"Sverige behöver en ny innovationspolitik"

NYHET Publicerad

FOU I början av hösten väntas regeringen lägga fram propositioner om en nationell innovationsstrategi och om forskningspolitiken. Vd Urban Bäckström och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, ställer frågan om politikerna förmår lägga om kursen och göra upp med decennier av misslyckad statlig innovationspolitik. Samtidigt visar en rapport att politikernas uppfattning om innovationsklimatet är betydligt mer positiv än företagarnas.

Urban Bäckström

Vd Urban Bäckström.

Foto: Nicklas Mattsson
Tobias Krantz

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Foto: Nicklas Mattsson

Listan på misslyckade statliga satsningar är lång. I början av 1970-talet satsade exempelvis staten på ”Tjorven”, en gul postbil, byggd med statliga bidrag. Kalmar Verkstad fick uppdraget, trots att det fanns två framstående biltillverkare i Sverige. Det blev en ekonomisk katastrof.

I grund och botten var hela 1970-talet en enda industripolitisk katastrof. Miljardrullningen var omfattande, misslyckandet formidabelt.

Också i våra dagar satsas det omfattande statliga medel på olika projekt. I december 2010 sköt regeringen till 2 miljarder kronor till ett försök att generera innovationer i Norrlands inland via det statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation. Det finns en rad andra exempel.

Under senare år har flera uppmärksammade utvärderingar gjorts av den här typen av satsningar. Slutsatserna är tydliga: De fungerar inte!

Alltför få svenska företag lyckas växa och bli framgångsrika. För lite av vår forskning resulterar i framgångsrika varor och tjänster som skapar jobb och tillväxt. Utmaningen för Sverige är att omvandla kunskapen till tydligare resultat – nya storsäljande produkter som ger jobb och ekonomiskt välstånd.

Därför behöver Sverige en ny innovationspolitik. Det kräver ett genomgripande perspektivskifte. Den nya politiken bör utgå från att de grundläggande förutsättningarna för entreprenörskap och företagande är den avgörande drivkraften.

Svenskt Näringsliv kan idag presentera en undersökning från analysföretaget Demoskop som visar att politikernas uppfattning om innovationsklimatet är betydligt mer positiv än företagarnas.

Företagarna upplever att innovationsklimatet har allvarliga brister.

Överskattningen gäller på alla 16 punkter som vi frågat om. (Undersökningen genomfördes under maj och omfattar drygt 5 800 intervjuer per telefon och webbenkäter med allmänhet, företagare, forskare och riksdagspolitiker.)

Undersökningen visar tydligt att de grundläggande förutsättningarna för företagande är den allra viktigaste drivkraften bakom ett bra innovationsklimat. Där ingår aspekter som möjligheter för företag att växa, att kunna finansiera goda verksamhetsidéer, möjligheter att starta nya företag och etablerade företags förmåga till vidareutveckling. Skatterna spelar en avgörande roll här.

Undersökningen lägger grunden för ett nytt index, som utgörs av allmänhetens och företagens bedömning av innovationsklimatet i Sverige och i den kommun man är verksam. Det visar nu ett så lågt värde som 55 på ett 100-gradig skala. Det finns alltså stora möjligheter att förbättra innovationsklimatet. De främsta bristerna finns inom områdena skatter, byråkrati och regleringar.

Ett bättre innovationsklimat börjar i bättre villkor och rätt drivkrafter för entreprenörskap och företagande. Nya satsningar på statligt riskkapital är en återvändsgränd. Mer offentliga pengar till forskning ger inte per automatik mer innovation och utveckling. Avgörande är hur pengarna används.

I en intressant expertrapport till Företagsskattekommittén i juni i år visar ekonomerna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji att principerna för dagens skattesystem ofta bygger på ekonomiska modeller som inte tar hänsyn till modern forskning om entreprenörskap. Skattesystemet är enligt dem uppbyggt på fel sätt. Sverige kan inte ha nästan dubbelt så hög skatt på kapitalinkomster som andra länder har. Vi kan inte heller ha världens högsta marginalskatter på arbetsinkomster.

Beskattningen av entreprenörskap måste också ändras. Det behövs vidare en ambitiös men mer resultatfokuserad forskningspolitik och en utbildningspolitik som tydligt premierar att utbildning ska leda till jobb. Drivkrafterna för samverkan mellan akademi och näringsliv bör stärkas.

Svenskt Näringsliv genomförde i fjol två undersökningar riktade till företagare respektive forskare. Inom båda grupperna fanns ett stort intresse för samarbete. Många forskare poängterade att samverkan med näringslivet inte uppmuntras i tillräckligt hög grad. Därför bör en innovationspremie riktad till universitet och högskolor införas.

Innovationspremien innebär att de lärosäten som i samarbete med näringslivet är duktiga på att omvandla forskningsresultat till innovationer tilldelas större resurser än de som inte är lika framgångsrika. Forskningsresultat ska komma till samhällelig nytta för företag och medborgare, inte fastna i byrålådor på universitet och högskolor.

Det är också hög tid att utvärdera vilken nytta vi har av de olika statliga myndigheter som har till uppgift att främja innovation, tillväxt och entreprenörskap och som varje år tilldelas betydande anslag.

Enligt konsultföretaget McKinsey uppgick det ackumulerade statliga riskkapitalet år 2010 till över 17 miljarder kronor. En renodling och effektivisering av myndigheternas verksamhet skulle frigöra resurser som istället kan användas för att minska företagens skattebörda. Det är bättre att företagare får goda villkor och ges möjlighet att utveckla nya idéer än att de tvingas agera lobbyister för resurser hos statliga myndigheter.

