Statliga innovationer en politisk hägring

NYHET Publicerad

KOMMENTAR En klok innovationspolitik bör fokusera på hur Sverige kan attrahera de allra bästa, oavsett om det rör sig om forskare, ledare, entreprenörer, ingenjörer eller riskkapital. Det skriver Emil Görnerup, forskningspolitisk expert, och blickar mot Silicon Valley i Kalifornien för inspiration.

Emil Görnerup

Emil Görnerup, forskningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, tycker att det finns mycket att lära från Silicon Valley när det kommer till innovationspolitik.

Foto: Nicklas Mattsson

Politiker från hela världen kastar lystna blickar mot Silicon Valley, området söder om San Francisco som länge varit ett mecka för IT-innovationer. Där finns Stanford, ett världsledande universitet som premierar samhällsnytta och entreprenörskap. Där finns de högteknologiska småföretagen med rejäla tillväxtambitioner. Där finns också riskkapitalet.

Många av dessa ingredienser för tillväxt finns också på andra platser i världen. Jag skulle därför vilja lyfta fram tre andra faktorer som jag tror är utmärkande för just Silicon Valley.

Först och främst handlar det om kulturen. Att misslyckas, och att lära av sina misstag, är en merit. Motsatsen, en entreprenör som aldrig misslyckas, indikerar att en person inte vågar ta risker och enbart satsar på säkra kort. Snabbheten och de små företagens höga tillväxtambitioner är också kulturellt utmärkande.

En annan reflektion är storleken på verksamheten i området. Företagandet och alla kringverksamheter är enormt ur ett svenskt perspektiv. Under det förra kvartalet gick sju miljarder dollar in som riskkapital i Silicon Valley. Enbart i en av företagsacceleratorerna, Plug and Play, sitter 300 nystartade företag på ett rullande tremånadersprogram. Företag som Facebook och Apple köper i snitt ett företag i veckan för att fånga upp intressanta affärsidéer och teknik.

Den sista reflektionen rör människorna. Silicon Valley attraherar begåvade människor från hela världen. Det gäller alltifrån forskare och lärare på Stanford till ingenjörer och riskkapitalister. Området utmärker sig genom drivna och karismatiska ledare som med en tydlig idé klarar av att bygga stora företag. 

Något som däremot inte karakteriserar området är direkta statliga interventioner. I Silicon Valley är företagen privata, företagsinkubatorerna och acceleratorerna privata och Stanford får inte en enda dollar i statliga anslag. Det är inte offentliga bidrag, system eller processer som ligger till grund för framgången. Det är exceptionella människor med bra idéer och en vilja att förverkliga dem.

Stefan Löfvens regering vill se ökade offentliga satsningar på innovationer. Men idén att staten genom direkta interventioner på marknaden kan skapa innovationer och entreprenörskap är en politisk hägring. Utmärkande för den sortens politik är snarare otaliga historiska misslyckanden. Staten är inte en innovationsmotor. Det är en milsvidd skillnad i effektivitet mellan politiker som utan personlig risk investerar andras (skattebetalarnas) pengar jämfört med privata riskkapitalister som investerar sina egna pengar. Allt direkt företagsstöd snedvrider också konkurrensen. Regeringens ambitioner att exempelvis tillsätta ytterligare en statlig riskkapitalfond är därför fel väg att gå.

Regeringen bör istället satsa på ökade drivkrafter för kvalitet och samhällsrelevans i högre utbildning och forskning. Här finns en tydlig offentlig roll och behovet av ett svenskt perspektivskifte från kvantitet mot kvalitet är stort. Svenska lärosäten måste våga anställa och premiera de bästa forskarna och lärarna.

En klok innovationspolitik måste också fokusera på hur Sverige kan attrahera de allra bästa, oavsett om det rör sig om forskare, ledare, entreprenörer, ingenjörer eller riskkapital. Exceptionella individer från hela världen löper som en röd tråd genom berättelsen om Silicon Valley. Frågan om innovationsprocesser och strukturer är i detta sammanhang sekundärt. Istället borde regeringen ställa sig frågan om inkomstskatterna i Sverige är rimliga? Finns det bostäder? Är våra städer tillräckligt attraktiva?  Det är politiska frågor som är betydligt svårare än att tillsätta en ny statlig riskkapitalfond men inte desto mindre nödvändiga om Sverige ska vara attraktivt för det som i framtiden bygger vårt välstånd: innovationer, växande företag och begåvade människor från hela världen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Europeisk forskning får inte tappa näringslivsfokus

KOMMENTAR Signaler om minskat inflytande för näringslivet i EU:s forskningsprogram oroar. Det borde vara tvärtom. Annars riskerar Europa att hamna på efterkälken i jämförelse med omvärlden, anser Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskningspolitik måste vässas

