”Bättre samarbete kan lösa företagens kompetensförsörjning”

NYHET Publicerad

DEBATT "Kompetensbrist och svårigheter att rekrytera är en av de största utmaningarna för svenska företag, många gånger med missade affärsmöjligheter som resultat. Bättre samarbete mellan näringslivet och universitet och högskolor är en nyckelfaktor för att lösa problemet", skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert.

Tobias Krantz.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Foto: Ernst Henry Photography
Emil Görnerup

Emil Görnerup

Foto: Ernst Henry Photography AB

Bristen på kompetens utgör den kanske enskilt största utmaningen för svenska företag. Trots att både den högre utbildningen och forskningen expanderat kraftigt under de senaste decennierna är vakansgraden i näringslivet rekordhög. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas enligt Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät. Det skadar tillväxten. Våra företag kan inte expandera och tappar marknadsandelar.

Idag presenterar Svenskt Näringsliv en ny rapport som visar att akademins öppenhet och samarbetsförmåga med näringslivet kan vara av avgörande betydelse för företagens rekrytering av forskare och högutbildade. Rapporten redovisar en undersökning, riktad mot företag som samarbetat med universitet och högskolor, som visar att personalrekrytering utgjorde det enskilt viktigaste motivet till varför företagen valt att samarbeta med akademin.

Resultatet är både intressant och viktigt och speglar troligen det just nu skriande rekryteringsbehovet. Samarbete mellan lärosätena och det omgivande samhället (den så kallade tredje uppgiften för akademin, vid sidan av utbildning och forskning) motiveras ofta ensidigt av att sprida och omsätta ny kunskap. Den synen måste breddas till att också
inkludera och beakta betydelsen för näringslivets kompetensförsörjning. De samhällsekonomiska vinsterna kan bli mycket stora. I förlängningen handlar det om högre tillväxt och ökat välstånd.

I undersökningen framkommer också ett tydligt önskemål om ökad lyhördhet för anpassning och flexibilitet i den högre utbildningen för näringslivets behov. Här ligger troligen en viktig del av svaret på lösningen av den stora matchningsproblematik som idag finns mellan den högre utbildningen och arbetsgivare.

I princip allt samarbete mellan akademi och näringsliv är del- eller helfinansierat av företagen. En mycket liten del är helt offentligt finansierat. Det är positivt. Att företagen går in med egna pengar eller resurser ökar kvaliteten och sannolikheten att samarbetet leder till nytta. Det ger också en bra utväxling på de offentliga medlen då varje satsad krona skapar ytterligare privata investeringar. Slutligen ger det en tydlig kvalitetsstämpel åt den akademiska samarbetspartnern att företaget väljer att investera sina egna pengar.

En tredjedel av samarbetena i undersökningen initierades genom personliga kontakter med forskare på lärosätena. En viktig slutsats av detta är att ökad personrörlighet mellan akademi och näringsliv troligen skulle leda till ökat forsknings- och studentsamarbete genom större personliga nätverk.

Ett utvecklingsområde som tydligt framkommer i undersökningen är lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Endast 5 procent av företagen lyfter fram vidareutbildning av befintlig personal som ett uttalat syfte med samarbetet. Mot bakgrund av det skifte som nu sker på arbetsmarknaden, genom ökad digitalisering och industrins utveckling mot ökad automation, finns här en stor outnyttjad potential. Allt fler måste hålla sig uppdaterade med den teknologiska utvecklingen. Särskilt viktigt är detta för omställning och uppdatering av kunskaper hos personal i mindre företag. En viktig fråga är hur kurser bättre kan anpassas för redan anställda då utbildningen måste ske parallellt med befintligt arbete.

Frågan om ökat samarbete mellan akademi och omgivande samhället kokar till slut ner till frågan om ledarskap och pengar. Det är orimligt att forskare och lärare idag i praktiken straffas, snarare än belönas, för att de samarbetar med företag. Det måste få vara en fjäder i hatten, snarare än en hämsko i den fortsatta akademiska karriären.

I december presenterar den statliga styr- och resursutdelningen (STRUT) sitt slutbetänkande. I uppdraget ingår att presentera hur anslagen för forskning och högre utbildning ska fördelas till universitet och högskolor. Utredningen ska också ta fram ett förslag till styrmodell. Utredningens slutbetänkande kommer inte att kunna ducka för frågan om näringslivets kompetensbrist. Fördelningen av statliga pengar till lärosätena för högre utbildning och forskning måste skapa rätt drivkrafter och beteenden. En etablerings- eller mobilitetspremie bör prövas.