Josh Lerner, professor vid Harvard och en av världens främsta forskare inom området innovationer och entreprenörskap, säger att politiken har en mycket betydelsefull uppgift i att ”duka bordet” för de företagsamma människor – forskare, entreprenörer och innovatörer – som sitter på idéer och utvecklingskraft.

Frågan är om svenska politiker förmår duka bordet på ett framgångsrikt sätt och göra upp med den gamla närings- och innovationspolitiken?













 

Ladda ner

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Europeisk forskning får inte tappa näringslivsfokus

KOMMENTAR Signaler om minskat inflytande för näringslivet i EU:s forskningsprogram oroar. Det borde vara tvärtom. Annars riskerar Europa att hamna på efterkälken i jämförelse med omvärlden, anser Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskningspolitik måste vässas

KOMMENTAR Samarbetet med europeiska universitet och högskolor gör svenska företag mer konkurrenskraftiga. Därför bör EU:s forskningsambitioner öka kraftigt, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation, i UNT.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Topptalang hotas av utvisning

ARBETSKRAFTSINVANDRING När iranska Nina forskade vid KTH handplockades hon av företagaren Rutger Gyllenram. Efter flera år i Sverige hotas hon nu av utvisning på grund av en minimal administrativ miss. ”Nina har en kompetens som är helt unik och vital för mitt företag. Istället för att ta tillvara den, hotas hon med utvisning”, säger Rutger Gyllenram.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Snäv forskningspolitik missar målet

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”
NYHET Publicerad:

Forskare hindras samarbeta med näringslivet

FORSKNING Allt färre forskare på svenska lärosäten väljer att samarbeta med företag. Det är slutsatsen i en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Enligt Emil Görnerup, forskningspolitisk expert och rapportens författare, är resultatet oroväckande.
NYHET Publicerad:

Brist på styrning hämmar svensk forskning

OECD-RAPPORTEN OECD:s analys av svensk forskning visar att ökade basanslag inte har lett till någon större måluppfyllnad. Svenskt Näringsliv föreslår därför att en premie införs som uppmuntrar lärosäten att samverka med samhället, och en premie som främjar att forskare rör sig mellan lärosäten och näringsliv. Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Flera insatser krävs för att ändra negativ forskningstrend

KOMMENTAR De privata investeringarna i FoU i Sverige har sjunkit under det senaste decenniet. Nu måste landets framtid som forskningsnation säkras, vilket kräver flera insatser. Svenskt Näringsliv föreslår bland annat att en mobilitetspremie som främjar rörlighet mellan akademi och näringsliv införs.
NYHET Publicerad:

Överenskommelse om anställdas uppfinningar

IMMATERIALRÄTT Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK har träffat överenskommelser om konkurrensklausuler och om anställdas uppfinningar. Det är bra att det finns ett modernt avtal om konkurrensklausuler, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Piratkopiering ett växande globalt problem

RAPPORT Handel med piratkopierade varor utgör en av de största svarta marknaderna globalt. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att många av Sveriges största företag utsätts för immaterialrättsintrång och piratkopiering, och att problemet eskalerat de senaste fem åren. 
NYHET Publicerad:

Sverige tappar 35 miljarder i FoU-investeringar

FOU Senaste årens globala satsningar på FoU har placerat Sverige i skuggan inom området. En ny rapport visar att Sverige under det senaste decenniet halkat efter inom FoU investeringarna. ”Det är inte konstigt att svenska företag lägger forskningen utomlands”, säger Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
NYHET Publicerad:

Varsel tecken på att Sverige halkar efter

KOMMENTAR Ericssons besked att varsla 2 200 anställda är en påminnelse om de tuffa villkoren i den globala ekonomin. Företagen förändras, förnyas och utvecklas. Det måste politiken också göra annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken. Hittills har det dock varit tunnsått med skarpa förslag från regeringen.
NYHET Publicerad:

Tre råd till innovationspolitiska rådet

KOMMENTAR Regeringens nya innovationspolitiska råd har sjösatts. Med erfarenheter från tidigare försök av globaliseringsrådet och framtidskommissionen pekar Tobias Krantz chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, expert i forsknings- och utvecklingsfrågor, ut ett antal principer som bör vara vägledande i det nya rådets arbete.
NYHET Publicerad:

Brister i Vetenskapsrådets förslag

KOMMENTAR Vetenskapsrådet har presenterat en ny utvärderingsmodell som ska styra fördelningen av statens forskningsanslag. Det är i grunden positivt med ökad konkurrens mellan svenska lärosäten. Det behövs starkare drivkrafter för högre forskningskvalitet, inklusive ökat forskningssamarbete med näringslivet.
NYHET Publicerad:

Oro kring svensk forskning inför extravalet

ENKÄT Forskningen riskerar att få en undanskymd roll i kommande valrörelse, tror ledande personer inom näringsliv och akademi. Samtidigt finns en negativ trend med sjunkande investeringar i FoU vilket oroar, visar en enkätundersökning. 
NYHET Publicerad:

Ge större resurser till innovativa lärosäten

KOMMENTAR Samverkan mellan akademi och näringsliv måste uppmuntras. Inför därför en innovationspremie till universiteten, där de som är duktiga på att omsätta forskningsrön till innovationer ska få större resurser från staten än dem som inte är lika skickliga, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Kunskapsglapp om svensk forskning ska tätas

FORSKNING Det saknas kunskap om forskningen som bedrivs i näringslivet respektive akademin och om Sveriges kompetensförsörjning. En ny satsning med en utlysning om 82 miljoner kronor för forskning inom området ska råda bot på det.