”Bättre samarbete kan lösa företagens kompetensförsörjning”

NYHET Publicerad

DEBATT "Kompetensbrist och svårigheter att rekrytera är en av de största utmaningarna för svenska företag, många gånger med missade affärsmöjligheter som resultat. Bättre samarbete mellan näringslivet och universitet och högskolor är en nyckelfaktor för att lösa problemet", skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert.

Tobias Krantz.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Foto: Ernst Henry Photography
Emil Görnerup

Emil Görnerup

Foto: Ernst Henry Photography AB

Bristen på kompetens utgör den kanske enskilt största utmaningen för svenska företag. Trots att både den högre utbildningen och forskningen expanderat kraftigt under de senaste decennierna är vakansgraden i näringslivet rekordhög. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas enligt Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät. Det skadar tillväxten. Våra företag kan inte expandera och tappar marknadsandelar.

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en rapport som visar att akademins öppenhet och samarbetsförmåga med näringslivet kan vara av avgörande betydelse för företagens rekrytering av forskare och högutbildade. Rapporten redovisar en undersökning, riktad mot företag som samarbetat med universitet och högskolor, som visar att personalrekrytering utgjorde det enskilt viktigaste motivet till varför företagen valt att samarbeta med akademin.

Resultatet är både intressant och viktigt och speglar troligen det just nu skriande rekryteringsbehovet. Samarbete mellan lärosätena och det omgivande samhället (den så kallade tredje uppgiften för akademin, vid sidan av utbildning och forskning) motiveras ofta ensidigt av att sprida och omsätta ny kunskap. Den synen måste breddas till att också inkludera och beakta betydelsen för näringslivets kompetensförsörjning. De samhällsekonomiska vinsterna kan bli mycket stora. I förlängningen handlar det om högre tillväxt och ökat välstånd.

I undersökningen framkommer också ett tydligt önskemål om ökad lyhördhet för anpassning och flexibilitet i den högre utbildningen för näringslivets behov. Här ligger troligen en viktig del av svaret på lösningen av den stora matchningsproblematik som idag finns mellan den högre utbildningen och arbetsgivare.

I princip allt samarbete mellan akademi och näringsliv är del- eller helfinansierat av företagen. En mycket liten del är helt offentligt finansierat. Det är positivt. Att företagen går in med egna pengar eller resurser ökar kvaliteten och sannolikheten att samarbetet leder till nytta. Det ger också en bra utväxling på de offentliga medlen då varje satsad krona skapar ytterligare privata investeringar. Slutligen ger det en tydlig kvalitetsstämpel åt den akademiska samarbetspartnern att företaget väljer att investera sina egna pengar.

En tredjedel av samarbetena i undersökningen initierades genom personliga kontakter med forskare på lärosätena. En viktig slutsats av detta är att ökad personrörlighet mellan akademi och näringsliv troligen skulle leda till ökat forsknings- och studentsamarbete genom större personliga nätverk.

Ett utvecklingsområde som tydligt framkommer i undersökningen är lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Endast 5 procent av företagen lyfter fram vidareutbildning av befintlig personal som ett uttalat syfte med samarbetet. Mot bakgrund av det skifte som nu sker på arbetsmarknaden, genom ökad digitalisering och industrins utveckling mot ökad automation, finns här en stor outnyttjad potential. Allt fler måste hålla sig uppdaterade med den teknologiska utvecklingen. Särskilt viktigt är detta för omställning och uppdatering av kunskaper hos personal i mindre företag. En viktig fråga är hur kurser bättre kan anpassas för redan anställda då utbildningen måste ske parallellt med befintligt arbete.

Frågan om ökat samarbete mellan akademi och omgivande samhället kokar till slut ner till frågan om ledarskap och pengar. Det är orimligt att forskare och lärare idag i praktiken straffas, snarare än belönas, för att de samarbetar med företag. Det måste få vara en fjäder i hatten, snarare än en hämsko i den fortsatta akademiska karriären.

I december presenterar den statliga styr- och resursutdelningen (STRUT) sitt slutbetänkande. I uppdraget ingår att presentera hur anslagen för forskning och högre utbildning ska fördelas till universitet och högskolor. Utredningen ska också ta fram ett förslag till styrmodell. Utredningens slutbetänkande kommer inte att kunna ducka för frågan om näringslivets kompetensbrist. Fördelningen av statliga pengar till lärosätena för högre utbildning och forskning måste skapa rätt drivkrafter och beteenden. En etablerings- eller mobilitetspremie bör prövas.

