkändes av Regelrådet. Från Justitiedepartementet skickades ingen utredning överhuvudtaget. Dåligt förberedda regleringar, onödig byråkrati och bristande konsekvensanalyser är dyrt och kan i värsta fall sätta stopp för fortsatt näringsverksamhet, säger Göran Grén.

I Svenskt Näringslivs årliga enkät om det lokala företagsklimatet, som 2016 besvarades av 31 400 företag, svarar över 60 procent att en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra företagsklimatet är att minska regelbördan. Läs mer om företagsklimat här.

Företagaren Christina Wahlström har också erfarenhet av regelkrångel. 1988 ville hon bygga en mödravårdsverksamhet med alla tillhörande professioner och startade Mama Mia. Hon stötte på många regler som hon ställde sig frågande till.

– Jag var till exempel tvungen att anställa en läkare med medicinskt ansvar för att kunna utöva mitt eget yrke som barnmorska. Varför skulle jag ha någon annan som ansvarade för mitt utövande och kunnande? Det blev enormt kostsamt för mig. Samma problem var det med ultraljudsundersökningar. Det fick en barnmorska bara göra om det fanns en läkare närvarande, trots att vi hade samma kompetens för det, berättar Christina Wahlström.

Hon har lagt ner många timmars arbete på att hantera regelkrånglet och aldrig gett upp sina mål. Idag är hennes barnmorskemottagning och mödravård en av landets största med flera mottagningar i Stockholm och Malmö. Men det har varit tufft att nå dit.

– Ibland kände jag mig mer som en häcklöperska istället för en barnmorska. Det var bara en massa hinder som dök upp hela tiden som jag skulle över, säger Christina Wahlström.

– Regelrådet bör kontrollera att man vet vad beslutet innebär och hur det faktiskt påverkar företag. Ge det möjlighet att återremittera förslag och säga ”gör om, gör rätt och återkom”, säger Göran Grén.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Små företag verkar i tystnad

FÖRETAGSKLIMAT Att driva företag i Eslöv har många fördelar men kommunen måste bli bättre på att lyfta de små företagen. Det anser My Hedenskog, vd och delägare på Scan Filter.
NYHET Publicerad:

"Kompetensförsörjningen är den stora utmaningen"

FÖRETAGSKLIMAT Arbetskraft med rätt kompetens är en bristvara och en politisk fråga, menar Gertrud Weiselblad, vd Gertrud Solutions AB, när politiker i Karlskrona gör företagsbesök för att stärka dialogen om hur företagsklimatet i kommunen kan förbättras.
NYHET Publicerad:

Lätt att starta men svårt att driva företag i Sverige

FÖRETAGSKLIMAT "Det är i jämförelse med många andra länder lätt att starta företag i Sverige, men det är desto svårare att driva företag. Regelverket är tufft för den som har ett litet företag och inte kan hålla sig med en massa specialister", säger Senja Ljung, vd på SM Entreprenad AB i Söderköping och nyvald styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Bryssel nästa för Locker room talk UF

UNG FÖRETAGSAMHET 70 idrottsklubbar och 15 skolor. Så många har hittills fått besök av killarna bakom Sveriges bästa UF-företag 2017. Med föreläsningar om jämställdhet för unga pojkar vill Locker room talk UF få till justare samtal i omklädningsrummen.
NYHET Publicerad:

Östrand vill värva unga teknikintresserade till nya fabriken

STORSATSNING SCA har flyttat hem sitt huvudkontor till Sundsvall igen, och samtidigt pågår ett av Sveriges största industriprojekt någonsin i Timrå. När 7,8 miljarder kronor investeras i projektet Helios på Östrand spiller mycket över på det regionala näringslivet. SCA:s projektledare Håkan Wänglund vill redan nu börja rekrytera morgondagens industriarbetare till den toppmoderna anläggningen.
NYHET Publicerad:

Ökade diselstölder problem för fler företag

BROTTSLIGHET I en enkätundersökning framtagen av Svenskt Näringsliv anger hela 54 procent av de svarande företagen i Uppsalaregionen att de upplever brottslighet som ett problem för det egna företaget. Christina Williamsson Liw som är VD för Östhammars Schakt AB har varit med i branschen i många år och är en av de som upplever att brottsligheten har ökat, hos dem i form av dieselstölder från maskiner.
NYHET Publicerad:

Ökat regelkrångel skapar barriärer

REGELKRÅNGEL I Sverige blir det alltmer krångligt att driva företag. I Skops senaste undersökning kring regelkrångel svarade 32 procent att det blivit krångligare sedan året innan. Kjell Berg driver en Sibyllarestaurang i Haninge och är en av alla de företagare som har fått ta del av regelkrånglets baksida.
NYHET Publicerad:

Brottsutsatta företagare känner maktlöshet

BROTTSLIGHET 44 procent av företagen i Jämtlands län upplever att brottslighet är ett problem för det egna företaget. Siffran är en bra bit under genomsnittet för Sverige som ligger på 56 procent men vissa typer av brott så som dieselstölder och inbrott är förhållandevis vanligt. Det visar en enkätundersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skogsentreprenör: Dieselstölder vardagsmat

