Arnegård Hansen: Vår exportstrategi är enkel

NYHET Publicerad

TAL Vid Stora Exportdagen avslöjade Signhild Arnegård Hansen i sitt tal Svenska Lantchips exportstrategi. "Många har undrat över vår exportstrategi. Den är ganska enkel och okomplicerad".

Signhild Arnegård Hansen

EXPORTERAR. Svenska LantChips exportstrategi är enkel, sade Signhild Arnegård Hansen på Exportdagen igår.

Foto: Nicklas Mattsson/Entreprenšr

(Tal av Signhild Arnegård Hansen vid Stora Exportdagen, 7 maj 2007, Chinateatern.)

ATT VÄXA LOKALT MED EN GLOBAL STRATEGI

Vi lever i en fantastisk tid!

Antalet fattiga i världen minskar, demokratin breder ut sig, kunskapen är utspridd till fler än i någon tidigare period. Det finns fred i fler länder än förut och världen har blivit liten.

Tiden efter andra världskriget har varit unik. Tekniken har utvecklats explosionsartat och vi kan njuta av materiel framgång.

Vad är det som möjliggjort denna utveckling?

Ökad internationell handel utan barriärer och tullhinder.

När nationella handelshinder bryts ner, blir marknaderna större, tillverkningsserierna längre, köparna mer krävande och konsumenten inriktad på kvalitets- och prismedvetenhet. Eftersom marknaderna blir större gynnar det även nischföretag. Det blir relativt stora serier där Konsumenten blir den stora vinnaren, som kan se sin köpkraft öka utan att själv arbeta hårdare.

Ekonomisk valfrihet innebär i förlängningen krav på politisk frihet. Ökad internationell handel är drivkraften för ekonomisk och politisk frihet.

Med denna historiska läxa i ryggen, har familjeföretaget Svenska LantChips vågat släppa taget från den skenbara trygghet som hemmamarknaden erbjuder. På 15 år har vår produktion här i Sverige 15-faldigats, samtidigt som antalet anställda i stort sett varit konstant.

Prispressen har accelererat, vi säljer en påse chips till halva priset mot för 10 år sedan. Nu är smärtgränsen nådd, men då är vi som effektivast. Vi tror att vi skulle klara nästan varje konkurrenssituation i stora delar av världen. Vårt företag är som en tränad idrottsman, spänd, vältränad, effektiv. Den internationella konkurrensen har skärpt oss, och vi exporterar 65 % av svenska tillverkningen.

Vore det inte för att produkterna har låg vikt, lågt värde och är skrymmande, skulle vi kunnat exportera hur mycket som helst, men på grund av av detta begränsas exporten geografiskt.

Trots detta, kan vi med nischad marknadsföring, sälja till kundgrupper så långt borta som i Japan.

Många har undrat över vår exportstrategi. Den är ganska enkel och okomplicerad. Två saker spelar objektivt sett roll;

KONKURRENSKRAFTIGT PRIS och HÖG KVALITET.

Till detta kommer subjektiva faktorer, som ex vis marknadskontakter, resurser etc.

För att kompensera för exportbegränsningarna, men med minnet av att ”ALL BUSINESS IS LOCAL”, har vi valt att bygga produktionsenheter i utlandet. Varje enhet är helt frikopplad från systerbolaget i Sverige. Med namn som ”Les Artisans du Gout”, ”Utah Chips Company”, ”Snacks Inc”, ”Saratoga Chips” osv. har vi förankrat företagen i de marknader som de verkar.

Vi använder gärna 2-3 varumärken för att bearbeta olika kundsegment. Original LantChips är vårt flaggskepp, inte i volym, men i värde per enhet. Här använder vi de dyraste råvarorna, och säljer till de köpstarkaste kunderna. Efter detta, har vi skapat ett lokalt varumärke för att priskonkurrera.

