Oro kring svensk forskning inför extravalet

NYHET Publicerad

ENKÄT Forskningen riskerar att få en undanskymd roll i kommande valrörelse, tror ledande personer inom näringsliv och akademi. Samtidigt finns en negativ trend med sjunkande investeringar i FoU, vilket oroar, visar en enkätundersökning.

Under tidigare valrörelser har forskningsfrågorna ofta haft en undanskymd roll, trots att intresset för frågan finns hos en stor andel av den svenska befolkningen. Det visade Svenskt Näringslivs undersökning Feltolkad folkopinion. För att ta tempen på synen på forskningens roll inför kommande valrörelse ställde vi tre frågor till ledande personer inom näringsliv och akademi.

Börje Ekholm

Börje Ekholm, vd för Investor.

Foto: BRITTA PEDERSEN / TT

Börje Ekholm, vd för Investor, vad anser du om läget för svensk forskning just nu?

– Som jag ser det måste framtidsinvesteringarna i FoU öka, både från det offentliga och från det privata. Företagens investeringar leder till innovation, och är det som driver organisk tillväxt över tid. Vi är ett litet land och konkurrensen ökar hela tiden från länder som har betydligt större resurser, så vi har mycket arbete framför oss för att vara världsledande.

De privata FoU-investeringarna i Sverige under de senaste tio åren har sjunkit med en procentenhet som andel av BNP. Vad tror du behöver göras för att vända den negativa utvecklingen för forskningsinvesteringar i Sverige?

– Företag kommer alltid att lägga sin forskning där man får bästa resultat till lägsta möjliga kostnad. Sverige kan aldrig konkurrera med låga kostnader. Vi måste konkurrera med stark kompetens. Därför är förbättrad utbildning och mer resurser och anslag till fri forskning det enskilt viktigaste på sikt.

Vilken roll tror du att forskningsfrågan kan komma att få inför vårens val?

– En bildning i världsklass måste vara prioriterat, och då inkluderar det allt från grundskola till högre utbildning och forskning.”

Sigbritt Karlsson

Sigbritt Karlsson, Rektor för Högskolan i Skövde.

Foto: Högskolan i Skövde

Sigbritt Karlsson, rektor för Högskolan i Skövde, vad anser du om läget för svensk forskning just nu?

– Det bedrivs mycket intressant forskning Sverige. Tyvärr har vi under de senaste åren haft ett ensidigt politiskt fokus på storskaliga satsningar som missgynnat många små forskningsmiljöer. Därmed  har också det breda näringslivet runt om i landet missgynnats.  Jag hoppas att det ny börjar blåsa nya vindar, störst inte alltid är bäst när det gäller forskning och mer pengar till samma miljö ger inte alltid mervärde i form av nya idéer.

De privata FoU-investeringarna i Sverige under de senaste tio åren har sjunkit med en procentenhet som andel av BNP. Vad tror du behöver göras för att vända den negativa utvecklingen för forskningsinvesteringar i Sverige?

– Det år svårt för mig att uttala mig det privata näringslivets interna FoU-investeringar. Men inom akademin behöver vi bli bättre på att hitta svenska och utländska samverkanspartners som är villiga att satsa reda pengar i vår forskning. Svenska lärosäten har traditionellt inte ägnat sig åt fundraising på ett systematiskt sätt, även om flera av de stora nu är igång med detta. På Högskolan i Skövde är det här idag ett strategiskt fokusområde som vi jobbar aktivt med.

Vilken roll tror du att forskningsfrågan kan komma att få inför vårens val?

– Forskning är sällan en stor fråga i valrörelsen på egen hand, den måste kopplas till en större fråga för att väcka intresse hos bred massa. När vi säger att forskning är viktig för att hitta ett läkemedel mot Alzheimer blir forskningsfrågan betydelsefull för en bredare allmänhet. Vi som arbetar inom forskningsområdet behöver bli bättre på att peka på den konkreta nyttan av vårt arbete men också kunna säga att forskningen fördjupar kunskap som först längre fram kanske blir en konkret produkt eller tjänst. 

Peter Gudmundson

Peter Gudmundson, rektor på KTH.

Peter Gudmundsson, rektor för KTH, vad anser du om läget för svensk forskning just nu?

– Det är oroande att de privata forskningsinvesteringarna har minskat de senaste åren. De svenska universiteten står sig relativt väl men mot bakgrund av de stora satsningar som görs på andra håll, främst i Asien, är det viktigt att vi långsiktigt kan få goda förutsättningar. Ett viktigt steg vore att öka andelen basresurser för forskning vid universiteten. 

De privata FoU-investeringarna i Sverige under de senaste tio åren har sjunkit med en procentenhet som andel av BNP. Vad tror du behöver göras för att vända den negativa utvecklingen för forskningsinvesteringar i Sverige?

