Den svenska modellen har kantrat

Svenskt Näringsliv värnar kollektivavtalen. Deras ställning hotas av obegränsade konfliktregler och den obalans som finns mellan arbetsmarknadens parter. Det är för lätt för fackföreningar att varsla om och tillgripa stridsåtgärder. Allt fler företag ifrågasätter varför de ska sluta kollektivavtal när fredsplikten inte garanteras utan stridsåtgärder kan drabba företag med gällande kollektivavtal.

1. Konflikt som får oproportionerliga effekter

Vad är problemet?

Den svenska lagstiftningen saknar krav på att konfliktåtgärder skall stå i rimlig proportion till det som man vill uppnå, och den skada som blir följden.

Detta kan leda till:

– Konflikter utlöses för att driva igenom fackliga krav utan hänsyn till arbetsgivarens krav och kostnader

– Konflikter trots att de drabbade företagen inte har möjlighet att påverka orsaken till konflikten.

– Sympatikonflikter på områden där det finns avtal och där det borde råda fredsplikt.

Vår syn

– Inför en proportionalitetsregel. D.v.s. en konflikts omfattning och syfte måste stå i proportion till dess konsekvenser och dess effekter för företagen och tredje man.

– Förbjud samhällsfarliga konflikter.

Belysande case: Fackförbundet ville ha möjlighet att få dubbla skadestånd

Fackförbundet Svenska Elektrikerförbundet, SEF, tog upp frågan om ”pressade byggtider” i 2004 års förhandlingar om ett nytt kollektivavtal för elinstallatörer. Denna fråga hade orsakat konflikt redan 2003 och ledde nu till SEF:s elfte strejk på lika många år. SEF krävde i detta fall att arbetsmiljölagen skulle förenas med kollektivavtalet. Detta skulle ge möjlighet för SEF att kräva dubbla skadestånd vid avtalsbrott – både via lagen och via avtalet.

SEF inledde med att varsla om strejk vid 34 stora arbetsplatser. Nästa varsel kom redan innan det första trätt i kraft och trots att förhandlingarna var inplanerade. Därefter följde snart ett tredje, ett fjärde och ett femte varsel från SEF:s sida. Arbetsgivarna svarade med en spegellockout, dvs. en lockout av de individer som strejkar, avsedd som motåtgärd men där konflikten inte förvärras.

Konflikten tog slut efter att LO och Svenskt Näringsliv hade förhandlat fram en lösning där risken för dubbla skadestånd var liten. Konflikten kostade mer än 50 miljoner kronor för företagen och tredje man.



2. Urholkning av fredsplikten

Vad är problemet?

Avtalsförhandlingarna sker numera så gott som helt på de fackliga organisationernas villkor. De varsel och utbrutna konflikter som vi ser är bara toppen på ett isberg. Förhandlingarna bedrivs under ett ständigt hot om stridsåtgärder från de fackliga organisationerna.

Vår syn

– Inför möjlighet till tvångsskiljedom via lag för att tvinga parterna till ansvarsfulla avtal.

– Ge medlare ökade befogenheter att skjuta upp eller ställa in varslade stridsåtgärder.

Belysande case: SEKO till konflikt för att ta makten från de egna (2006-09-26)

Det har blivit allt vanligare att en konflikts omfattning, skadeverkningar och ultimativa karaktär inte ger något utrymme för förhandling och medling. Att det saknas proportion mellan stridsåtgärden och stridsfrågans betydelse leder till obalanserade avtal.

SEKO varslade om konflikt i april 2004 mot Maskinentreprenörerna för att flytta makten över lönesättningen från de fackliga förtroendevalda i företagen till de anställda ombudsmännen i SEKO. SEKO krävde också att få behålla utvecklingsbidraget som syftar till företagsöverenskommelser. Det kostar arbetsgivarna 10 miljoner kronor om året.