Det samma gäller nästa regering som i sin kommande forsknings- och högskolepolitiska proposition måste presentera konkreta reformer för bättre matchning mellan näringslivets kompetensbehov och lärosätenas högre utbildning och forskning. Starkare drivkrafter för ökat samarbete kommer att bli nödvändigt.

Den svenska universitets- och högskolesektorn står inför stora utmaningar. OECD har i sina utvärderingar av Sverige kritiserat det svenska forskningssystemet och pekat på att lärosätena inte förmått omsätta kraftigt ökade anslag till ökad forskningskvalitet. Istället har ännu fler forskare anställts. Kvalitet har fått stå tillbaka för kvantitet. Den högre utbildningens matchningsproblematik mot arbetsmarknadens behov indikerar fortsatt bristande samhällelig relevans, trots att utbildningsvolymerna ökat mycket kraftigt.

Den samhälleliga kostnaden för dessa brister är troligen mycket hög. Idag omsätter den offentliga forskningen och den högre utbildningen 70 miljarder kronor om året.  Det är som en jämförelse avsevärt mer än kostnaden för det svenska försvaret, ett annat område som debatteras flitigt.

Det finns en politisk samsyn om att Sverige ska konkurrera med ett högt kunskapsinnehåll i våra tjänster och produkter, inte med låga löner. Innovation och forskningens samhällsnytta har också varit en röd tråd genom de senaste forskningspropositionerna. Bakom detta finns insikten att lösningen på de stora samhällsutmaningarna inom exempelvis klimat och hälsa kräver en politik som inkluderar flera områden. Det finns en allt större insikt i företagens betydelse. För att klara det krävs ett tydligare politiskt helhetsgrepp kring villkoren för både utbildning, forskning och det kunskapsintensiva företagandet i Sverige. Det måste finnas forskning och utbildning på våra lärosäten som är relevant för företagens behov. Universitet och högskolor måste vara öppna för samarbete med omgivande samhället. Skattenivåerna måste var rimliga ur ett internationellt perspektiv.

Under det senaste decenniet har företagens FoU-investeringar, mätt som andel av BNP, sjunkit i Sverige. Det visar att vårt land står inför en mycket tuff internationell konkurrens. Den utvecklingen måste vändas. Det duger inte att stå stilla. Oavsett politisk färg på den kommande regeringen efter valet kommer det att krävas framsynta reformer om Sverige ska klara konkurrensen.

Debattartikeln publicerades i Dagens Nyheter 28/7.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Integration när den fungerar

INTEGRATION På Borox International i Eneryda jobbar 70 personer med att producera slitstål till entreprenadmaskiner runt om i världen. Alexander Denes är platschef och berättar om deras integrationstänk.
NYHET Publicerad:

”Bättre samarbete kan lösa företagens kompetensförsörjning”

DEBATT "Kompetensbrist och svårigheter att rekrytera är en av de största utmaningarna för svenska företag, många gånger med missade affärsmöjligheter som resultat. Bättre samarbete mellan näringslivet och universitet och högskolor är en nyckelfaktor för att lösa problemet", skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Nätverk för kvinnor stärker it-studenter i Karlstad

HALLÅ DÄR Marie-Therese Christiansson, koordinator för nätverket ITQ och proprefekt för Handelshögskolan i Karlstad. Vad är ITQ?
NYHET Publicerad:

Praktik i toppklass lockar unga till teknikföretag

KOMPETENS Att bredda rekryteringsbasen är en utmaning för företag i norrländska Lycksele där lediga tjänster ofta inte har en enda sökande. Det konstaterar Elisabeth Nordström, vd på Lycksele Plåtprodukter som arbetar hårt för att få kvinnor och unga att inse att jobbet inte längre är smutsigt och tungt.
NYHET Publicerad:

Fem tips för att lyckas med rekryteringen

REKRYTERING Kampen om kompetensen hårdnar. I lägen där rekryterings- och konsultföretaget Placera Personal tidigare kunde presentera flera starka kandidater, handlar det idag om ett mindre urval, enligt företagets vd Elisabet Holmene.
NYHET Publicerad:

"Mångfald är en överlevnadsfråga"

STRATEGI Rekryteringen måste breddas för att lösa kommande kompetensbehov i välfärdsbranschen, enligt Rasmus Nerman, vd på Humana. ”Mångfald handlar inte bara om framgång utan om överlevnad”. Det är först när jämställdhet och mångfald blir en del av företagets DNA som det inte behövs några policys längre.
NYHET Publicerad:

”Utan konkurrenskraft ingen välfärd”

KONKURRENS Konkurrenskraftiga företag garanterar välfärden. Men varför är det ingen som diskuterar Sveriges globala konkurrenskraft? Det är en ödesfråga för framtiden, menade deltagarna när Svenskt Näringsliv inledde årets seminarier i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Sammanhållet lärlingssystem viktigt för konkurrenskraften

