Byggstrejken största konflikten 2016
I fjol förlorades totalt 10 417 arbetsdagar i strejker och lockouter. Den mest omfattande konflikten rörde Byggavtalet där de förlorade arbetsdagarna var knappt 4 800. Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, anser att antalet konfliktdagar inte är ett bra mått för att avgöra läget på svensk arbetsmarknad.
Av de cirka 500 avtalsförhandlingarna lades varsel i 25. I samtliga tvister var facket den part som varslade först. På den fackliga sidan var ett LO-förbund part i elva tvister. Av övriga 14 tvister var Unionen part i sju, Sveriges Ingenjörer i tre, Svensk Pilotförening i tre samt Sjöbefälsföreningen i en. Stridsåtgärder utlöstes i sju tvister, varav sex av dessa i form av strejk. I sex av de sju tvisterna med utlösta fackliga stridsåtgärder svarade arbetsgivarna med motåtgärder och lockout utlöstes i två av dessa. Det skriver Medlingsinstitutet i sin årsrapport för 2016.
Den mest långvariga konflikten var den om nya avtal för skärgårdstrafiken som pågick i drygt två och en halv vecka, följd av konflikten om ett nytt avtal för måleriyrket som pågick i två veckor.
MI konstaterar även att 6F, som stod för flera av varslen inom LO-kollektivet, ställde krav på en löneökningstakt som översteg det lönenormerande märket:
– Avtalsrörelsens upptakt präglades till stor del av parternas olika syn på de ekonomiska förutsättningarna för en lämplig löneökningstakt och, inte minst, frågetecken om konsekvenserna av en sprucken LO-samordning och de samordnade löneökningskraven från 6F-förbunden. De kraven låg inledningsvis på en högre nivå än yrkandena från facken inom industrin, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.
Han har läst rapporten och konstaterar att antalet konfliktdagar inte är ett bra mått för att avgöra läget på svensk arbetsmarknad. Att ett avtal har träffats utan konflikt döljer ofta det faktum att varslet, eller varslen, redan har haft stora skadeverkningar.
– Svensk arbetsmarknad är inte så fredlig som ofta görs gällande. Ett mått som konfliktdagar behöver därför kompletteras med andra mått för att få en bild av hur hot med konfliktvapnet används på arbetsmarknaden, säger Peter Jeppsson.
Svenskt Näringsliv har därför kartlagt antalet varsel på svensk arbetsmarknad sedan 2011.
Enligt Peter Jeppsson visar analysen att det har förekommit varsel om strejk, blockad och andra stridsåtgärder i en omfattning som ger anledning att ifrågasätta det fredliga intryck som MI:s officiella statistik förmedlar.
KonfliktreglernaArbetsmarknadDU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