Vi har blivit mer och mer medvetna om att vi måste ta volymer för att kompensera prispressen. Därför tar vi i vissa fall in även ”private label” där förtjänsten räknas i ören per enhet. Vi förlorar mer på stillestånd och igångkörning än på att hålla produktionen i gång till låg inkomst. Slöseri är största synden eftersom vi tjänar pengar på effektivitet och ett väl utvecklat resurshanterande.

I framtiden kommer vi fortsätta att expandera långsamt. Vi har i dagsläget händerna fulla, och det går bra för oss. Om vi haft större resurser, skulle vi kunna gå mycket snabbare fram, för strategin fungerar väl och produktområdet tycks ha en bra framtid.

Svenskt Näringsliv påbörjade under 2006 ett projekt, ”glokalisering” där vi låtit intervjua drygt 200 företag som ”växer lokalt med global strategi” därav namnet glokalisering, de har alla kunnat kombinera en stark lokal förankring med internationella framgångar, man kombinerar det lokal med det globala. Intervjuerna har publicerats i en regional skriftserie under teman som ”Östergötland i världen”, ”Norrbotten i världen”, ”Värmland i världen” etc, spännande och imponerande att läsa om dessa företag. Det är några av de många, ofta okända, svenska företag som framgångsrikt tar tillvara de möjligheter som en alltmer globaliserad ekonomi erbjuder.

Ofta när vi talar globalisering tänker vi på de stora och framgångsrika företagen som en gång startades i Sverige. Men globala affärer är inte längre något som bara de stora företagen sysslar med. Tvärtom är den globala öppenheten och tillväxten en stor möjlighet för tusentals små och medelstora företag runt om i landet. Strategierna i små och stora företag börjar mer och mer likna varandra även om man givetvis har en stor skillnad när det gäller resurstillgång.

Men små svenska företag kan utveckla stor konkurrenskraft i en smalare nisch. De här företagen som vi intervjuat ser väldigt olika ut. Det kan handla om högteknologiska företag, tillverkande företag vars produkter tekniskt sätt är relativt enkla (som vårt företag) men där en effektiv tillverkningsprocess och höga kvalitetskrav gjort att man ändå kan tillverka till konkurrenskraftiga priser i Sverige. Det kan också handla om tjänste- eller serviceföretag i Sverige som vänder sig till kunder från en global markand. Då nischtänkandet blivit viktigare har det för de flesta blivit tydligt att den svenska marknaden är för liten. Man måste tänka globalt.

Om man vill drar några slutsatser ifrån intervjumaterialet så kan man fråga vad som förenar dessa företag? Vilka hinder möter de? Vilka fördelar upplever de sig ha? Vilka möjligheter ser de?

Man kan sammanfatta det i fyra erfarenheter:

-Världsmarknaden för alla produkter och tjänster växer dramatiskt.

-Det finns ingen motsättning mellan global framgång och lokal förankring

-Det blir allt viktigare att vara unik

-Svenska företagare räds inte konkurrensen och bejakar frihandeln.

Dessa fyra påstående sammanfattar på ett bra sätt hur många av oss företagare upplever en alltmer internationaliserad ekonomi.

Bland dessa företag kan finnas morgondagens svenska multinationella jätteföretag. Men här finns också många företag som med en omsättning på några tiotals eller hundratals miljoner skapar välstånd och sysselsättning för hundratals personer. Som får en landsända att leva och utvecklas. Som ger trygghet, jobb, utveckling och framtidstro.

När man läser om vad dessa företagare berättar hittar man många målande och väl formulerade uttalanden och jag skulle vilja dela med mig av några:

Svenska Poolfabriken i Luleå säljer pooler till hela världen. VD Hans Persson beskriver hur avstånden har minskat – också mentalt.

-”Ingen plats på jorden är egentligen för långt bort. När jag började tyckte jag att Stockholm var avlägset, men efterhand var det helt naturligt att leverera också dit. Nu känns ingen plats särskilt långt bort.”