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kompetensförsörjningsfrågan påverkar svensk konkurrenskraft i allt högre grad. Det är den allra viktigaste frågan för Svenskt Näringsliv just nu, konstaterade Caroline af Ugglas, vice vd, vid ett seminarium. Svenskt Näringsliv arbetar för närvarande med principprogram för lärlingsutbildningar, som är tänkt att avhjälpa problemet.
NYHET Publicerad:

”Vården kan vara tyngre än att jobba på ett bygge”

HALLÅ DÄR Linn Gergi, snickare på JM. Du har med fem andra kvinnliga lärlingar dragit igång Snickarpodden. Vad är det för något?
NYHET Publicerad:

Tillväxt öppnar för större jämställdhet

STRATEGI Genom att arbeta teamorienterat, stärka kulturen och göra medvetna chefstillsättningar har företaget WSP ökat andelen kvinnor som rekryteras och som trivs och stannar. ”Det finns ingen quick fix för ökad jämställdhet – det handlar om träget arbete”, säger hr-chefen Maria Lindfelt.
NYHET Publicerad:

BillerudKorsnäs vässar varumärket för att locka till sig kompetens

KOMPETENS BillerudKorsnäs har ett stort rekryteringsbehov framåt, bland annat på grund av kommande pensionsavgångar. Företaget tar nu krafttag för jämställdhet och mångfald för att hitta de vassaste och få dem att stanna, enligt Joakim Särkijärvi, hr business partner på fabriken i Karlsborg.
NYHET Publicerad:

Välutbildade kvinnor tar plats i modernt arbetsliv

JÄMSTÄLLDHET Kvinnor tar allt oftare plats på nyckelpositioner i mansdominerade företag. ”I en tjänstebaserad ekonomi passar jobben ofta bättre för kvinnor”, säger analytikern Nima Sanandaji.
NYHET Publicerad:

AstraZenecas vd om framtiden: ”Många utmaningar”

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kompetensbristen drabbar alla branscher. Inte ens det globala bioläkemedelsföretaget AstraZeneca är förskonat. ”Vi måste ha oerhört konkurrenskraftiga villkor för att kunna verka på en global marknad”, säger Jan-Olof Jacke, vd.
NYHET Publicerad:

Satsning på jämställdhet fick fart på affärerna

JÄMSTÄLLDHET Ingen på Liljewall arkitekter räknade med att satsningen på jämställdhet skulle bidra till en rekordsnabb utveckling av företaget. ”Jämställdhetsarbete kan vara en motor för en ännu större förändringsprocess – det är häftigt!”, säger kontorschefen Harald Gamrell.
NYHET Publicerad:

Telia Company boostar unga tjejer

MÅNGFALD Jämställdhet och mångfald är ett perspektiv som är med i flertalet av Telia Companys processer, enligt Cecilia Lundin på Telia Company. För att säkra framtida kompetens satsar företaget på att vara ute i skolorna för att få unga intresserade av teknik och digitalisering.
NYHET Publicerad:

"Verklig jämställdhet kräver nytänkande"

INNOVATION Klassiska insatser räcker inte för att lyckas med jämställdhet fullt ut. Det krävs att företaget tänker innovativt i hur mål sätts, hur medarbetare involveras och vilka åtgärder som genomförs. Det visar professor Malin Lindbergs forskning
NYHET Publicerad:

Industriföretag lockar unga med personliga möten

HALLÅ DÄR Annika Franzén, hr-direktör på Väderstad. Du utsågs nyligen till Årets innovatör på Universum Awards. På vilket sätt tänker du och Väderstad nytt?
NYHET Publicerad:

Onödigt att förbjuda mobiltelefoner i skolan

UTBILDNING "Vare sig man gillar det eller inte kommer digitaliseringen att utgöra en allt större del av människors vardag. Det gäller i alla sektorer, även i skolan", menar Fredrik von Essen, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen.
NYHET Publicerad:

"Befängd idé låta myndighet avgöra företagens rekrytering"

ARBETSKRAFTSINVANDRING Socialdemokraterna vill ha en skärpt lagstiftning kring arbetskraftsinvandring. Kontrollerna ska utföras av en statlig myndighet, inte av arbetsmarknadens parter. Vd Carola Lemne tycker att idén är befängd.
NYHET Publicerad:

Kvalificerade tjänster lämnar landet

KOMPETENS Allt fler kunskapsintensiva tjänsteföretag flyttar jobben utomlands på grund av kompetensbrist. Det visar en ny rapport från Almega.