”Bättre samarbete kan lösa företagens kompetensförsörjning”

NYHET Publicerad

DEBATT "Kompetensbrist och svårigheter att rekrytera är en av de största utmaningarna för svenska företag, många gånger med missade affärsmöjligheter som resultat. Bättre samarbete mellan näringslivet och universitet och högskolor är en nyckelfaktor för att lösa problemet", skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert.

Tobias Krantz.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Foto: Ernst Henry Photography
Emil Görnerup

Emil Görnerup

Foto: Ernst Henry Photography AB

Bristen på kompetens utgör den kanske enskilt största utmaningen för svenska företag. Trots att både den högre utbildningen och forskningen expanderat kraftigt under de senaste decennierna är vakansgraden i näringslivet rekordhög. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas enligt Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät. Det skadar tillväxten. Våra företag kan inte expandera och tappar marknadsandelar.

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en rapport som visar att akademins öppenhet och samarbetsförmåga med näringslivet kan vara av avgörande betydelse för företagens rekrytering av forskare och högutbildade. Rapporten redovisar en undersökning, riktad mot företag som samarbetat med universitet och högskolor, som visar att personalrekrytering utgjorde det enskilt viktigaste motivet till varför företagen valt att samarbeta med akademin.

Resultatet är både intressant och viktigt och speglar troligen det just nu skriande rekryteringsbehovet. Samarbete mellan lärosätena och det omgivande samhället (den så kallade tredje uppgiften för akademin, vid sidan av utbildning och forskning) motiveras ofta ensidigt av att sprida och omsätta ny kunskap. Den synen måste breddas till att också inkludera och beakta betydelsen för näringslivets kompetensförsörjning. De samhällsekonomiska vinsterna kan bli mycket stora. I förlängningen handlar det om högre tillväxt och ökat välstånd.

I undersökningen framkommer också ett tydligt önskemål om ökad lyhördhet för anpassning och flexibilitet i den högre utbildningen för näringslivets behov. Här ligger troligen en viktig del av svaret på lösningen av den stora matchningsproblematik som idag finns mellan den högre utbildningen och arbetsgivare.

I princip allt samarbete mellan akademi och näringsliv är del- eller helfinansierat av företagen. En mycket liten del är helt offentligt finansierat. Det är positivt. Att företagen går in med egna pengar eller resurser ökar kvaliteten och sannolikheten att samarbetet leder till nytta. Det ger också en bra utväxling på de offentliga medlen då varje satsad krona skapar ytterligare privata investeringar. Slutligen ger det en tydlig kvalitetsstämpel åt den akademiska samarbetspartnern att företaget väljer att investera sina egna pengar.

En tredjedel av samarbetena i undersökningen initierades genom personliga kontakter med forskare på lärosätena. En viktig slutsats av detta är att ökad personrörlighet mellan akademi och näringsliv troligen skulle leda till ökat forsknings- och studentsamarbete genom större personliga nätverk.

Ett utvecklingsområde som tydligt framkommer i undersökningen är lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Endast 5 procent av företagen lyfter fram vidareutbildning av befintlig personal som ett uttalat syfte med samarbetet. Mot bakgrund av det skifte som nu sker på arbetsmarknaden, genom ökad digitalisering och industrins utveckling mot ökad automation, finns här en stor outnyttjad potential. Allt fler måste hålla sig uppdaterade med den teknologiska utvecklingen. Särskilt viktigt är detta för omställning och uppdatering av kunskaper hos personal i mindre företag. En viktig fråga är hur kurser bättre kan anpassas för redan anställda då utbildningen måste ske parallellt med befintligt arbete.

Frågan om ökat samarbete mellan akademi och omgivande samhället kokar till slut ner till frågan om ledarskap och pengar. Det är orimligt att forskare och lärare idag i praktiken straffas, snarare än belönas, för att de samarbetar med företag. Det måste få vara en fjäder i hatten, snarare än en hämsko i den fortsatta akademiska karriären.

I december presenterar den statliga styr- och resursutdelningen (STRUT) sitt slutbetänkande. I uppdraget ingår att presentera hur anslagen för forskning och högre utbildning ska fördelas till universitet och högskolor. Utredningen ska också ta fram ett förslag till styrmodell. Utredningens slutbetänkande kommer inte att kunna ducka för frågan om näringslivets kompetensbrist. Fördelningen av statliga pengar till lärosätena för högre utbildning och forskning måste skapa rätt drivkrafter och beteenden. En etablerings- eller mobilitetspremie bör prövas.

