”Bättre samarbete kan lösa företagens kompetensförsörjning”

NYHET Publicerad

DEBATT "Kompetensbrist och svårigheter att rekrytera är en av de största utmaningarna för svenska företag, många gånger med missade affärsmöjligheter som resultat. Bättre samarbete mellan näringslivet och universitet och högskolor är en nyckelfaktor för att lösa problemet", skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert.

Tobias Krantz.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Foto: Ernst Henry Photography
Emil Görnerup

Emil Görnerup

Foto: Ernst Henry Photography AB

Bristen på kompetens utgör den kanske enskilt största utmaningen för svenska företag. Trots att både den högre utbildningen och forskningen expanderat kraftigt under de senaste decennierna är vakansgraden i näringslivet rekordhög. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas enligt Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät. Det skadar tillväxten. Våra företag kan inte expandera och tappar marknadsandelar.

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en rapport som visar att akademins öppenhet och samarbetsförmåga med näringslivet kan vara av avgörande betydelse för företagens rekrytering av forskare och högutbildade. Rapporten redovisar en undersökning, riktad mot företag som samarbetat med universitet och högskolor, som visar att personalrekrytering utgjorde det enskilt viktigaste motivet till varför företagen valt att samarbeta med akademin.

Resultatet är både intressant och viktigt och speglar troligen det just nu skriande rekryteringsbehovet. Samarbete mellan lärosätena och det omgivande samhället (den så kallade tredje uppgiften för akademin, vid sidan av utbildning och forskning) motiveras ofta ensidigt av att sprida och omsätta ny kunskap. Den synen måste breddas till att också inkludera och beakta betydelsen för näringslivets kompetensförsörjning. De samhällsekonomiska vinsterna kan bli mycket stora. I förlängningen handlar det om högre tillväxt och ökat välstånd.

I undersökningen framkommer också ett tydligt önskemål om ökad lyhördhet för anpassning och flexibilitet i den högre utbildningen för näringslivets behov. Här ligger troligen en viktig del av svaret på lösningen av den stora matchningsproblematik som idag finns mellan den högre utbildningen och arbetsgivare.

I princip allt samarbete mellan akademi och näringsliv är del- eller helfinansierat av företagen. En mycket liten del är helt offentligt finansierat. Det är positivt. Att företagen går in med egna pengar eller resurser ökar kvaliteten och sannolikheten att samarbetet leder till nytta. Det ger också en bra utväxling på de offentliga medlen då varje satsad krona skapar ytterligare privata investeringar. Slutligen ger det en tydlig kvalitetsstämpel åt den akademiska samarbetspartnern att företaget väljer att investera sina egna pengar.

En tredjedel av samarbetena i undersökningen initierades genom personliga kontakter med forskare på lärosätena. En viktig slutsats av detta är att ökad personrörlighet mellan akademi och näringsliv troligen skulle leda till ökat forsknings- och studentsamarbete genom större personliga nätverk.

Ett utvecklingsområde som tydligt framkommer i undersökningen är lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Endast 5 procent av företagen lyfter fram vidareutbildning av befintlig personal som ett uttalat syfte med samarbetet. Mot bakgrund av det skifte som nu sker på arbetsmarknaden, genom ökad digitalisering och industrins utveckling mot ökad automation, finns här en stor outnyttjad potential. Allt fler måste hålla sig uppdaterade med den teknologiska utvecklingen. Särskilt viktigt är detta för omställning och uppdatering av kunskaper hos personal i mindre företag. En viktig fråga är hur kurser bättre kan anpassas för redan anställda då utbildningen måste ske parallellt med befintligt arbete.

Frågan om ökat samarbete mellan akademi och omgivande samhället kokar till slut ner till frågan om ledarskap och pengar. Det är orimligt att forskare och lärare idag i praktiken straffas, snarare än belönas, för att de samarbetar med företag. Det måste få vara en fjäder i hatten, snarare än en hämsko i den fortsatta akademiska karriären.

I december presenterar den statliga styr- och resursutdelningen (STRUT) sitt slutbetänkande. I uppdraget ingår att presentera hur anslagen för forskning och högre utbildning ska fördelas till universitet och högskolor. Utredningen ska också ta fram ett förslag till styrmodell. Utredningens slutbetänkande kommer inte att kunna ducka för frågan om näringslivets kompetensbrist. Fördelningen av statliga pengar till lärosätena för högre utbildning och forskning måste skapa rätt drivkrafter och beteenden. En etablerings- eller mobilitetspremie bör prövas.

Det samma gäller nästa regering som i sin kommande forsknings- och högskolepolitiska proposition måste presentera konkreta reformer för bättre matchning mellan näringslivets kompetensbehov och lärosätenas högre utbildning och forskning. Starkare drivkrafter för ökat samarbete kommer att bli nödvändigt.