Mikael Blomqvist på Roxtec understryker vikten av att vara nischad:

-”Är man halvbra på mycket blir man som ett dansband. Man har en bred publik på en lokal marknad. Men för att nå ut på världsmarknaden måste man vara som ett av de stora rockbanden som gör sin egen musik med ett tydligt sound. Då får man en smal publik som finns över hela världen.”

Att den fria handeln och öppenhet är bra för det egna företagets verksamhet ligger givetvis nära till hands, men också när vi företagare lyfter blicken och ser till det svenska samhället i stort är det globaliseringens möjligheter som dominerar även om den internationella konkurrensen på samma gång aldrig tidigare varit som nu. Globaliseringen är en förutsättning för att ett land som Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas. Trots det blir den givetvis ett hot för den som tror att allt kan förbli vid det gamla.

Vi måste arbeta för att stärka Sveriges position i världen och vara öppna för de förändringar som behöver göras för att detta ska kunna ske. Hinder måste tas bort och regler harmoniseras, arbetsmarknaden göras mer flexibel så att företagen lättare kan hitta sätt att hantera de utmaningar de möter. Kostnadsmiljön är för många inte avgörande på kort sikt, men långsiktigt kan vår kostnadsmjiljö nationellt inte avvika alltför mycket i en internationell jämförelse. Tillgången på kompetent arbetskraft är emellertid den framtidsfråga som många företag betecknar som den kanske allra viktigaste.

Många företag går mycket bra just nu, då är det kanske lätt att skjuta frågan framför sig om behovet av förändringar av de spelregler för företagen som gäller i Sverige.

Högkonjunkturen har pågått ganska länge nu och när efterfrågan på alla slags varor är så stor som den är, är det givetvis lättare att konkurrera. Men vi vet att rekylen snart kommer. Är våra företag rustade för att fortsätta matchen på exportmarknaden då eller kommer många av oss att få svårigheter?

Vi mindre, exportutsatta industrier, tävlar i en ny värld. 1995 såg vi hela europeiska marknaden öppna sig för oss.

6 år senare, under mycket mindre uppmärksammade former, kom Kina in i WTO.

Effekten lät inte vänta på sig; Globaliseringen var ett faktum och västvärlden har tillförts hundratals miljoner villiga arbetare som konkurrerar med oss.

Det verkar som om Europa och våra svenska regeringar inte sett att något nytt har hänt, åtminstone inte när man ser till arbetsmarknadslagstiftningen. Vår lagstiftning speglar till största delen läget i Sverige på 60, 70 och 80-talet. Det är illa att våra förutsättningar inte anpassats till globaliseringens tidsålder och jag är rädd att vi vid en lågkonjunktur kommer att få betala ett pris för detta!

Jag ser jag fram emot den dag då reella regelförenklingar genomförs och arbetsrätten förändras och byggs upp enligt 21:a århundradets krav. Företagens förmåga till snabb omställning inför ett hårt omvärldstryck måste förbättras!

Sverige är ett öppet samhälle med en stolt industritradition. Osedvanligt många företag är exportberoende. Våra eventuella försprång inom forskning, utveckling, industriell effektivitet och annat, minskar dag för dag. Jag är orolig för att det på lång sikt kan ligga något i klichén:

”Kina är världens verkstad, Indien dess kontor, USA dess forskningslaboratorium, och Europa dess museum.”

Vår framtid som liten nation, bygger på spetsteknologi och fortsatt industri. Ingen industri – ingen forskning.

Här är jag tillbaka till mitt eget företag: Som ägare ser jag vår produktion öka. I en annan tid, skulle vi nöjt oss med att exportera. Visserligen exporterar vi 65 % av vår svenska tillverkning men vår expansion kommer att ske i andra länder. Nord-Amerika, Indien och Japan är prioriterade marknader för oss. Jag vill med detta belysa att vi inte längre lever under samma spelregler som på 70 eller 80-talet.

