Så fungerar kollektivavtal

Löner och allmänna anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden regleras till största delen genom kollektivavtal.

Kollektivavtalen sluts mellan arbetsmarknadens parter på förbundsnivå. D.v.s. inom en viss verksamhetsgren på riksnivå. Totalt i Sverige finns ungefär 600 sådana kollektivavtal. De allra flesta av dem gäller den privata sektorn.

Svenskt Näringsliv och arbetsgivarförbunden
Svenskt Näringsliv organiserar största delen av Sveriges privata företag. Av Svenskt Näringslivs 49 medlemsorganisationer är 36 arbetsgivarförbund. Dessa har slutit omkring 400 riksavtal. Svenskt Näringsliv har över 54 000 medlemsföretag med 1,5 miljoner arbetstagare. (Det största arbetsgivarförbundet inom Svenskt Näringsliv är Teknikföretagen, med över 300 000 anställda i medlemsföretagen.)

Arbetstagarsidan och fackförbunden
På arbetstagarsidan sluts kollektivavtalen av ett fackförbund. I de flesta fall ingår förbundet i LO, TCO eller SACO. De flesta arbetstagarna i Sverige, 85 procent, är medlemmar i en facklig organisation. Högst är andelen på den offentliga sidan, med något lägre andel i privata företag. Den svenska fackliga organisationsgraden ligger internationellt sett mycket högt.

Löptid och förhandlingar för nya kollektivavtal
Löptiden för kollektivavtalen fastställs i förhandlingarna. Under senare år har den normala tiden varit tre år, eller gällt tills vidare med en uppsägningstid. I förhandlingar om nya avtal diskuteras förändringar i lönebestämmelserna eller i de allmänna anställningsvillkor som regleras i avtalet.

Fredsplikt
När parterna träffat ett kollektivavtal gäller fredsplikt mellan parterna under avtalsperioden. Enda undantag är möjligheten till sympatiåtgärd vid legal konflikt som pågår mellan andra parter.

Avtalsrörelse
När många kollektivavtal löper ut och förhandlingar pågår samtidigt brukar man tala om en "avtalsrörelse". Under våren 2007, löper ett stort antal riksavtal på Svenskt Näringslivs område ut, inom industrin, handeln, byggsektorn och tjänstesektorn.

Varsel om stridsåtgärder under avtalslöst tillstånd
Om förhandlingar om nytt avtal strandar kan parterna, sedan avtalet löpt ut och ett s.k. avtalslöst tillstånd inträtt, varsla om stridsåtgärder. Enligt reglerna i MBL (Medbestämmandelagen) skall man varsla minst 7 arbetsdagar i förväg. Motparten och det statliga Medlingsinstitutet skall informeras.

Missbruk av stridsåtgärder
Möjligheterna för en facklig organisation att ta till stridsåtgärder är mycket stora i Sverige. Under senare år har varsel om stridsåtgärder tillgripits ofta. Skadeverkningarna av varslade stridsåtgärder är i många fall mycket stora - samtidigt som kostnaderna för den fackliga organisationen är obetydliga.

Svenskt Näringsliv är för införandet av en så kallad proportionalitetsprincip. Den innebär att stridsåtgärder och dess skadeverkningar direkt och indirekt skall stå i rimlig proportion till konfliktens omfattning och karaktär.

Medlare
Vid konfliktvarsel tillsätts vanligen medlare av Medlingsinstitutet.

Förhandlingsavtal och konstruktiva förhandlingar
För områden som omfattas av s.k. förhandlingsavtal tillsätter inte Medlingsinstitutet medlare utan detta regleras i stället av parterna själva. Det viktigaste förhandlingsavtalet är Industriavtalet från 1997.

Industriavtalet
I Industriavtalet, som omfattar så gott som samtliga industrisektorer och som träffats av 12 arbetsgivarförbund och 7 arbetstagarförbund, ges ett ramverk för hur löneförhandlingar ska gå till. Syftet är att parterna ska kunna genomföra förbundsförhandlingar utan risk för stridsåtgärder och att det skall träffas nytt avtal med balanserade villkor innan det gamla avtalet har löpt ut.