Välutbildade kvinnor tar plats i modernt arbetsliv

– Vi lever i en ekonomi där företagens tillgång är medarbetaren. Och eftersom kvinnor utbildar sig mer än män ser vi mer och mer att humankapitalet finns hos kvinnor.

Det säger Nima Sanandaji , författare, analytiker och samhällsdebattör som nyligen publicerade rapporten Jämställdhet – en klok affär.

Redan 1990 hade lika många yrkesverksamma kvinnor som män i Sverige en längre universitetsutbildning, konstaterar han. Men sedan dess har kvinnorna ökat avståndet och för några år sedan var siffran 25 procent för män och 39 procent för kvinnor.

– Det moderna arbetslivet gynnar kvinnor som är mer välutbildade och som bättre anpassar sig till företagskulturen. Generellt anser arbetsgivare att kvinnor på arbetsplatsen är mer skötsamma och mindre kaotiska än män.

Vi har gradvis gått ifrån det arbetsliv där kroppsligt arbete dominerade och där män var de främsta yrkesarbetarna, påpekar han.

– I en tjänstebaserad ekonomi passar jobben ofta bättre för kvinnor. Nu går arbetsmarknaden i stället mot att kvinnor dominerar.

Många mansdominerade företag söker nu aktivt efter fler kvinnor, och företag där medarbetarna har svensk bakgrund vill rekrytera fler med utländsk härkomst.

– För företagen handlar jämställdhet och mångfald om att rekrytera rätt kompetens. Förr lockade företag till sig kapitalinvesteringar för att stärka sin konkurrenskraft. Nu lockar de till sig kompetens.

Bygg och transport är exempel på branscher som har svårt att rekrytera högutbildade. Många tror att jobben där fortfarande är fysiskt slitsamma men så är det inte längre. De få kvinnor som jobbar i dessa branscher är ofta chefer.

– De här företagen vill inte bara ta in fler kvinnor för att bredda sin rekryteringsbas – kvinnorna fyller nyckelroller som annars inte skulle gå att fylla. Därför är mansdominerade väldigt angelägna om att rekrytera fler kvinnor, främst de som är välutbildade.

Forskning visar att vinsten med mångfald ökar ju mer kvalificerat jobbet är, förklarar han. Personer med olika hjärnor och perspektiv blir mer kreativa tillsammans. För enklare arbetsuppgifter är vinsten inte lika stor.

Politiken skyller ofta på att näringslivet har fel attityd och inte bryr sig om jämställdhet, men det stämmer inte, enligt Nima Sanandaji.

– Företag konkurrerar om arbetskraft och de som inte är jämställda halkar automatiskt efter. Men det är först när företaget hittar sätt att tjänar pengar på jämställdhet som det får fäste på allvar.

Ett stort hinder för att företag ska kunna öka jämställdheten är att unga som söker till högskolan fortfarande följer traditionella könsmönster. Här anser Nima Sanandaji att branschorganisationer och utbildningsanordnare borde upplysa mer om att mansdominerade jobb ofta är ganska välbetalda. Merparten av kvinnoyrkena präglas fortfarande av låga löner och begränsade karriärmöjligheter på grund av traditionen av offentligt monopol inom vård, skola och omsorg.

– Många kvinnor skulle tjäna på att gå in i mansdominerade yrken men då måste välja den typen av utbildning. De här jobben är inte alls så fysiskt krävande längre, utan mer kunskapsbaserade.

Ett annat hinder är det stora arbetstidsgap som finns mellan män och kvinnor i Sverige. Systemet bygger på att båda ska jobba men att kvinnor jobbar deltid eftersom de ofta tar ett större ansvar för hem och familj, konstaterar Nima Sanandaji.

– Det försvårar företagens strävan efter jämställdhet. Men för att minska arbetstidsgapet behöver till exempel förskolan vara anpassad till att båda föräldrarna jobbar heltid, vilket den inte är idag.

Nordiska länder är de mest jämställda i världen på många sätt, till exempel när det gäller sysselsättningsgrad och möjligheterna att driva företag. Men en paradox i sammanhanget är att världens mest jämställda region har så låg andel kvinnliga chefer jämfört med många länder. I till exempel Baltikum, och även USA, finns högre andel chefer som är kvinnor.

– I Sverige handlar jämställdhetsdiskussionen mest om mjuka faktorer som diskriminering och värderingar. Det missgynnar kvinnors möjligheter att nå toppen – hårda faktorer påverkar också.

Läs rapporten Jämställdhet – en klok affär