SEKOs krav var ett slag mot idén med avtalet - att lokala parter själva ska kunna råda över betalningsreglerna. Det har därtill varit få tvister kring efterlevnaden av de lokala överenskommelserna.

SEKO varslade dels om blockad mot övertid, mertid, nyanställningar, in- och utlåning och inhyrning av personal, dels om strejk vid 76 företag. Strejken omfattade 1500 SEKO-anslutna maskinförare.

Det var ett omfattande varsel, lagt mitt i den intensiva arbetsperioden under våren. De för samhället stora kostnaderna ligger i att byggen försenas när andra grupper inte kan utföra sitt arbete.

Redan den 28 april undertecknades ett nytt avtal. För Maskinentreprenörerna bestod förhandlingen i en förödmjukande anpassning till de fackliga kraven - inklusive bibehållet "utvecklingsbidrag" från arbetsgivarna.

Sympatiåtgärder gör fredsplikten utan värde (2006-09-26)

Ett viktigt syfte för arbetsgivaren att teckna kollektivavtal, är att försäkra sig om arbetsfred på avtalsområdet. Men möjligheten till fackliga sympatiåtgärder gör fredsplikten värdelös.

Bussarbetsgivarna träffade i januari 2003 ett nytt branschavtal med Kommunal för bussförare i linjetrafik. Bussarbetsgivarna uppfattade det därför som en "allvarlig och ovänlig handling", att Kommunal i maj 2003 varslade om sympatiåtgärder i form av strejk och blockad mot Bussarbetsgivarna. Detta som ett stöd för den primärkonflikt Kommunal vid denna tid hade med samtliga kommuner och landsting i Sverige.

Kommunal varslade alltså om sympatiåtgärder med sig själv.

Varslet berörde drygt 500 bussföretag och cirka 18 000 bussförare.

Bussarbetsgivarna hade ingenting med Kommunals förhandlingar i kommunerna och landstingen att göra och kunde inte påverka utgången av dem. Efter Kommunals varsel om sympatiåtgärder avbröt Bussarbetsgivarna samarbetet i olika arbetsgrupper med Kommunal.

Varslen återkallades sedan Kommunal träffat avtal i primärkonflikten den 30 maj.

3. Missbruk av konfliktvapnet

Vad är problemet?

Allt fler konflikter handlar inte om löner utan om allmänna anställningsvillkor.

– T ex krav på att befästa fackliga förtroendemäns positioner gentemot arbetsgivaren, till nackdel för enskilda medarbetares inflytande.

– Det förekommer också krav beträffande hur arbetet ska organiseras.

Sådana krav påverkar arbetsgivarens möjligheter att driva företaget eftersom de kan leda till en minskad flexibilitet och därmed sämre konkurrenskraft.

Vår syn

– Förbjud organisation som saknar kollektivavtal att vidta stridsåtgärder inom områden där det finns gällande kollektivavtal.

– Inför förbud för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder mot företag där organisationen saknar medlemmar.

3. Nyheter

Urholkning av fredsplikten genom sympatiåtgärder till stöd för utländsk konflikt (2006-10-02)

Sympatiåtgärder i anslutning till utländsk konflikt undergräver det svenska kollektivavtalet och konkurrenskraften.

Bakgrunden till den finska konflikten

Under perioden mars - juni 2005 pågick en omfattande konflikt inom den finska skogsindustrin. Bakgrunden till konflikten var att de finska arbetsgivarna ställt sig utanför förhandlingarna om en inkomstpolitisk helhetsuppgörelse på den finska arbetsmarknaden. Syftet var att skapa förutsättningar för att kunna förhandla om några nyckelpunkter i kollektivavtalen som allvarligt begräsande konkurrenskraften för den finska skogsindustrin. Det rörde främst möjligheterna att etablera sk året runt drift och att kunna outsourca vissa områden som t. ex städning, bevakning m.m. I praktiken var dessa krav mer eller mindre en anpassning till de villkor som allmänt kan sägas gälla på finsk arbetsmarknad. Dessutom ställde arbetsgivarna krav på införande av en karensdag för att få ned den i skogsindustrin höga sjukfrånvaron.

