NYHET2 februari 2017

Konfliktreglerna saknar begränsningar för samhällsfarlighet

Dagens generösa och långtgående konfliktregler gör risken för samhällsfarliga konflikter större i Sverige än i andra jämförbara länder. Det visar Johanna Grönbäck vid forskningsinstitutet Ratio i en ny rapport. Ratio jämför reglerna i Sverige för att hantera samhällsfarliga konflikter med hur det ser ut i våra grannländer.

Johanna Grönbäck författat den nya rapporten ”Reglering av samhällsfarliga konflikter. Internationell jämförelse av hur samhällsfarliga konflikter hanteras och regleras i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland.”

Ratio har under tid lång forskat om konfliktreglerna och deras konsekvenser för kollektivavtalen och samhället. Det var i samband med vårens varsel från Unionen, Sveriges Ingenjörer och Seko, riktade mot företag inom IT-sektorn, som frågan om samhällsfarliga konflikter blev aktuell för institutets forskare. Konflikten bröt aldrig ut av andra orsaker, men den visade ändå på brister i regelverket kring samhällsfarlighet. Tillsammans med Nils Karlson, vd Ratio, har Johanna Grönbäck författat den nya rapporten ”Reglering av samhällsfarliga konflikter. Internationell jämförelse av hur samhällsfarliga konflikter hanteras och regleras i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland.”

– Sverige har en väldigt generös konflikträtt och ett varsel kan få stora konsekvenser för flera samhällsviktiga verksamheter. I dag bedrivs samhällsviktig verksamhet både i offentlig och i privat sektor. Vi ser också en ökande digitalisering som ökar komplexiteten i verksamheterna, säger Johanna Grönbäck.

Vårens konflikt handlade framför allt om krav på ändrade pensionsvillkor inom IT-sektorn. Om konflikten hade blivit verklighet skulle det ha fått stora konsekvenser för flera samhällsviktiga funktioner, t.ex. SOS Alarm, trygghetslarm och kommunikationssystemet Rakel, som används av blåljuspersonal. Post- och telestyrelsen begärde därför prövning av undantag för vissa tjänsteuppgifter för att undvika och begränsa de negativa konsekvenserna för samhället. Detta skedde i parternas gemensamma nämnd – som inte kunde enas om ett beslut. Johanna Grönbäck pekar på en viktig förklaring:

– I Sverige har vi ett system där en konflikts samhällsfarlighet prövas av olika nämnder med representation för parterna på arbetsmarknaden. I huvudavtalen på offentlig sektor har man utöver lika många företrädare för parterna även oberoende ledamöter, men det har man inte i huvudavtalen på den privata sidan. Där har man endast lika många ledamöter från fack och arbetsgivare. Då blir det lätt låsningar när nämnden röstar om samhällsfarligheten, vilket blev fallet i IT-konflikten.

Johanna Grönbäck menar att det finns få andra mekanismer för att hantera samhällsfarliga konflikter i Sverige. Medlingsinstitutet (MI) har till exempel inget uppdrag som berör samhällsfarlighet. Det finns inte heller någon lagstiftning som definierar vad en samhällsfarlig konflikt är. Riksdagen kan ingripa genom att förbjuda en konflikt, men det har bara hänt en gång, vid Saco-konflikten 1971. Hon menar att förklaringen ligger i att det här är känsliga frågor för politiken att hantera eftersom den svenska modellen bygger på att parterna ska lösa problem på arbetsmarknaden gemensamt.

Det skiljer sig från situationen i Norge, Danmark och Tyskland. Johanna Grönbäck förklarar att det saknas en tydlig definition av samhällsfarlighet i samtliga länders lagtext, men att våra grannländer har starkare mekanismer att minska risken för samhällsfarliga konflikter. I de jämförda länderna kan myndigheter stoppa en samhällsfarlig konflikt. Alla länder har också infört en proportionalitetsprincip som ska säkerställa så att en konfliktåtgärd står i proportion till den varslande partens krav.

– I den tyska principen finns till exempel skrivelser om att allmänhetens intresse måste tas i beaktande vid en konflikt. I Norge säger motsvarande princip att fackförbund inte får använda blockad som stridsåtgärd om samhällsviktiga intressen hotas. Det är ett effektivt sätt att minska risken för samhällsfarliga konflikter, säger Johanna Grönbäck.

I rapporten nämns flera möjliga förslag som kan minska risken för samhällsfarliga konflikter i Sverige. Ett sätt är att förändra den privata sidans nämndsammansättning så att den, likt de övriga nämnderna, innehåller oberoende ledamöter som kan bedöma en konflikts samhällsfarlighet utan att ta hänsyn till partsintressen. Ett annat alternativ är att en myndighet ges i uppdrag att beakta en stridsåtgärds samhällsfarlighet. Det tredje är att liksom grannländerna införa en proportionalitetsprincip.

Johanna Grönbäck avslutar med vad som kan vara en viktig lärdom för Sverige av de regler som finns i andra länder.

– Det handlar om hur reglerna påverkar hur parterna tar ansvar. Det skulle vara en poäng om en part redan i utformningen av varslet om stridsåtgärder får ta ansvar för att det inte blir samhällsfarligt.

KonfliktreglernaArbetsrätt
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist