Brister i Vetenskapsrådets förslag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Vetenskapsrådet har presenterat en ny utvärderingsmodell som ska styra fördelningen av statens forskningsanslag. Det är i grunden positivt med ökad konkurrens mellan svenska lärosäten. Det behövs starkare drivkrafter för högre forskningskvalitet, inklusive ökat forskningssamarbete med näringslivet, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.

Emil Görnerup

Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.

Tyvärr har förslaget brister. Drivkrafterna för ökat forskningssamarbete och nyttiggörande av forskningsresultat kommer att vara alltför svaga. Begreppet kvalitet ses fortfarande som någonting inomvetenskapligt, frikopplat från samhällsrelevans och nytta.

Företagens forskning framstår allt mer som elefanten i det akademiska rummet. Vetenskapsrådet nämner den inte alls, trots att den just nu står i centrum i den forskningspolitiska debatten. Näringslivets forskningsintensitet, mätt som andel av BNP, har på 10 år minskat med en tredjedel. Det motsvarar förlorade investeringar på över 30 miljarder kronor om året. Detta kommer att bli en av de viktigaste politiska frågorna för den kommande regeringen.

Vetenskapsrådet har missat att den akademiska forskningen har en central roll i att vända utvecklingen. I en intervjuundersökning som Svenskt Näringsliv genomfört med internationella forskningschefer ses tillgången till kompetens och möjligheterna till forskningssamarbete som avgörande faktorer vid beslut om nya forskningsinvesteringar.

Relevans och nyttiggörande måste därför ingå som en del av begreppet forskningskvalitet. Finns det något tydligare mått på framgång än offentlig forskning som gett god avkastning tillbaka till medborgarna genom samhällsnytta och välstånd?

Komponenten genomslag utanför akademin har i Vetenskapsrådets förslag fått en viktning på 15 procent. Det är för lågt och ger snarare signalen att samverkan inte är viktigt. Svenskt Näringsliv anser att andelen bör höjas rejält för att kunna få en påverkan. Bedömningen av genomslag utanför akademin kommer att ske genom två fallstudier per 50 heltidsanställda. Det är tveksamt om det räcker som grund för en rimlig bedömning. Värderingen borde därför breddas till att också inkludera kvantitativa indikatorer, exempelvis externa forskningsmedel från företag.

Ökat forskningssamarbete är inte ett ensidigt intresse för företagen. Excellenta akademiska miljöer utan nära samarbete med näringslivet och andra delar av samhället är sällsynta. Det är sant för Boston och Cambridge och det är också sant för Sverige. Få skulle argumentera att AstraZenecas närvaro i Mölndal saknar betydelse för Sahlgrenska akademin.

När regeringen nu får Vetenskapsrådets förslag på sitt bord vore det därför välkommet med en breddad diskussion om den akademiska forskningens roll i samhället. Från ett snävt och inåtriktat kvalitetsbegrepp till hur villkoren för all forskning i Sverige kan stärkas.   

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Europeisk forskning får inte tappa näringslivsfokus

KOMMENTAR Signaler om minskat inflytande för näringslivet i EU:s forskningsprogram oroar. Det borde vara tvärtom. Annars riskerar Europa att hamna på efterkälken i jämförelse med omvärlden, anser Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskningspolitik måste vässas

KOMMENTAR Samarbetet med europeiska universitet och högskolor gör svenska företag mer konkurrenskraftiga. Därför bör EU:s forskningsambitioner öka kraftigt, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation, i UNT.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Topptalang hotas av utvisning

ARBETSKRAFTSINVANDRING När iranska Nina forskade vid KTH handplockades hon av företagaren Rutger Gyllenram. Efter flera år i Sverige hotas hon nu av utvisning på grund av en minimal administrativ miss. ”Nina har en kompetens som är helt unik och vital för mitt företag. Istället för att ta tillvara den, hotas hon med utvisning”, säger Rutger Gyllenram.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Snäv forskningspolitik missar målet

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”
NYHET Publicerad:

Forskare hindras samarbeta med näringslivet

FORSKNING Allt färre forskare på svenska lärosäten väljer att samarbeta med företag. Det är slutsatsen i en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Enligt Emil Görnerup, forskningspolitisk expert och rapportens författare, är resultatet oroväckande.
NYHET Publicerad:

Brist på styrning hämmar svensk forskning

OECD-RAPPORTEN OECD:s analys av svensk forskning visar att ökade basanslag inte har lett till någon större måluppfyllnad. Svenskt Näringsliv föreslår därför att en premie införs som uppmuntrar lärosäten att samverka med samhället, och en premie som främjar att forskare rör sig mellan lärosäten och näringsliv. Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Flera insatser krävs för att ändra negativ forskningstrend

KOMMENTAR De privata investeringarna i FoU i Sverige har sjunkit under det senaste decenniet. Nu måste landets framtid som forskningsnation säkras, vilket kräver flera insatser. Svenskt Näringsliv föreslår bland annat att en mobilitetspremie som främjar rörlighet mellan akademi och näringsliv införs.
NYHET Publicerad:

Överenskommelse om anställdas uppfinningar

IMMATERIALRÄTT Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK har träffat överenskommelser om konkurrensklausuler och om anställdas uppfinningar. Det är bra att det finns ett modernt avtal om konkurrensklausuler, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Piratkopiering ett växande globalt problem

RAPPORT Handel med piratkopierade varor utgör en av de största svarta marknaderna globalt. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att många av Sveriges största företag utsätts för immaterialrättsintrång och piratkopiering, och att problemet eskalerat de senaste fem åren. 
NYHET Publicerad:

Sverige tappar 35 miljarder i FoU-investeringar

FOU Senaste årens globala satsningar på FoU har placerat Sverige i skuggan inom området. En ny rapport visar att Sverige under det senaste decenniet halkat efter inom FoU investeringarna. ”Det är inte konstigt att svenska företag lägger forskningen utomlands”, säger Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
NYHET Publicerad:

Varsel tecken på att Sverige halkar efter

KOMMENTAR Ericssons besked att varsla 2 200 anställda är en påminnelse om de tuffa villkoren i den globala ekonomin. Företagen förändras, förnyas och utvecklas. Det måste politiken också göra annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken. Hittills har det dock varit tunnsått med skarpa förslag från regeringen.
NYHET Publicerad:

Tre råd till innovationspolitiska rådet

KOMMENTAR Regeringens nya innovationspolitiska råd har sjösatts. Med erfarenheter från tidigare försök av globaliseringsrådet och framtidskommissionen pekar Tobias Krantz chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, expert i forsknings- och utvecklingsfrågor, ut ett antal principer som bör vara vägledande i det nya rådets arbete.
NYHET Publicerad:

Brister i Vetenskapsrådets förslag

KOMMENTAR Vetenskapsrådet har presenterat en ny utvärderingsmodell som ska styra fördelningen av statens forskningsanslag. Det är i grunden positivt med ökad konkurrens mellan svenska lärosäten. Det behövs starkare drivkrafter för högre forskningskvalitet, inklusive ökat forskningssamarbete med näringslivet.
NYHET Publicerad:

Oro kring svensk forskning inför extravalet

ENKÄT Forskningen riskerar att få en undanskymd roll i kommande valrörelse, tror ledande personer inom näringsliv och akademi. Samtidigt finns en negativ trend med sjunkande investeringar i FoU vilket oroar, visar en enkätundersökning. 
NYHET Publicerad:

Ge större resurser till innovativa lärosäten

KOMMENTAR Samverkan mellan akademi och näringsliv måste uppmuntras. Inför därför en innovationspremie till universiteten, där de som är duktiga på att omsätta forskningsrön till innovationer ska få större resurser från staten än dem som inte är lika skickliga, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Kunskapsglapp om svensk forskning ska tätas

FORSKNING Det saknas kunskap om forskningen som bedrivs i näringslivet respektive akademin och om Sveriges kompetensförsörjning. En ny satsning med en utlysning om 82 miljoner kronor för forskning inom området ska råda bot på det.