Efter att förhandlingarna inte lett till resultat initierade det finska pappersfacket ett antal aktioner i form av dels lagliga övertidsblockader och kortare strejker, men också ett mycket stort antal illegala aktioner såsom strejker vilket totalt sett ledde till mycket omfattande störningar och kostnader för företagen. I ett senare skede, då företagen bedömde att det inte var meningsfullt att försöka upprätthålla produktionen, besvarades dessa stridsåtgärder med lockout från arbetsgivarsidan. Uppgörelse träffades först den 1 juli 2005 efter sex veckors arbetsnedläggelse.

Uppgörelsen i Finland träffades efter att det finska pappersfacket satts under stort tryck från både den allmänna opinionen och det finska politiska samt fackliga systemet. Anledningen till detta var framförallt att det bud som förhandlats fram, och som vid flera tillfällen avvisats från facket, inte på något sätt utmanade det regelverk som finns allmänt etablerat på den finska arbetsmarknaden utan det kunde ses som en anpassning till de villkor som gällde på andra avtalsområden. . Detta förklarar det faktum att det finska pappersfacket inte fick något reellt stöd av andra finska fackförbund. Det synes vara klart att om arbetsgivarnas krav hade utmanat finsk praxis och inneburit dramatiska förändringar så hade det finska Pappers fått ett helt annat stöd från andra finska förbund.

Svenska Pappers gav en missvisande bild av konflikten

I Sverige gjorde dock Pappers en helt annan bedömning. Kraven på förändringar beskrevs på ett dramatiskt sätt som gav ett intryck av att hela kollektivavtalssystemet var utmanat. Verkligheten var dock sådan att när det gäller huvudkraven så var de redan uppfyllda i Pappers egna avtal.

Pappers varslade sedan i flera steg om olika sympatiåtgärder som pågick mellan den 7 april och 30 juni. Pappers stridsåtgärder bestod främst i övertidsblockad vid ett antal arbetsplatser inom massa- och pappersindustrin (från den 25 maj 16 arbetsplatser omfattande drygt hälften av förbundets medlemmar i Sverige). Även ett flertal andra fackliga organisationer i Sverige, bl a Byggnads och Elektrikerförbundet, genomförde i sin tur fr o m den 1 juni sympatiåtgärder till stöd för Pappers sympatiåtgärder. Sympatiåtgärderna från Pappers och övriga förbund upphörde först den 30 juni. En anmärkningsvärd aspekt av dessa varsel är att man aktivt gick ut och stödde en part som initierat en stor mängd illegala stridsåtgärder och därmed förorsakat stora skador.

Sympatiåtgärder drabbade svenska företag trots fredsplikt

När ett kollektivavtal träffas mellan avtalsparterna på den svenska arbetsmarknaden förutsätts detta innebära fredplikt under avtalets giltighetstid. De genomförda sympatiåtgärderna visar emellertid hur ihålig denna fredsplikt är med gällande konfliktregler. Genom sympatiåtgärder kan fredsplikten helt åsidosättas. De stridsåtgärder som Pappers genomförde gav betydande skador för de svenska företag med gällande kollektivavtal som drabbades, men inte någon kostnad för de fackliga organisationerna. Skadorna bestod i allvarliga driftstörningar och i att pågående investeringar påverkades negativt.

Pappers agerande och stridsåtgärder är anmärkningsvärda på flera sätt. Att det är möjligt för en svensk facklig organisation att åsidosätta fredsplikten genom sympatiåtgärder till stöd för en part i en konflikt utomlands visar med särskilt stor tydlighet obalansen i de rådande konfliktreglerna i Sverige. Den fredsplikt som företagen utgått från att man har uppnått genom att - till betydande kostnad - träffa ett svenskt branschavtal framstår som illusorisk.