– Långsiktigt är tillgången på kompetens helt avgörande. Det innebär att skola och högre utbildning måste hålla högsta kvalitet. Det innebär också att forskningen måste ligga på en hög internationella nivå. Sedan måste naturligtvis de ekonomiska förutsättningarna var tillräckligt attraktiva.

Vilken roll tror du att forskningsfrågan kan komma att få inför vårens val?

– Tyvärr tror att den frågan kommer att få en undanskymd roll.

Peje Emilsson

Peje Emilsson, ordförande Kreab Gavin Anderson.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Peje Emilsson, ordförande för Kreab Gavin Anderson, vad anser du om läget för svensk forskning just nu?

– I grunden bra med många skickliga forskare men det är givet att konkurrensen – inte minst från nya växande ekonomier i Asien och Afrika – ställer nya krav på oss. Det är inte troligt att gamla försprång kommer att finnas kvar speciellt länge.

De privata FoU-investeringarna i Sverige under de senaste tio åren har sjunkit med en procentenhet som andel av BNP. Vad tror du behöver göras för att vända den negativa utvecklingen för forskningsinvesteringar i Sverige?

– Kanske tid att sluta mäta satsning på forskning i procent av BNP utan att istället titta  på hur effektiv forskningen är – vilka är de nya produkterna och tjänsterna. Samtidigt måste vi öka insikten av att satsa på FoU också hos mindre och medelstora företag. Hur ska utbudet av varor och tjänster se ut om tio år?

Vilken roll tror du att forskningsfrågan kan komma att få inför vårens val?

– Tyvärr mycket begränsad. Det blir en del tal om innovation i industrin samtidigt som nuvarande regering är helt negativ till innovationer inom vård och utbildning. Och debatten om hur digitalisering dramatiskt kommer att förändra - och förbättra -vård och utbildning är ännu inte en insikt som nått våra politiska makthavare.

Anita Hansbo

Anita Hansbo, rektor för Högskolan i Jönköping.

Foto: Patrik Svedberg

Anita Hansbo, rektor för Högskolan i Jönköping, vad anser du om läget för svensk forskning just nu?

– Glädjande nog är vi fortfarande (2012) bland de fem länder i OECD som investerar mest i FoU som andel av BNP tillsammans med Sydkorea, Israel, Finland och Japan. Vår ställning som kunskapsnation är alltså fortfarande stark men vi ska inte ta den för given.

De privata FoU-investeringarna i Sverige under de senaste tio åren har sjunkit med en procentenhet som andel av BNP. Vad tror du behöver göras för att vända den negativa utvecklingen för forskningsinvesteringar i Sverige?

– Trenden är oroande. Det är förstås viktigt med tydliga politiska signaler om att Sverige tänker fortsätta att satsa långsiktigt på forskning och högre utbildning.

– Sverige är ett litet land som står för ungefär en procent av världens forskning. Här behövs en ökad internationell orientering, inte minst hos universitet och högskolor. Det behövs en ökad förmåga att skapa och prioritera starka forskningsmiljöer med global trovärdighet och synlighet. Det behövs en ökad rörlighet bland forskare mellan lärosäten, och mellan akademi och näringsliv.

– Forskning, utveckling och innovation i svenskt näringsliv drivs av kompetenta människor i nära samspel. Geografisk närhet i underlättar. Det är den samlade förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenta människor i landets alla regioner som spelar roll för de privata FoU-investeringarna i sin helhet.

Vilken roll tror du att forskningsfrågan kan komma att få inför vårens val?

– Jag tror att den dessvärre får en undanskymd plats.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Topptalang hotas av utvisning

ARBETSKRAFTSINVANDRING När iranska Nina forskade vid KTH handplockades hon av företagaren Rutger Gyllenram. Efter flera år i Sverige hotas hon nu av utvisning på grund av en minimal administrativ miss. ”Nina har en kompetens som är helt unik och vital för mitt företag. Istället för att ta tillvara den, hotas hon med utvisning”, säger Rutger Gyllenram.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Snäv forskningspolitik missar målet

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”
NYHET Publicerad:

Forskare hindras samarbeta med näringslivet

FORSKNING Allt färre forskare på svenska lärosäten väljer att samarbeta med företag. Det är slutsatsen i en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Enligt Emil Görnerup, forskningspolitisk expert och rapportens författare, är resultatet oroväckande.
NYHET Publicerad:

Brist på styrning hämmar svensk forskning

OECD-RAPPORTEN OECD:s analys av svensk forskning visar att ökade basanslag inte har lett till någon större måluppfyllnad. Svenskt Näringsliv föreslår därför att en premie införs som uppmuntrar lärosäten att samverka med samhället, och en premie som främjar att forskare rör sig mellan lärosäten och näringsliv. Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Flera insatser krävs för att ändra negativ forskningstrend