Den svenska universitets- och högskolesektorn står inför stora utmaningar. OECD har i sina utvärderingar av Sverige kritiserat det svenska forskningssystemet och pekat på att lärosätena inte förmått omsätta kraftigt ökade anslag till ökad forskningskvalitet. Istället har ännu fler forskare anställts. Kvalitet har fått stå tillbaka för kvantitet. Den högre utbildningens matchningsproblematik mot arbetsmarknadens behov indikerar fortsatt bristande samhällelig relevans, trots att utbildningsvolymerna ökat mycket kraftigt.

Den samhälleliga kostnaden för dessa brister är troligen mycket hög. Idag omsätter den offentliga forskningen och den högre utbildningen 70 miljarder kronor om året.  Det är som en jämförelse avsevärt mer än kostnaden för det svenska försvaret, ett annat område som debatteras flitigt.

Det finns en politisk samsyn om att Sverige ska konkurrera med ett högt kunskapsinnehåll i våra tjänster och produkter, inte med låga löner. Innovation och forskningens samhällsnytta har också varit en röd tråd genom de senaste forskningspropositionerna. Bakom detta finns insikten att lösningen på de stora samhällsutmaningarna inom exempelvis klimat och hälsa kräver en politik som inkluderar flera områden. Det finns en allt större insikt i företagens betydelse. För att klara det krävs ett tydligare politiskt helhetsgrepp kring villkoren för både utbildning, forskning och det kunskapsintensiva företagandet i Sverige. Det måste finnas forskning och utbildning på våra lärosäten som är relevant för företagens behov. Universitet och högskolor måste vara öppna för samarbete med omgivande samhället. Skattenivåerna måste var rimliga ur ett internationellt perspektiv.

Under det senaste decenniet har företagens FoU-investeringar, mätt som andel av BNP, sjunkit i Sverige. Det visar att vårt land står inför en mycket tuff internationell konkurrens. Den utvecklingen måste vändas. Det duger inte att stå stilla. Oavsett politisk färg på den kommande regeringen efter valet kommer det att krävas framsynta reformer om Sverige ska klara konkurrensen.

Debattartikeln publicerades i Dagens Nyheter 28/7.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nätverkande med företag boostar kvinnor som läser till ingenjör

HALLÅ DÄR Madelen Porserud, som tillsammans med tre andra civilingenjörer grundat Female Leader Engineer. Vad går det ut på?
NYHET Publicerad:

Fokus på kravprofilen breddar Sodexos rekrytering

MÅNGFALD Rekrytering baserad på kompetens har lett till större mångfald och bättre business på Sodexo. ”Vi tittar noga på vad som verkligen krävs för ett visst jobb. Måste personen kunna svenska till exempel?”, säger Emma Tägt Kernan, hr- och rekryteringsansvarig.
NYHET Publicerad:

Kvinnor ökar dynamiken i bilfabriken

JÄMSTÄLLDHET I dag är nästan var tredje anställd på Volvo Cars fabrik i Göteborg kvinna. För knappt tre år sedan var det inte ens var femte. "Vi var helt snett ute när det gällde genusbalansen", säger Anu Lipponen, ansvarig för jämställdhet och mångfald.
NYHET Publicerad:

”Utlandsfödda ett otroligt kapital”

KOMPETENS En kartläggning av Liljas Personbilars rekryteringsbehov visade att något radikalt måste göras. Som ett led i det har företaget anställt ett antal nyanlända. ”Att det kommer hit så många med bra utbildning som vi kan anställa är en fantastisk möjlighet”, säger vd:n Mats Melander.
NYHET Publicerad:

Akut brist på bussförare

DEBATT Bristen på bussförare är stor. Förklaringen är pensionsavgångar och att för få har rätt körkortsbehörighet. ”Nu gäller det att vända trenden. Därför behövs det långsiktiga och offentliga satsningar i samarbete med branschen för att lösa situationen”, skriver Transportföretagen i en debattartikel.
NYHET Publicerad:

Plåtföretagare: "Det skär i själen varje gång vi får en uppsägning"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Det saknas mer än 2 000 plåtslagare i Sverige. Lödde Plåt vill se fler åtgärder från politiken för att kunna rekrytera fler medarbetare. "Utbildning är jättebra, men det behövs också andra insatser", säger vd Jörgen Rasmusson.
NYHET Publicerad:

Större trygghet får fler kvinnor att starta eget

ENTREPRENÖRSKAP Kvinnors företagande har inte ökat nämnvärt de senaste 35 åren. Det är synd för fler företagande kvinnor ökar mångfalden, ger ett mer varierat näringsliv och ökar Sveriges BNP, enligt entreprenörsprofessorn Carin Holmquist.
NYHET Publicerad:

"Mångfald hänger tätt ihop med meritokrati"

MÅNGFALD Det är full fart i säkerhetsbranschen och företagen brottas med att hitta personal. Nokas satsar på ökad mångfald, och nyckeln till att lyckas är att det inte finns informella vägar till makten och att det finns en öppenhet kring hur rekrytering går till, enligt hr-chefen Karl Sandberg.
NYHET Publicerad:

Boliden rekryterar på bred front

KOMPETENS Smältverket Boliden Rönnskär i Skelleftehamn står inför en stor utmaning. De närmaste åren går var fjärde medarbetare i pension, och det har fått företaget att tänka om och bredda sin rekrytering. Fokus ligger på cheferna.
NYHET Publicerad:

17-nätverket peppar kvinnor att expandera sina bolag

HALLÅ DÄR Lena Apler, Collectors grundare och styrelseordförande, och en av kvinnorna bakom 17-nätverket. Varför startade ni det här initiativet?
NYHET Publicerad:

Integration när den är som bäst

INTEGRATION På Borox International i Eneryda jobbar 70 personer med att producera slitstål till entreprenadmaskiner runt om i världen. Alexander Denes är platschef och berättar om företagets integrationstänk.
NYHET Publicerad:

”Bättre samarbete kan lösa företagens kompetensförsörjning”

DEBATT "Kompetensbrist och svårigheter att rekrytera är en av de största utmaningarna för svenska företag, många gånger med missade affärsmöjligheter som resultat. Bättre samarbete mellan näringslivet och universitet och högskolor är en nyckelfaktor för att lösa problemet", skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Nätverk för kvinnor stärker it-studenter i Karlstad

HALLÅ DÄR Marie-Therese Christiansson, koordinator för nätverket ITQ och proprefekt för Handelshögskolan i Karlstad. Vad är ITQ?
NYHET Publicerad:

Praktik i toppklass lockar unga till teknikföretag

KOMPETENS Att bredda rekryteringsbasen är en utmaning för företag i norrländska Lycksele där lediga tjänster ofta inte har en enda sökande. Det konstaterar Elisabeth Nordström, vd på Lycksele Plåtprodukter som arbetar hårt för att få kvinnor och unga att inse att jobbet inte längre är smutsigt och tungt.
NYHET Publicerad:

Fem tips för att lyckas med rekryteringen

REKRYTERING Kampen om kompetensen hårdnar. I lägen där rekryterings- och konsultföretaget Placera Personal tidigare kunde presentera flera starka kandidater, handlar det idag om ett mindre urval, enligt företagets vd Elisabet Holmene.
NYHET Publicerad:

"Mångfald är en överlevnadsfråga"

STRATEGI Rekryteringen måste breddas för att lösa kommande kompetensbehov i välfärdsbranschen, enligt Rasmus Nerman, vd på Humana. ”Mångfald handlar inte bara om framgång utan om överlevnad”. Det är först när jämställdhet och mångfald blir en del av företagets DNA som det inte behövs några policys längre.
NYHET Publicerad:

”Utan konkurrenskraft ingen välfärd”

KONKURRENS Konkurrenskraftiga företag garanterar välfärden. Men varför är det ingen som diskuterar Sveriges globala konkurrenskraft? Det är en ödesfråga för framtiden, menade deltagarna när Svenskt Näringsliv inledde årets seminarier i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Sammanhållet lärlingssystem viktigt för konkurrenskraften

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kompetensförsörjningsfrågan påverkar svensk konkurrenskraft i allt högre grad. Det är den allra viktigaste frågan för Svenskt Näringsliv just nu, konstaterade Caroline af Ugglas, vice vd, vid ett seminarium. Svenskt Näringsliv arbetar för närvarande med principprogram för lärlingsutbildningar, som är tänkt att avhjälpa problemet.
NYHET Publicerad:

”Vården kan vara tyngre än att jobba på ett bygge”

HALLÅ DÄR Linn Gergi, snickare på JM. Du har med fem andra kvinnliga lärlingar dragit igång Snickarpodden. Vad är det för något?
NYHET Publicerad:

Tillväxt öppnar för större jämställdhet

STRATEGI Genom att arbeta teamorienterat, stärka kulturen och göra medvetna chefstillsättningar har företaget WSP ökat andelen kvinnor som rekryteras och som trivs och stannar. ”Det finns ingen quick fix för ökad jämställdhet – det handlar om träget arbete”, säger hr-chefen Maria Lindfelt.