Det samma gäller nästa regering som i sin kommande forsknings- och högskolepolitiska proposition måste presentera konkreta reformer för bättre matchning mellan näringslivets kompetensbehov och lärosätenas högre utbildning och forskning. Starkare drivkrafter för ökat samarbete kommer att bli nödvändigt.

Den svenska universitets- och högskolesektorn står inför stora utmaningar. OECD har i sina utvärderingar av Sverige kritiserat det svenska forskningssystemet och pekat på att lärosätena inte förmått omsätta kraftigt ökade anslag till ökad forskningskvalitet. Istället har ännu fler forskare anställts. Kvalitet har fått stå tillbaka för kvantitet. Den högre utbildningens matchningsproblematik mot arbetsmarknadens behov indikerar fortsatt bristande samhällelig relevans, trots att utbildningsvolymerna ökat mycket kraftigt.

Den samhälleliga kostnaden för dessa brister är troligen mycket hög. Idag omsätter den offentliga forskningen och den högre utbildningen 70 miljarder kronor om året.  Det är som en jämförelse avsevärt mer än kostnaden för det svenska försvaret, ett annat område som debatteras flitigt.

Det finns en politisk samsyn om att Sverige ska konkurrera med ett högt kunskapsinnehåll i våra tjänster och produkter, inte med låga löner. Innovation och forskningens samhällsnytta har också varit en röd tråd genom de senaste forskningspropositionerna. Bakom detta finns insikten att lösningen på de stora samhällsutmaningarna inom exempelvis klimat och hälsa kräver en politik som inkluderar flera områden. Det finns en allt större insikt i företagens betydelse. För att klara det krävs ett tydligare politiskt helhetsgrepp kring villkoren för både utbildning, forskning och det kunskapsintensiva företagandet i Sverige. Det måste finnas forskning och utbildning på våra lärosäten som är relevant för företagens behov. Universitet och högskolor måste vara öppna för samarbete med omgivande samhället. Skattenivåerna måste var rimliga ur ett internationellt perspektiv.

Under det senaste decenniet har företagens FoU-investeringar, mätt som andel av BNP, sjunkit i Sverige. Det visar att vårt land står inför en mycket tuff internationell konkurrens. Den utvecklingen måste vändas. Det duger inte att stå stilla. Oavsett politisk färg på den kommande regeringen efter valet kommer det att krävas framsynta reformer om Sverige ska klara konkurrensen.

Debattartikeln publicerades i Dagens Nyheter 28/7.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige tappar experter på ai till USA och Kina

AI Att utvecklingen inom artificiell intelligens inte har tagit fart i Sverige beror på att det saknas fokus på konkreta tillämpningar hos de som faktiskt ska använda tekniken, enligt Christian Guttmann, AI-chef och forskare. Därför tappar Sverige ai-experter till Kina och USA där de får jobba i framkant.
NYHET Publicerad:

”Mångfald sitter i detaljerna”

STRATEGI Cheferna är centrala i vårdföretaget Humanas arbete med att öka mångfalden och få in fler män. De måste tänka mångfald i alla situationer för att det verkligen ska genomsyra organisationen, enligt hr-direktören Anna Giertz Skablova.
NYHET Publicerad:

5 000 kvinnor utsågs förra året till chefer

RAPPORT Förra året tog nästan 5 000 kvinnor steget till en chefsposition i näringslivet. Det visar den senaste rapporten Fakta om löner och arbetstider. För första gången är andelen kvinnor som är chefer lika hög som andelen kvinnor totalt.
NYHET Publicerad:

Lärarbristen hämmar flickors teknikintresse

JÄMSTÄLLDHET Lärare har en nyckelroll för att fler tjejer ska intressera sig för teknik. Men bristen på behöriga tekniklärare är stor, och vissa lärare känner dessutom obehag inför teknik som de inte tror sig kunna, enligt forskaren Ulrika Sultan.
NYHET Publicerad:

It-kurs öppnar dörren till yrkeslivet för ensamkommande

MÅNGFALD Med en kurs i spelprogrammering hoppas Semcon ge ensamkommande flyktingungdomar inspiration och råg i ryggen att välja en teknikutbildning.
NYHET Publicerad:

Varannan vakant it-tjänst finns i Stockholm

ARBETSKRAFT Kompetensbristen kostar Sverige 34 miljarder kronor varje år, enligt Stockholms handelskammare, och den slår olika hårt i olika branscher och regioner. Bland annat finns mer än hälften av alla it-vakanser i Stockholm, vilket hindrar företag från att växa.
NYHET Publicerad:

Vardagslärandet höjer kompetensen

KOMPETENS I en bransch med bristyrken värnar Caverion Sverige mycket om sina medarbetare. Att se var och en som individer med olika ambitioner och mål är viktigt för att kompetensutvecklingen ska fungera, menar Annelie Gustavsson, Head of Talent Management.
NYHET Publicerad:

Nyanlända lyfte arbetsmoralen på Bröderna Jansson

INTEGRATION Efter några veckors praktik erbjöd Bröderna Jansson-Nissavarvet två nyanlända svetsare från Syrien anställning. Det är ett lyft för kulturen och arbetsmoralen, enligt vd:n Christin Jansson.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga kvinnor söker byggutbildning

HALLÅ DÄR Elin Kebert, expert kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier. De senaste två åren har allt fler kvinnor sökt till yrkeshögskolans utbildningar inom samhällsbyggnad och byggteknik. Hur kommer det sig?
NYHET Publicerad:

Här väger värderingar lika tungt som kompetens

MÅNGFALD Värderingar är lika viktigt som kompetens när fastighetsbolaget Atrium Ljungberg rekryterar. Det har lett till att företagets anställda har många olika bakgrunder och att mångfald händer mer eller mindre av sig självt, berättar vd:n Annica Ånäs.
NYHET Publicerad:

Så utbildar Tieto i inkluderande ledarskap

UTVECKLING Kompetensbristen gör det viktigare än någonsin att vara attraktiv som arbetsgivare inom it och teknik. Därför utbildar nu Tieto alla sina chefer i inkluderande ledarskap.
NYHET Publicerad:

Litet familjeföretag sätter kompetensen i centrum

KOMPETENS Att utbilda personalen är självklart för familjeföretaget Gustafssons rör. Målet är välutbildade medarbetare som är trygga i sina yrkesroller. Utmaningen är att hitta lokala utbildningsmöjligheter.
NYHET Publicerad:

Egen akademi höjer kompetensen på hotellkedjan

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hotellbranschen är på framåtmarsch, vilket innebär både möjligheter och utmaningar. För Scandic Hotels innebär det ständigt växande antalet medarbetare att kompetensutvecklingen är helt avgörande i företagets verksamhet.
NYHET Publicerad:

It-chefer går i spetsen för en jämställd arbetsplats

STRATEGI Det räcker inte med ett ledarskapsprogram för kvinnor för att göra arbetsplatsen mer jämställd. För att få effekt behövs en kulturförändring där koncernledningen är med på noterna. Det menar Helena Tronner, som lett jämställdhetsrevolutionen på it-konsultbolaget Knowit.
NYHET Publicerad:

Kings kvinnliga nätverk bjuder in alla anställda - oavsett kön

HALLÅ DÄR Andrea Backström, utvecklingschef på spelbolaget King med 11 spelstudior och kontor i Europa och USA. Hur gick det till när du var med och startade ert första kvinnliga nätverk?
NYHET Publicerad:

Skogsbranschen tar fart med fler kvinnor som ägare

AFFÄRER Idag är fyra av tio skogsägare kvinnor och de är betydligt mer aktiva än sina manliga kollegor. Branschen som historiskt varit extremt mansdominerad har fått ett lyft med ökad jämställdhet.
NYHET Publicerad:

Tjejers teknikintresse tas till vara i unga år

UTBILDNING Att tjejer väljer bort mansdominerade utbildningar beror ofta på att de inte tror att de ska klara av det. Trots att de har högre betyg än killar. Redan i 12–15 årsåldern börjar de tänka bort det som är manligt kodat, visar forskningen.
NYHET Publicerad:

”Vi måste hålla i taktpinnen själva”

KOMPETENS Småländska familjeföretaget Ewes är numera en arbetsplats där kontinuerligt lärande och utveckling är självklart. ”Det är så vi förblir konkurrenskraftiga”, säger vd:n Anton Svensson.
NYHET Publicerad:

Kompetensutveckling mer än bara att åka på kurs

KOMMENTAR En nyckelfråga för företagens konkurrenskraft är att medarbetarna har rätt kompetens. Utmaningen är att växa, bygga sitt team och ställa om när det behövs. En ny undersökning visar att företagen är mycket engagerade i kompetensutveckling av sina medarbetare.
NYHET Publicerad:

NTI Gymnasiet i Karlstad vill locka fler tjejer till teknikbranschen

TEKNIK Idag bjuder NTI Gymnasiet i Karlstad in till TECH GIRLS – ett evenemang för att stärka och uppmuntra tjejers intresse för teknik. Under dagen får tjejer i årskurs 8 och 9 delta i workshops som leds av skolans elever.