KOMMENTAR De privata investeringarna i FoU i Sverige har sjunkit under det senaste decenniet. Nu måste landets framtid som forskningsnation säkras, vilket kräver flera insatser. Svenskt Näringsliv föreslår bland annat att en mobilitetspremie som främjar rörlighet mellan akademi och näringsliv införs.
NYHET Publicerad:

Överenskommelse om anställdas uppfinningar

IMMATERIALRÄTT Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK har träffat överenskommelser om konkurrensklausuler och om anställdas uppfinningar. Det är bra att det finns ett modernt avtal om konkurrensklausuler, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Piratkopiering ett växande globalt problem

RAPPORT Handel med piratkopierade varor utgör en av de största svarta marknaderna globalt. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att många av Sveriges största företag utsätts för immaterialrättsintrång och piratkopiering, och att problemet eskalerat de senaste fem åren. 
NYHET Publicerad:

Sverige tappar 35 miljarder i FoU-investeringar

FOU Senaste årens globala satsningar på FoU har placerat Sverige i skuggan inom området. En ny rapport visar att Sverige under det senaste decenniet halkat efter inom FoU investeringarna. ”Det är inte konstigt att svenska företag lägger forskningen utomlands”, säger Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
NYHET Publicerad:

Varsel tecken på att Sverige halkar efter

KOMMENTAR Ericssons besked att varsla 2 200 anställda är en påminnelse om de tuffa villkoren i den globala ekonomin. Företagen förändras, förnyas och utvecklas. Det måste politiken också göra annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken. Hittills har det dock varit tunnsått med skarpa förslag från regeringen.
NYHET Publicerad:

Tre råd till innovationspolitiska rådet

KOMMENTAR Regeringens nya innovationspolitiska råd har sjösatts. Med erfarenheter från tidigare försök av globaliseringsrådet och framtidskommissionen pekar Tobias Krantz chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, expert i forsknings- och utvecklingsfrågor, ut ett antal principer som bör vara vägledande i det nya rådets arbete.
NYHET Publicerad:

Brister i Vetenskapsrådets förslag

KOMMENTAR Vetenskapsrådet har presenterat en ny utvärderingsmodell som ska styra fördelningen av statens forskningsanslag. Det är i grunden positivt med ökad konkurrens mellan svenska lärosäten. Det behövs starkare drivkrafter för högre forskningskvalitet, inklusive ökat forskningssamarbete med näringslivet.
NYHET Publicerad:

Oro kring svensk forskning inför extravalet

ENKÄT Forskningen riskerar att få en undanskymd roll i kommande valrörelse, tror ledande personer inom näringsliv och akademi. Samtidigt finns en negativ trend med sjunkande investeringar i FoU vilket oroar, visar en enkätundersökning. 
NYHET Publicerad:

Ge större resurser till innovativa lärosäten

KOMMENTAR Samverkan mellan akademi och näringsliv måste uppmuntras. Inför därför en innovationspremie till universiteten, där de som är duktiga på att omsätta forskningsrön till innovationer ska få större resurser från staten än dem som inte är lika skickliga, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Kunskapsglapp om svensk forskning ska tätas

FORSKNING Det saknas kunskap om forskningen som bedrivs i näringslivet respektive akademin och om Sveriges kompetensförsörjning. En ny satsning med en utlysning om 82 miljoner kronor för forskning inom området ska råda bot på det.
NYHET Publicerad:

Forskningspolitiken kan bli nästa EU-kris

EU De globala forskningsinvesteringarna ökar. Kina står för en allt större del medan Europa backar. Om Europa ska ha en chans att konkurrera måste privata forskningsinvesteringar öka och samarbetet mellan akademi och näringsliv stärkas, vilket framkom under ett seminarium i Europaparlamentet.
NYHET Publicerad:

Framgångsrik forskning lockade riskkapital

FORSKNING Patrik Ernfors, professor i vävnadsbiologi på KI, gjorde en grundforskningsupptäckt tillsammans med sitt forskarteam som lockade riskkapitalisters intresse. Nyligen investerades 42 miljoner kronor för att utveckla preparatet, som kan ta kål på cancerceller i hjärnan.
NYHET Publicerad:

Hon är bäst på att göra affär av forskning

TÄVLING För ett år sedan var KI-forskaren Pernilla Videhult Pierre en nybörjare på kommersialisering av forskning, men ett misstag tvingade henne att lära sig mer. Förra veckan kammade hon hem 100 000 kronor när hon vann IVAs Mentor4research, en tävling som belönar just kommersialisering av forskning.
NYHET Publicerad:

Så ska Life science-sektorn i Sverige stärkas

FOU I fredags lämnades rapporten Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science till närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Rapporten pekar på vikten av att samordna alla aktörer i sektorn och att politiken måste ta ett tydligt ansvar för dess framtida utveckling.