Det samma gäller nästa regering som i sin kommande forsknings- och högskolepolitiska proposition måste presentera konkreta reformer för bättre matchning mellan näringslivets kompetensbehov och lärosätenas högre utbildning och forskning. Starkare drivkrafter för ökat samarbete kommer att bli nödvändigt.

Den svenska universitets- och högskolesektorn står inför stora utmaningar. OECD har i sina utvärderingar av Sverige kritiserat det svenska forskningssystemet och pekat på att lärosätena inte förmått omsätta kraftigt ökade anslag till ökad forskningskvalitet. Istället har ännu fler forskare anställts. Kvalitet har fått stå tillbaka för kvantitet. Den högre utbildningens matchningsproblematik mot arbetsmarknadens behov indikerar fortsatt bristande samhällelig relevans, trots att utbildningsvolymerna ökat mycket kraftigt.

Den samhälleliga kostnaden för dessa brister är troligen mycket hög. Idag omsätter den offentliga forskningen och den högre utbildningen 70 miljarder kronor om året.  Det är som en jämförelse avsevärt mer än kostnaden för det svenska försvaret, ett annat område som debatteras flitigt.

Det finns en politisk samsyn om att Sverige ska konkurrera med ett högt kunskapsinnehåll i våra tjänster och produkter, inte med låga löner. Innovation och forskningens samhällsnytta har också varit en röd tråd genom de senaste forskningspropositionerna. Bakom detta finns insikten att lösningen på de stora samhällsutmaningarna inom exempelvis klimat och hälsa kräver en politik som inkluderar flera områden. Det finns en allt större insikt i företagens betydelse. För att klara det krävs ett tydligare politiskt helhetsgrepp kring villkoren för både utbildning, forskning och det kunskapsintensiva företagandet i Sverige. Det måste finnas forskning och utbildning på våra lärosäten som är relevant för företagens behov. Universitet och högskolor måste vara öppna för samarbete med omgivande samhället. Skattenivåerna måste var rimliga ur ett internationellt perspektiv.

Under det senaste decenniet har företagens FoU-investeringar, mätt som andel av BNP, sjunkit i Sverige. Det visar att vårt land står inför en mycket tuff internationell konkurrens. Den utvecklingen måste vändas. Det duger inte att stå stilla. Oavsett politisk färg på den kommande regeringen efter valet kommer det att krävas framsynta reformer om Sverige ska klara konkurrensen.

Debattartikeln publicerades i Dagens Nyheter 28/7.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bostadsbristen skapar reformiver

BOSTADSPROBLEMEN Bristen på bostäder är ett bekymmer. Svensk Näringsliv vill öka rörligheten och föreslår bland annat sänkt flyttskatt och enklare byggregler. ”Den är också ett hinder för nyetableringar och tillväxt, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Bostadsbristen stoppar nyckelrekryteringar

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Företagen skriker efter arbetskraft, men arbetskraften har inte råd att flytta dit jobben finns. Det kan leda till oöverskådliga konsekvenser för näringslivet och mycket beror på en illa fungerande bostadsmarknad. Men hur kommer man tillrätta med problemen? Det är utgångspunkten i Svenskt Näringslivs nya rapport ”Arbetskraft utan bostäder”.
NYHET Publicerad:

Utländska farmaceuter möts med öppna famnen

INTEGRATION Apoteksbranschen skriker efter farmaceuter. Det får flera apotek att rekrytera från utlandet. Michalina Grandin, apotekare från Polen, fick tidigt kontakt med Apotek Hjärtat som stöttade henne med svenskundervisning och praktikplats så att hon snabbt kunde få sin svenska legitimation.
NYHET Publicerad:

Akut läge: Bostadsbristen slår mot företagen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenska tech-företag skriker efter arbetskraft men har svårt att rekrytera på grund av bostadssituationen i Stockholm. "Även om du har en hög lön, så går det ibland inte att hitta något att hyra", säger Carl-Johan Hamilton, tech-rekryterare på Ants.
NYHET Publicerad:

Karriärnätverk lyfter fram kvinnor i energisektorn

JÄMSTÄLLDHET Energisektorn genomgår kraftiga förändringar som gör att branschen behöver bli mer jämställd. Det menar Anna-Carin Windahl, en av dem som driver nätverket Kraftkvinnorna.
NYHET Publicerad:

”Teknik ska vara skolans roligaste ämne”

HALLÅ DÄR Li Ljungberg, som arbetar med kompetensförsörjning på Teknikföretagen. I höstas lanserade ni boken Teknik – 10 lektioner i att förändra världen. Varför gör Teknikföretagen detta?
NYHET Publicerad:

Bemanningsföretaget som låter individen styra

MÅNGFALD Privat sektor är bra på mångfald. Det konstaterar Anki Elken, hållbarhetschef på företaget Randstad som kommit långt med likabehandling och inkludering. "Integration måste börja med respekt och engagemang för individer".
NYHET Publicerad:

Lönerna får inte halka efter hos global hälsovårdsjätte

STRATEGI Johnson & Johnson i Helsingborg följer det amerikanska moderbolagets övergripande modell för lönesättning. Lönesystemet är ett sätt att vara en attraktiv arbetsgivare, enligt Karin Markenholm, hr-ansvarig.
NYHET Publicerad:

Värderingar lockar mer än lön

KOMPETENS För ett litet startupbolag är höga löner sällan ett möjligt sätt för att locka rätt kompetens. Beteendelabbet har lyckats så bra att vissa till och med går ner i lön för att få jobba där, berättar vd:n Ida Lemoine.
NYHET Publicerad:

”Allt att vinna på mångfald”

UTBILDNING Erlandsson Bygg siktar på mångfald. Under hösten har sex personer med utländsk bakgrund utbildats till snickare, och nu har alla fått jobb. Den nya kompetensen och medarbetarnas stolthet över att få bidra stärker företaget.
NYHET Publicerad:

Attraktiva arbetsgivare ger lika karriärmöjligheter

JÄMSTÄLLDHET I stort går jämställdheten åt rätt håll, enligt Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet. Karriärmöjligheterna är mer lika för män och kvinnor, och män är mer föräldralediga. En negativ faktor är att fler kvinnor än män är långtidssjukskrivna.
NYHET Publicerad:

Så breddar Coca-Cola perspektivet

STRATEGI Lika många kvinnor som män, och minst en person med utländsk bakgrund. De kraven ska vara uppfyllda för slutkandidater när tjänster ska tillsättas på Coca-Cola European Partners i Sverige efter årsskiftet.
NYHET Publicerad:

Caféet som anställer funktionsnedsatta prisas

HALLÅ DÄR Lars Nyström, som vunnit pris i Diversity Index award 2018, kategorin funktionsnedsättning. Sedan ett år tillbaka driver du August no stress surf café i Malmö. Vad är annorlunda med det?
NYHET Publicerad:

It-tjänsteföretag lockar med flexibilitet

STRATEGI Att erbjuda medarbetarna flexibilitet i tid och rum är ett sätt för it-tjänsteföretaget CGI att attrahera nya grupper. ”Idag lockar du inte någon med högre lön. Det är andra parametrar som har större betydelse”, säger hr-chefen Maria Ragnarsson.
NYHET Publicerad:

Scandic växlar upp mångfalden

REKRYTERING För många ungdomar i förorten finns det inte ens på kartan att få jobb hos en traditionellt svensk arbetsgivare. Det vill Scandic Hotels ändra på genom att bredda rekryteringsbasen och locka nya typer av medarbetare, men också för att göra en insats i samhället.
NYHET Publicerad:

Jämställt på verkstadsgolvet

ARBETSMILJÖ På monteringen gäller varannan damernas. Det är lika självklart att en man vabbar som en kvinna och dessutom är personalen friskare. Knepet är att integrera jämställdhetsarbetet i vardagen, enligt Indexators hr-chef Linda Lönnerskog.
NYHET Publicerad:

Teknikkvinnor inspirerar varandra på nätet

NÄTVERK Teknikkvinnor började som en grupp på Facebook. Nu reser grundarna landet runt och hjälper företag och organisationer att bli mer jämställda. ”För att kvinnor ska vilja stanna måste hela kulturen vara inkluderande”, säger vd:n Maria Norberg.
NYHET Publicerad:

Varannan tjänsteman rekryteras redan i skolan

MÅNGFALD Genom att fånga upp nyexaminerade och nyanlända lyckas företaget Dipart bättre än många av sina konkurrenter med att rekrytera i en överhettad byggbransch. ”Hälften av våra tjänstemän rekryterade vi egentligen redan när de gick i skolan”, säger vd:n Jens Hoffmann.
NYHET Publicerad:

Industriföretag träffar kvinnor med ledarambitioner

HALLÅ DÄR Madelen Porserud, som tillsammans med tre andra civilingenjörer grundat Female Leader Engineer. Vad går det ut på?
NYHET Publicerad:

Fokus på kravprofilen breddar Sodexos rekrytering

MÅNGFALD Rekrytering baserad på kompetens har lett till större mångfald och bättre business på Sodexo. ”Vi tittar noga på vad som verkligen krävs för ett visst jobb. Måste personen kunna svenska till exempel?”, säger Emma Tägt Kernan, hr- och rekryteringsansvarig.