Eftersom svenska exportföretag etablerar sig i så stor omfattning utomlands måste vi samtidigt se till att välkomna lika många utländska företag till Sverige. Om dessa skall finna ett land som välvilligt tar emot dem, krävs välkomnande förutsättningar i regler och arbetslagstiftning. På så sätt kan vi få ny exportindustri till landet som tillför oss de inkomster som vi så väl behöver för att upprätthålla en bra välfärd. Detta kommer samtidigt att styrka vår befintliga industri och bidra till att möjligheten att växa globalt även stärker oss lokalt här hemma.

Handel och personliga relationer väver samman människor från olika kulturer och bygger fred och tolerans. Demokrati och marknadsekonomi lägger grunden för bättre levnadsvillkor i en friare och öppnare värld. Låt oss därför fortsätta att arbeta för en fri handel av både varor och tjänster och för en ökad öppenhet mellan länder och för att de förutsättningarna och spelregler som vi fortsatt kan påverka i vårt land stärker våra företags konkurrenskraft.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ny bok ska inspirera fler företag att exportera

EXPORT Inspiration är nyckeln. Inspiration att skaffa modet att växa, exportera och utveckla företaget bortom de gränser som finns idag. Det behöver framför allt de medelstora svenska företagen och några av dem som har såväl modet och exporten som tillväxten, berättar om hur det gick till i en ny bok, Miljardvallen, som kom ut i dagarna.
NYHET Publicerad:

Rensa i exportdjungeln!

KOMMENTAR Statskontoret har publicerat sin kartläggning av överlappningar i det statliga exportfrämjandet. Det är hög tid att förenkla, samordna och tydliggöra roller i främjandedjungeln, skriver Eva Häussling, ansvarig för handel & investeringsfrämjande.
NYHET Publicerad:

Krafttag krävs för svensk export

GLOBALISERING Exportnationen Sverige står inför stora utmaningar. För att göra Sverige till en vinnare i internationaliseringen, har regeringen i samråd med näringslivet tagit fram en ny exportstrategi. ”Utmaningarna vi står inför är enorma, så nu gäller det att exportstrategin blir tydlig och konkret”, säger Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Digitaliseringen – en faktor att räkna med

SEMINARIUM Mårten Blix, nationalekonom, berättade om sin syn på digitaliseringen i Näringslivets Hus. Han konstaterade att utvecklingen bara har börjat och att reformer behövs. Blix tycker att både arbetsmarknaden och skattesystemet måste förändras.
NYHET Publicerad:

Svenska exportframgångar börjar på hemmaplan

KOMMENTAR Regeringens exportstrategi är ett steg i rätt riktning. Nu gäller det att omsätta den i praktisk handling. En fortsatt dialog med näringslivet är en förutsättning för att exportstrategin skall lyckas. Svenskt Näringsliv bidrar gärna fortsatt med tankar och förslag för dess förverkligande, skriver Jonas Berggren, chef för internationella sekretariatet.
NYHET Publicerad:

Svensk export behöver en nystart

EXPORT  ”Den svenska exportpolitiken behöver en nystart”. Det slog närings- och innovationsminister Mikael Damberg fast vid ett seminarium arrangerat av Teknikföretagen. Och de närvarande företagarna var inte sena att haka på. ”Det offentliga systemet för exportfrämjande måste förenklas”, påpekade de.
NYHET Publicerad:

”Globaliseringen måste mötas med fortsatta reformer”

ALMEDALEN Sverige har lyckats väl med att reformera sin ekonomi de senaste årtionden. Men det gäller att inte slå sig till ro, säger journalisten Fareed Zakaria.
NYHET Publicerad:

En ljusglimt i höstmörkret

KOMMENTAR EU och Kanada har ingått ett stort frihandelsavtal. Det omfattar inte bara tullar, utan innebär betydande marknadsöppningar i en mängd avseenden. Avtalet kan ses som en mall för vad vi kan uppnå i förhandlingarna mellan EU och USA. Nu har vi chansen att skapa ett jättelikt transatlantiskt frihandelsområde, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svensk välfärd nästa exportbransch?