Fredsplikten inget värd?

Internationaliseringen av näringslivet och den allt snabbare ekonomiska integrationen mellan olika företag och länder gör, i kombination med möjligheten enligt det svenska regelverket att tillgripa sympatiåtgärder till stöd för konflikter utomlands, att många svenska företag ständigt löper risk att drabbas av konfliktskador som har sin grund i konflikter och förhandlingar utomlands som man saknar möjlighet att påverka. Man måste fråga sig vilket värde det svenska kollektivavtalet har när företagen ständigt måste kalkylera med en sådan risk.

Det finns fackföreningar som tar ansvar för konkurrenskraften

En betydande förbättring när det gäller lönebildningen och kollektivavtalsförhandlingarna i Sverige har skett genom tillkomsten av industrins samarbetsavtal 1997. Avtalet har i hög grad bidragit till att avtal har kunnat träffas utan att varsel om stridsåtgärder har kommit till användning. Industrin framstår i detta sammanhang som en förebild för hela arbetsmarknaden. Inte minst skogsindustrin har präglats av ett väl fungerande samarbete parterna emellan.

Som påpekats i rapporten "Den svenska modellen har kantrat" inser en del fackföreningar hur företagens verklighet ser ut och anpassar på ett ansvarsfullt sätt sitta agerande till detta. Industriavtalet och andra förhandlingsavtal är exempel på ett sådant ansvarsfullt agerande. Men det finns också en rad exempel på motsatsen, på fackföreningar som utnyttjar sin förhandlingsmakt och gällande konfliktregler på ett ohämmat sätt, genom frekvent utnyttjande av konfliktvarsel, inte minst av sympativarsel.

Industriavtalet hotas

Pappers agerande 2005 avviker på ett drastiskt sätt från detta mönster av ansvarsfullt agerande inom de områden som omfattas av industrins samarbetsavtal. Förbundets utnyttjande av de i stort sett obegränsade konfliktmöjligheterna i Sverige har fått många att ifrågasätta om den samarbetslinje som hittills med framgång följts gäller längre.

Sympatiåtgärder med anledning av konflikter utomlands har i Sverige hittills endast förekommit i något enstaka fall. Skulle de svenska fackliga organisationer, i likhet med Pappers i den här aktuella konflikten, komma att tillgripa sympatiåtgärder till stöd för konflikter i andra länder öppnas ett vitt fält för ständiga konfliktrisker, särskilt för den svenska verksamheten i ett stort antal internationella företag

En allvarlig konsekvens av Pappers agerande är därför att det kan komma att ifrågasättas om Sverige kan erbjuda en tillräckligt konkurrenskraftig miljö när det gäller att dra till sig investeringar om företagen tvingas väga in risken för störningar till följd av sympatiåtgärder med anledning av konflikter inte bara i Sverige utan även i andra länder. Till detta kommer att i de flesta andra länder behöver företagen inte riskera skador eller störningar till följd av sympatiåtgärder eftersom sådana inte är tillåtna eller starkt begränsade genom krav på proportionalitet e l .

– Pappers agerande bröt mot den konstruktiva samarbetslinje och det ansvarstagande som hittills präglat förhandlingarna inom ramen för industrins samarbetsavtal och inom massa- och pappersindustrin.

– Möjligheter till sympatiåtgärder till stöd för legala konflikter utomlands exponerar ett stort antal företag för konfliktrisker under löpande avtalsperiod. Detta leder till att värdet av fredsplikten eroderas och att kollektivavtalssystemet äventyras.

Pappers trängde undan avtal trots skiljedom i AD (2006-09-26)

Ett fackförbund kan tvinga fram ett nytt kollektivavtal på ett område där det redan finns ett kollektivavtal om det nya avtalet bara gäller förbundets egna medlemmar. Det visar en färsk dom i Arbetsdomstolen, en dom som har lett till olika avtalsvillkor inom ett ABB-företag.