KOMMENTAR Samarbetet med europeiska universitet och högskolor gör svenska företag mer konkurrenskraftiga. Därför bör EU:s forskningsambitioner öka kraftigt, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation, i UNT.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Topptalang hotas av utvisning

ARBETSKRAFTSINVANDRING När iranska Nina forskade vid KTH handplockades hon av företagaren Rutger Gyllenram. Efter flera år i Sverige hotas hon nu av utvisning på grund av en minimal administrativ miss. ”Nina har en kompetens som är helt unik och vital för mitt företag. Istället för att ta tillvara den, hotas hon med utvisning”, säger Rutger Gyllenram.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Snäv forskningspolitik missar målet

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”
NYHET Publicerad:

Forskare hindras samarbeta med näringslivet

FORSKNING Allt färre forskare på svenska lärosäten väljer att samarbeta med företag. Det är slutsatsen i en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Enligt Emil Görnerup, forskningspolitisk expert och rapportens författare, är resultatet oroväckande.
NYHET Publicerad:

Brist på styrning hämmar svensk forskning

OECD-RAPPORTEN OECD:s analys av svensk forskning visar att ökade basanslag inte har lett till någon större måluppfyllnad. Svenskt Näringsliv föreslår därför att en premie införs som uppmuntrar lärosäten att samverka med samhället, och en premie som främjar att forskare rör sig mellan lärosäten och näringsliv. Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Flera insatser krävs för att ändra negativ forskningstrend

KOMMENTAR De privata investeringarna i FoU i Sverige har sjunkit under det senaste decenniet. Nu måste landets framtid som forskningsnation säkras, vilket kräver flera insatser. Svenskt Näringsliv föreslår bland annat att en mobilitetspremie som främjar rörlighet mellan akademi och näringsliv införs.
NYHET Publicerad:

Överenskommelse om anställdas uppfinningar

IMMATERIALRÄTT Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK har träffat överenskommelser om konkurrensklausuler och om anställdas uppfinningar. Det är bra att det finns ett modernt avtal om konkurrensklausuler, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Piratkopiering ett växande globalt problem

RAPPORT Handel med piratkopierade varor utgör en av de största svarta marknaderna globalt. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att många av Sveriges största företag utsätts för immaterialrättsintrång och piratkopiering, och att problemet eskalerat de senaste fem åren. 
NYHET Publicerad:

Sverige tappar 35 miljarder i FoU-investeringar

FOU Senaste årens globala satsningar på FoU har placerat Sverige i skuggan inom området. En ny rapport visar att Sverige under det senaste decenniet halkat efter inom FoU investeringarna. ”Det är inte konstigt att svenska företag lägger forskningen utomlands”, säger Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
NYHET Publicerad:

Varsel tecken på att Sverige halkar efter

KOMMENTAR Ericssons besked att varsla 2 200 anställda är en påminnelse om de tuffa villkoren i den globala ekonomin. Företagen förändras, förnyas och utvecklas. Det måste politiken också göra annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken. Hittills har det dock varit tunnsått med skarpa förslag från regeringen.
NYHET Publicerad:

Tre råd till innovationspolitiska rådet

KOMMENTAR Regeringens nya innovationspolitiska råd har sjösatts. Med erfarenheter från tidigare försök av globaliseringsrådet och framtidskommissionen pekar Tobias Krantz chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, expert i forsknings- och utvecklingsfrågor, ut ett antal principer som bör vara vägledande i det nya rådets arbete.
NYHET Publicerad:

Brister i Vetenskapsrådets förslag

KOMMENTAR Vetenskapsrådet har presenterat en ny utvärderingsmodell som ska styra fördelningen av statens forskningsanslag. Det är i grunden positivt med ökad konkurrens mellan svenska lärosäten. Det behövs starkare drivkrafter för högre forskningskvalitet, inklusive ökat forskningssamarbete med näringslivet.
NYHET Publicerad:

Oro kring svensk forskning inför extravalet

ENKÄT Forskningen riskerar att få en undanskymd roll i kommande valrörelse, tror ledande personer inom näringsliv och akademi. Samtidigt finns en negativ trend med sjunkande investeringar i FoU vilket oroar, visar en enkätundersökning. 
NYHET Publicerad:

Ge större resurser till innovativa lärosäten

KOMMENTAR Samverkan mellan akademi och näringsliv måste uppmuntras. Inför därför en innovationspremie till universiteten, där de som är duktiga på att omsätta forskningsrön till innovationer ska få större resurser från staten än dem som inte är lika skickliga, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Kunskapsglapp om svensk forskning ska tätas

FORSKNING Det saknas kunskap om forskningen som bedrivs i näringslivet respektive akademin och om Sveriges kompetensförsörjning. En ny satsning med en utlysning om 82 miljoner kronor för forskning inom området ska råda bot på det.