VÄLFÄRD Potentialen är stor och goda exempel finns redan. Men för att svensk välfärd ska bli vår nya exportbransch måste ytterligare några pusselbitar falla på plats. Det konstaterades på konferensen "Perspektiv på den svenska välfärden".
NYHET Publicerad:

Är Sverige en exportframgång?

EXPORT Det är närmast ett mantra att "Sverige är ett litet exportberoende land" och att det är Sveriges starka export som lägger grunden för svensk ekonomi. Men är verkligen svensk export så stark som vi tror?
NYHET Publicerad:

Globaliseringen kräver framåtriktad politik

GLOBALISERING Det är märkligt att den snabba globala ekonomiska omvandlingen inte i högre grad präglar samhällsdebatt och ekonomisk politik i Sverige. Den politiska ambitionen att stärka vår utvecklingskraft tycks ha bromsat upp, skriver Urban Bäckström i en debattartikel.
NYHET Publicerad:

Ambassader behövs i tillväxtområden

AMBASSADNEDLÄGGNING "Fler ambassader behövs i tillväxtområden".
NYHET Publicerad:

Viktig framgång för frihandeln

KOMMENTAR Nyligen godkände Europaparlamentet EU:s frihandelsavtal med Sydkorea. Att alla de svenska ledamöterna röstade för avtalet är ett välkommet tecken på en samsyn om utrikeshandelns betydelse för vår välfärd. Nu måste EU gå vidare med fler frihandelsavtal.
NYHET Publicerad:

Mer krut på svenska skatteavtal

SKATTER "Skatteavtal är ingen kioskvältare, men är egentligen viktigare än många andra frågor som diskuteras." Det sade Krister Andersson, näringslivets skattesakkunnige, vid ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Stort reformbehov under mandatperioden

POLITIK Redaktionen tar pulsen på några av Svenskt Näringslivs experter, ett par månader efter valet. Vad behövs för att den fria företagsamhetens hjul ska fortsätta snurra?
NYHET Publicerad:

"Det är enklare för schweiziska småföretagare"

FÖRETAGSKLIMAT Urs Schmutz hade drivit företag i Schweiz i 20 år när han bestämde sig för att trappa ner. Han sålde sitt bolag och flyttade till Sverige och startade snabbväxaren Spiral Trans. Han har många idéer om hur Sverige ska bli ett bättre företagarland.
NYHET Publicerad:

"Bra gjort av handelsministern"

BUDGETEN I budgeten för 2011 avsätts ytterligare 30 miljoner kronor per år till exportfrämjande. Det är utmärkt att utrikeshandelns avgörande betydelse för vår ekonomi sätts i fokus, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Diagnostikföretag gör exportsuccé i Afrika

INNOVATIONER Sveriges exportframtid finns i tillväxtländerna, där efterfrågan på nya innovationer är som störst. Det insåg det svenska diagnostikföretaget Cavidi redan från start och utvecklade hiv-tester, anpassade efter utvecklingsländernas resursknappa verklighet.
NYHET Publicerad:

Låt inte Globaliseringsrådets arbete rinna ut i sanden

KOMMENTAR Remissvaren på Globaliseringsrådets slutrapport har kommit in och intresset har varit större än vanligt. Genomgående är tongångarna positiva. Det skriver Jonas Frycklund, samhällsekonom på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Sverige har viktig roll på nya tillväxtmarknader

DEBATT Innovationstävling, företagsinkubatorer, ett forskningscentrum med inriktning mot innovationer och entreprenörskap på nya tillväxtmarknader. På så sätt kan Sverige spela en viktig roll i ansträngningarna för att hjälpa fattiga länder att utvecklas snabbare. Det skriver några företrädare för Svenskt Näringsliv och Utrikespolitiska Institutet i en debattartikel.