Det nyligen tecknade företagsavtalet på ABB Power Technologies anläggning i Figeholm utanför Oskarshamn slöts under tvång dagen innan en strejk skulle bryta ut på bruket samt andra sympatistridsåtgärder mot andra företag skulle börja gälla. Konsekvenserna för ABB och övriga drabbade företag hade blivit för stora.

ABB Power Technologies är medlem i Teknikföretagen och bundet av kollektivavtalet mellan Teknikföretagen och Metall. Figeholms bruk har tillhört Asea/ABB sedan 1973. Vid en omstrukturering 2003 upphörde det bolag som tidigare varit med i Skogsindustrierna. ABB ville ha alla verksamheter samlade inom ett avtalsområde och hävdade att det är Teknikavtalet som ska gälla på bruket, inte som tidigare Pappersavtalet.

Frågan om avtalstillhörigheten avgjordes i en skiljedom i Arbetsdomstolen i början av november. AD slog fast att Teknikavtalet är förstaavtal och skiljedomen förklarades vara bindande för parterna - som i förväg lovat att respektera utslaget. Pappers accepterade också domen, men krävde att det nya avtalet skulle ha samma innehåll som Pappersavtalet. Därför varslade Pappers om strejk från den 15 november.

Teknikföretagen gjorde en s.k. fredspliktsinvändning mot Pappers strejkvarsel eftersom det redan fanns ett kollektivavtal. Teknikföretagen menade att Pappers försökte tränga undan det gällande kollektivavtalet. Arbetsdomstolen avgjorde i en ny dom den 11 november att Pappers stridsåtgärd var laglig.

Därmed var det bara en tidsfråga innan ett nytt avtal skulle tecknas. Detta skedde den 14 november - men det var enligt arbetsgivarna en uppgörelse under tvång.

Upprepade varsel pressade igenom lönekraven (2006-09-26)

Ensidigheten i konfliktreglerna kan användas för att framtvinga ett dyrare avtal för den privata vårdsektorn än för offentlig verksamhet. Därmed försvåras de privata utövarnas verksamhet.

Kommunal lade under maj och juni 2004 fyra konfliktvarsel med alltmer långtgående konsekvenser för patienter och boende i äldreomsorgen. Obalansen i konfliktreglerna gjorde att Vårdföretagarna måste säga ja till lönekraven.

Kommunals lönekrav låg högre än avtalen inom offentlig sektor, trots att Vårdföretagarna i bästa fall bara kan öka sina intäkter genom indexuppräkning av kostnadsutvecklingen i den offentliga sektorn.

Redan innan det gamla avtalet hade löpt ut varslade Kommunal om övertids- och nyanställningsblockad.

Samma dag som konflikten bröt ut varslade Kommunal om blockad mot mertid. Det innebär att arbetstiden inte får utökas - en möjlighet som annars arbetsgivare med många deltidsanställda kan använda sig av för att mildra effekterna av konflikten.

Kommunal varslade därefter om strejk från midsommarafton för 400 medlemmar, men sköt upp åtgärden. Också ett fjärde, utökat strejkvarsel lades men togs tillbaka sedan båda parter sagt ja till ett slutligt medlarbud.

4. Så fungerar kollektivavtal

Kollektivavtal i Sverige

Löner och allmänna anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden regleras till största delen genom kollektivavtal. (Sådana avtal kallas också riksavtal.) Kollektivavtalen sluts mellan arbetsmarknadens parter på förbundsnivå. D.v.s. inom en viss verksamhetsgren på riksnivå. Totalt i Sverige finns ungefär 600 sådana kollektivavtal. De allra flesta av dem gäller den privata sektorn.

