11 myter om ett frihandelsavtal mellan EU och USA

HANDEL

Flaggor för USA och EU
Foto: Erwin Wodicka - erwin.wodicka@gm

1. Ett hot mot demokratin?

EU:s förhandlingar med USA om ett Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP) grundar sig på ett mandat som har godkänts av demokratiskt valda ledare för EU:s medlemsländer. När förhandlingarna är slutförda kommer alla avtalstexter att publiceras, och det slutgiltiga handelsavtalet måste godkännas både av alla EU:s medlemsländer och av Europarlamentet.

2. Ett hot mot Sveriges möjlighet att lagstifta om skydd för liv, hälsa och miljö?

Ett avtal kan inte inskränka ett lands rätt att lagstifta som det själv vill. Så kallade investerings-skyddsregler (ISDS) är till för att i sista hand ge företag som får sin egendom beslagtagen utan ersättning rätt att kräva det. Inget land har såvitt känt avstått lagstiftning av rädsla för detta. Talet om att företag skulle kunna stämma en stat på grund av utebliven vinst är felaktigt. Det nyss förhandlade avtalet mellan EU och Kanada innehåller till exempel klara undantag från ersättningsrätt när en lagstiftning rör hälsa, säkerhet och miljö.

3. Ett hot mot den offentliga servicen?

EU:s medlemsländer bestämmer själva om de vill eller inte vill lägga ut allmännyttiga tjänster som vård, utbildning, allmän infrastruktur och vattenförsörjning på entreprenad till privata serviceföretag. Redan nu har ett antal medlemsländer i EU valt att låta privata företag leverera sådana tjänster, medan andra valt att inte göra det. TTIP kommer inte att ändra på det förhållandet.

4. Ett hot mot livsmedelssäkerheten?

TTIP kommer inte att innebära att livsmedelsprodukter som är förbjudna på EU-marknaden plötsligt kommer att bli tillåtna. EU-kommissionen har konsekvent understrukit att produkter som hormonbehandlat kött, klortvättad kyckling och nya genmodifierade produkter inte kommer att tillåtas på EU-marknaden – EU-kommissionens förhandlingsmandat förbjuder helt enkelt ett sådant resultat. Samtidigt kommer USA inte att tillåta ett antal europeiska matprodukter (till exempel vissa ostprodukter) på den amerikanska marknaden, eftersom de inte uppfyller USA:s hygienstandard.

5. Ett hot mot miljön?

TTIP kommer inte att medföra att EU:s miljönormer sänks. EU-kommissionens förhandlingsmandat förbjuder ett sådant resultat. TTIP kommer däremot tillåta att tillsynsmyndigheter samarbetar för att få bort onödiga och repetitiva tillståndsprocesser och onödiga krav för produktstandarder, när vi har samma nivå på miljöskyddet på båda sidor av Atlanten. Det kommer att resultera i en mer ändamålsenlig och effektiv reglering, vilket i sin tur kommer att innebära ett i praktiken bättre skydd för konsumenter och arbetstagare.

6. Ett hot mot klimatet?

TTIP kan antas innebära en mycket marginell ökning av koldioxidutsläppen, som en följd av ökad produktion, transport och konsumtion. Denna ökning av utsläppen kommer sannolikt att kompenseras av effektivare produktion och distribution, vilket leder till att avtalets påverkan på miljön minskar.

7. Ett hot mot arbetstagarnas rättigheter?

TTIP kommer inte att undergräva arbetstagarnas rättigheter i EU eller i USA. Istället kommer det att förstärka skapandet av nya arbetstillfällen både i EU och USA och säkerställa att vi inte förlorar ännu fler jobb till Asien. TTIP beräknas skapa 1,3 miljoner nya jobb i EU och 1,1 miljoner nya jobb i USA.

8. Ett hot mot den personliga integriteten?

TTIP kommer inte att ifrågasätta sådana grundläggande rättigheter i EU som yttrandefrihet och informationsfrihet och det kommer inte att hämma några EU-förordningar som rör datasäkerhet och dataskydd. Överföring, lagring och behandling av data är oumbärligt för 2000-talets ekonomiska verksamhet. För att säkerställa tilliten hos användarna är det absolut nödvändigt att villkoren för gränsöverskridande dataflöden är i överensstämmelse med de datasäkerhetsstandarder och de regelverk som tillämpas i det land där den som datauppgifterna gäller är bosatt i.

9. Ett hot mot finansiell kontroll?

TTIP kommer inte att sänka nivån på regleringen av finanssektorn. Istället kommer ökat samarbete mellan finansiella tillsynsmyndigheter på båda sidor av Atlanten att möjliggöra snabbare och konsekventare implementering av finansiella reformer i linje med den inriktning som G-20 länderna är överens om. Den senaste finanskrisen har visat hur viktigt det är att ha ett brett och samordnat synsätt bland världens ledande ekonomier när det gäller regleringen av finansiella tjänster. Detta ligger i konsumenternas och skattebetalarnas intressen och kommer inte att leda till en avreglering av finansmarknaden utan istället till ett mer sammanhållet regelverk.

10. En hemlig överenskommelse?

EU:s medlemsländer, EU-parlamentet och andra inblandade parter blir regelbundet informerade om läget i förhandlingarna av EU-kommissionen. Kommissionen har också tillsatt en rådgivande grupp sammansatt av representanter för konsumenter och representanter från miljörörelsen, näringslivet och fackföreningsrörelsen för att assistera förhandlare och förse förhandlingsprocessen med indata. EU-handlingar som berör olika branscher (till exempel kemi-, kosmetik-och bil-branschen) har publicerats av EU-kommissionen. Utöver det har offentliga samråd genomförts, både innan förhandlingarna påbörjades och under det att de pågått, som till exempel innefattar en metod för tvistlösning mellan investerare och stat. Men, som i alla förhandlingar är detaljerna i förhandlingsstrategin konfidentiella för att säkerställa att man ska kunna åstadkomma bästa möjliga resultat.

11. Ett farligt exempel för resten av världen?

Syftet med TTIP är inte att sänka normer eller skyddsnivåer, inte heller att utestänga andra handelspartners från den transatlantiska marknaden. Tvärtom kommer TTIP att innebära effektiva och moderna normer och åstadkomma högsta möjliga nivå för skydd för konsumenter, arbetstagare och för miljön. Genom mer enhetliga normer gör vi det enklare för företag speciellt i utvecklingsländer att kunna sälja till den transatlantiska marknaden.