BROTTSLIGHET Kalle Wiik äger skogsentreprenadföretaget K Å Wiik AB i Åmot, där han arbetar med avverkning och virkesuppköp. Den senaste tiden har företaget blivit utsatt för allt fler brott. Det gäller framförallt dieselstölder från företagets skogsmaskiner men även stöld av annan utrustning. ”Vi är uppriktigt oroliga för att den nya raffinerade brottsligheten kan hindra oss i vår fortsatta utveckling. Det är synd eftersom jag tror starkt på framtiden för skogsindustrin i Sverige", säger Kalle Wiik.
NYHET Publicerad:

Brott mot företag ett ökande problem

BROTTSLIGHET I en enkätundersökning som Svenskt Näringsliv gjort anger hela 53 procent av de svarande företagen i Västernorrland att brottslighet är ett problem för det egna företaget. Per-Erik Christensen driver sedan 2009 butiken Lads i Sundsvall och har jobbat i branschen i 35 års tid. Nu vittnar Per-Erik både uppgivet och frustrerat om hur det är i vardagen nu jämfört med för två år sedan.
NYHET Publicerad:

Brottsvåg pressar maskinentreprenör

BROTTSLIGHET Hundra polisanmälningar, ingen straffad och stölder för en halv miljon. Så sammanfattar Mikael Hägglund, driftledare i familjeföretaget Hägglunds Last och Schakt i Lycksele, hur stölder och skadegörelse drabbat företaget genom åren. "Att anmäla till polisen gör vi knappt längre, det känns som slöseri med tid", säger Mikael Hägglund.
NYHET Publicerad:

Brottslighet växande problem för företag

FÖRETAGSKLIMAT Bedrägeri, inbrott och skadegörelse är brott som många företagare ser en hög risk att drabbas av. Och att brottsligheten ökar är både företagare och politiker över hela landet överens om.
NYHET Publicerad:

Ny studentrapport om kommunal samverkan

SAMVERKAN Kommunal samverkan förekommer allt oftare och i Jönköpings län är det vanligt förekommande. Framförallt mindre kommuner verkar se samverkan som en lösning på de problem som avsaknad av egna resurser medför. Men hur väl fungerar kommunal samverkan i praktiken och hur påverkar det kommunernas företag? Det besvarar Svensk Näringsliv i ny rapport.
NYHET Publicerad:

Den företagarvänlige vänsterpartisten

FÖRETAGSKLIMAT Sorsele har hårdare fokuserat på företagsbesök, upphandlingar och service till nyföretagare. Nu ger företagarna tummen upp. I Svenskt Näringslivs mätning höjer de betyget på kommunen i princip rakt igenom.
NYHET Publicerad:

Inget samhälle utan företagsamhet

FÖRETAGSAMHET 2016 vann Anna Dimitrievska priset som årets mest företagsamma i Jönköpings län för att ha gjort Hotell Nissastigen i Gislaved till ett levande hotell. I och med detta lyftes inte bara företaget till nya höjder utan även Gislaved som samhälle.
NYHET Publicerad:

Umeå behöver bli ännu tydligare

FÖRETAGSKLIMAT Umeå får sänkt betyg av sina företagare i Svenskt Näringslivs enkät. Det svarar kommunen på genom att lansera en ännu mer företagarvänlig handlingsplan. Höjningen av parkeringsavgifter i centrum stoppas också.
NYHET Publicerad:

Seriös och rak dialog i Upplands-Bro

FÖRETAGSKLIMAT 2008 gav företagen i Upplands-Bro företagsklimatet underkänt. Men kommunen bestämde sig för att långsiktigt och målmedvetet börja arbeta med att bli bättre. Och det har gett resultat. Upplands-Bro är numera den kommun i Stockholms län där företagen är mest nöjda med tjänstemännens attityder och med dialogen med kommunledningen.
NYHET Publicerad:

Åre kommun samordnar och effektiviserar inköpsprocessen

FÖRETAGSKLIMAT Åre kommun samordnar inköpen och skapar en central INKÖPSfunktion. "Med ensamordning av inköpen och en central INKÖPSfunktion kan vi skapa långsiktiga inköpsstrategier som talar om vad vi ska köpa, inom vilka områden, vem som gör inköpet och hur vi vill köpa varor och tjänster", säger Viktor Stjernefeldt inköpschef med ansvar för hela inköpsprocessen inklusive upphandlingar i Åre kommun.
NYHET Publicerad:

Tydlighet och god service är ett vinnande koncept i Norrköping

FÖRETAGSKLIMAT Norrköpings kommun har infört en ny taxa vid bygglov. Den gamla taxan baserades på yta beroende av antal kvadratmeter, handläggningsfaktorer för bygglov och startbesked samt justeringsfaktorer och antal hörda grannar. SKL:s förslag till ny taxa, som man har implementerat i Norrköping, baseras på nedlagd tid beroende av planering, avvikelser och detaljplan.
NYHET Publicerad:

Företagsfokus i Bergs kommun

FÖRETAGSKLIMAT Bergs kommun ska förbättra företagsklimatet, målet är en topp 100-placering inom tre år. I den senaste rankingen av lokalt företagsklimat fick kommunen betyget snäppet över godtagbart avseende sammanfattande omdömen. "Godtagbart är inte godtagbart. Bergs kommun är en kommun som ska bli bra i första läget och riktigt bra är såklart målet", säger Therese Kärngard, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande (S) i Bergs kommun.