Svenskt Näringsliv och arbetsgivarförbunden

Svenskt Näringsliv organiserar största delen av Sveriges privata företag. Av Svenskt Näringslivs 49 medlemsorganisationer är är 36 arbetsgivarförbund. Dessa har slutit omkring 400 riksavtal. Svenskt Näringsliv har över 54 000 medlemsföretag med 1,5 miljoner arbetstagare. (Det största arbetsgivarförbundet inom Svenskt Näringsliv är Teknikföretagen, med över 300 000 anställda i medlemsföretagen.)

Arbetstagarsidan och fackförbunden

På arbetstagarsidan sluts kollektivavtalen av ett fackförbund. I de flesta fall ingår förbundet i LO, TCO eller SACO.

De flesta arbetstagarna i Sverige - hela 85 % - är medlemmar i en facklig organisation. Högst är andelen på den offentliga sidan, med något lägre andel i privata företag. Den svenska fackliga organisationsgraden ligger internationellt sett mycket högt.

Löptid och förhandlingar för nya kollektivavtal

Löptiden för kollektivavtalen fastställs i förhandlingarna. Under senare år har den normala tiden varit tre år, eller gällt tills vidare med en uppsägningstid. I förhandlingar om nya avtal diskuteras förändringar i lönebestämmelserna eller i de allmänna anställningsvillkor som regleras i avtalet.

Fredsplikt

När parterna träffat ett kollektivavtal gäller fredsplikt mellan parterna under avtalsperioden. Enda undantag är möjligheten till sympatiåtgärd vid legal konflikt som pågår mellan andra parter.

Avtalsrörelse

När många kollektivavtal löper ut och förhandlingar pågår samtidigt brukar man tala om en "avtalsrörelse". Under våren 2007, löper ett stort antal riksavtal på Svenskt Näringslivs område ut, inom industrin, handeln, byggsektorn och tjänstesektorn.

Varsel om stridsåtgärder under avtalslöst tillstånd

Om förhandlingar om nytt avtal strandar kan parterna, sedan avtalet löpt ut och ett s.k. avtalslöst tillstånd inträtt, varsla om stridsåtgärder. Enligt reglerna i MBL (Medbestämmandelagen) skall man varsla minst 7 arbetsdagar i förväg. Motparten och det statliga Medlingsinstitutet skall informeras.

Missbruk av stridsåtgärder

Möjligheterna för en facklig organisation att ta till stridsåtgärder är mycket stora i Sverige. Under senare år har varsel om stridsåtgärder tillgripits ofta. Skadeverkningarna av varslade stridsåtgärder är i många fall mycket stora - samtidigt som kostnaderna för den fackliga organisationen är obetydliga. Svenskt Näringsliv är för införandet av en så kallad proportionalitetsprincip. Den innebär att stridsåtgärder och dess skadeverkningar direkt och indirekt skall stå i rimlig proportion till konfliktens omfattning och karaktär.

Medlare

Vid konfliktvarsel tillsätts vanligen medlare av Medlingsinstitutet.

Förhandlingsavtal och konstruktiva förhandlingar

För områden som omfattas av s.k. förhandlingsavtal tillsätter inte Medlingsinstitutet medlare utan detta regleras i stället av parterna själva. Det viktigaste förhandlingsavtalet är Industriavtalet från 1997.

Industriavtalet

I Industriavtalet, som omfattar så gott som samtliga industrisektorer och som träffats av 12 arbetsgivarförbund och 7 arbetstagarförbund, ges ett ramverk för hur löneförhandlingar ska gå till. Syftet är att parterna ska kunna genomföra förbundsförhandlingar utan risk för stridsåtgärder och att det skall träffas nytt avtal med balanserade villkor innan det gamla avtalet har löpt ut.

5. Webb-TV

2006-12-12Sympatiåtgärder

2006-11-01Papperskonflikten

Papperskonflikten 2005

Bakgrund

I Sverige regleras inte arbetsmarknaden genom enbart genom lagar. I kollektivavtal gör arbetsmarknadens parter gör upp sinsemellan om löner och arbetsvillkor.

Svenska företags konkurrensförmåga är beroende av att arbetsmarknadens parter är bra på att komma överens. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer har kunnat sluta fleråriga avtal. Under avtalsperioden råder fredsplikt - stridsåtgärder är inte tillåtna. Fredsplikten är en av grundpelarna för kollektivavtalssystemets framgång.

Urholkning av fredsplikten

Nu ringer Svenskt Näringsliv i varningsklockan. Den gamla principen om fredsplikt under avtalsperioden håller på att urholkas. De tydligaste exemplen på detta är att vissa fackliga organisationer missbrukar sin rätt till sympatiåtgärder. Man tar till strid vid en konflikt, som inte berör de egna medlemmarna.

Här skall vi behandla ett av de allvarligaste exemplen på missbruk av sympatiåtgärder under de senaste åren.

Den finska Papperskonflikten

Under våren 2005 pågick en storkonflikt inom den finska skogsindustrin. Avtalsförhandlingar hade strandat. Det finska pappersfacket vidtog legala men också olagliga stridsåtgärder i form av vilda strejker. Arbetsgivarsidan svarade med lockout. Efter 6 veckors arbetsstopp kom man till en uppgörelse i juli 2005.

Svenska fackförbund går ut med stridsåtgärder

Under den finska konflikten gick flera svenska fackförbund ut med militanta sympatiåtgärder i Sverige. Man genomförde bl.a. en övertidsblockad som under en månad omfattade hälften av Pappersfackets medlemmar på 16 arbetsplatser.

Den svenska modellen kantrar

Facket gick alltså runt fredsplikten genom hårda stridsåtgärder, som helt handlade om en konflikt utanför Sverige. De svenska arbetsgivarna hade inget med den finska konflikten att göra och de svenska arbetstagarna var inte berörda.

Internationalisering ökar konfliktrisken

I en alltmer internationaliserad ekonomi uppstår ständiga situationer där vi riskerar att dras in i konflikter som inte berör vårt land och där den svenska ekonomin far illa. Vad blir svenska avtal värda om den arbetsro som förhandlats fram, kan kastas bort på grund av dyrbara konflikter som inte berör de svenska arbetstagarnas intressen?

6. Rapporter och faktablad

Den svenska modellen har kantrat

Kollektivavtalen har länge varit en viktig del av svensk välståndsutveckling. Arbetsmarknadens parter har själva kommit överens utan statlig lagstiftning. Fredsplikten under avtalens löptid har skapat lugn på arbetsmarknaden. I dag börjar allt flera företag ifrågasätta om inte kollektivavtalsprincipen börjar undergrävas. Det är för lätt för fackföreningar att varsla om och tillgripa stridsåtgärder även mot företag med gällande kollektivavtal. I rapporten Den svenska modellen har kantrat beskrivs med konkreta exempel de svenska företagens sårbarhet för arbetsmarknadskonflikter.

Ladda hem PDF

Fem konkurrerande kollektivavtalssystem - en internationell kartläggning

Syftet med denna rapport från RATIO är att översiktligt och explorativt beskriva hur motsvarande system till det svenska, med fokus på kollektivavtalens ställning, ser ut i vår omvärld och hur dessa system har förändrats under senare år. Rapporten begränsas till EU- och OECD-länderna, med störst tonvikt vid de förstnämnda, och beskriver endast de mest centrala dimensionerna i systemen.

Ladda hem PDF

Konfliktregler på arbetsmarknaden – 10 Europeiska länder jämförda

Svenskt Näringsliv har jämfört konfliktreglerna på arbetsmarknaden mellan 10 Europeiska länder. Resultatet visar - lite överraskande - att Sverige har större möjligheter till stridsåtgärder än vad som gäller i de andra jämförda länderna.