Alla vinner på att fler kommer i arbete

NYHET Publicerad

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

carola lemne och bettina kashefi

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

Sverige har internationellt sett låg arbetslöshet. Men bakom genomsnittssiffrorna döljer sig hög arbetslöshet för stora grupper. Utan omfattande strukturreformer riskerar vi att få ett permanent utanförskap med allvarliga konsekvenser framför allt för de som hamnar utanför, men även för de offentliga finanserna.

För det första har vi en stor grupp nyanlända som har mycket svårt att få ett jobb. Arbetslösheten bland inrikes födda ligger kring fyra procent. Bland utrikes födda är den hela 16 procent. Det tar i genomsnitt nio år innan en utrikesfödd är sysselsatt.

Detta är en djupt olycklig utveckling socialt och ekonomiskt, både för den enskilda människan och för samhället.

För det andra blir arbetsmarknaden allt tuffare för alla med lite eller ingen utbildning. Enligt en ny rapport från SCB ökade arbetslösheten bland lågutbildade från 10 till knappt 17 procent mellan 2005 och 2016.

Utöver att vara ett stort problem för alla dem som riskerar ett långvarigt utanförskap, och för hela samhället med lägre tillväxt och ökade sociala spänningar, är det också en stor utmaning för de offentliga finanserna. Omvänt är vinsten för de offentliga finanserna stor för varje individ som går från bidragsberoende till arbete.

Svenskt Näringsliv har använt modellen FASIT (ett verktyg finansdepartementet använder för att analysera effekter av policyförändringar) för att beräkna en genomsnittlig årlig effekt av att en person lämnar bidragsförsörjning för ett arbete.

En genomsnittsperson i yrkesaktiv ålder som inte är sysselsatt kostar det offentliga 71 000 kronor om året, medan en genomsnittsindivid som är sysselsatt till minst 90 procent ger ett positivt netto om 215 000 kronor, en skillnad på cirka 286 000 kronor. Då räknar vi med transfereringar, inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Om 100 000 personer som idag inte är sysselsatta får ett jobb skulle det alltså öka skatteintäkterna med knappt 29 miljarder kronor netto.

En invändning mot den här typen av beräkningar är att det saknas ett dynamiskt perspektiv. De inbetalade arbetsgivaravgifterna som vi här räknar som en ren vinst innebär också att individen erhåller pension och sjukersättning med mera längre fram från det offentliga. Å andra sidan är det rimligt att anta att den totala kostnaden för det offentliga ökar ju längre tid en individ är utanför arbetsmarknaden eftersom sannolikheten att få ett jobb minskar. Vi har valt att beräkna en statisk effekt det första året för att visa på den stora potential som finns.

Det är inte minst i ljuset av detta som man ska se parternas förhandlingar om etableringsjobb. Samarbetet mellan parterna och staten kan komma att innebära en möjlig väg in på arbetsmarknaden för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Naturligtvis blir inte den omedelbara effekten för det offentliga som ovan beskrivet. Men en första etablering på arbetsmarknaden ökar möjligheterna att få ett vanligt jobb senare.

Mot bakgrund av problemens omfattning måste mer göras. Fem reformer vore en god början, tillsammans med att staten tar sitt ansvar för att etableringsjobben får rätt förutsättningar.

1. Förbättra och bygg ut yrkesutbildningarna. Våra rekryteringsenkäter visar hur svårt företagen har att hitta rätt kompetens. Detta beror ofta på att yngre har fel utbildning. Vi behöver förbättra yrkesutbildningarna på gymnasienivå och underlätta omskolning från gymnasieskolans teoretiska program till yrkesprogram.

2. Stärk incitamenten för människor i bidragsberoende att söka jobb och göra sig anställningsbara. Marginaleffekterna kan vara nästan 100 procent för den som går från bidragsförsörjning till arbete – man får inte mer pengar i handen av att ta ett jobb. Dessa marginaleffekter måste sänkas omgående.

3. Reformera LAS. Även den svenska arbetsrätten behöver anpassas för att skapa fler arbetstillfällen. LAS-reglerna skapades i en annan tid med helt andra förutsättningar. Idag har vi en annan näringslivsstruktur, inte minst med många små företag i helt nya sektorer med en oerhört snabb teknikutveckling. Här är en omodern arbetsrätt ett hinder.

4. Bredda RUT och ROT. RUT och ROT-reformerna har bidragit till många jobb och nya företag i tjänstesektorn. Gör skattereduktion till grundprincip för alla hushållsnära tjänster.

5. Lägg ner Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form. Dela upp matchningsuppdrag och myndighetsutövning så att matchningen fungerar bättre och vägen till jobb förkortas för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Det växande utanförskapet är kanske Sveriges allvarligaste samhällsproblem. Vi ser också tydligt hur bristen på personal hämmar tillväxten i våra företag.

Sverige behöver en flexiblare arbetsmarknad. Det finns stora vinster i detta, inte minst socialt. Men eftersom det vore en mycket god affär även för den offentliga sektorn är detta reformer som är ytterst angelägna även ur ett statsfinansiellt perspektiv.

Debattartikeln har publicerats på DI Debatt 11/12.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för pressade restaurangägare

KONJUNKTUR Läget är dystert för landets krögare. Bara i år har priserna ökat med nästan fyra procent. Orsaken är höjda arbetsgivaravgifter för unga och stigande livsmedelspriser.
NYHET Publicerad:

Tillväxttoppen är passerad

KONJUNKTUR BNP fortsätter att växa i relativt hög takt trots att svensk ekonomi har passerat tillväxttoppen i rådande konjunkturcykel. Men välståndet ökar inte i samma omfattning, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen siktar fel med 15 miljarder

KOMMENTAR I budgeten för nästa år väljer regeringen att försämra såväl det finansiella som det strukturella sparandet. Det hade man kunnat undvika genom att inte blåsa upp reformutrymmet till 40 miljarder. Regeringens bedömning ligger åtminstone 15 miljarder fel, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

En budget för valet, inte för välfärden

BUDGET "Det är olyckligt att regeringen inte vill genomföra reformer som skulle stärka företagande, jobbskapande och konkurrenskraft". Så sammanfattar Carola Lemne, vd, regeringens höstbudget som presenterades idag.
NYHET Publicerad:

"Sluta koka valfläsk, regeringen"

DEBATT Just nu går det bra för Sverige. Utnyttja detta till att lägga grunden för en fortsatt tillväxt – inte till att koka valfläsk som riskerar att leda till överhettning och vinstförbud som slår undan benen för privat företagande i välfärdssektorn, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivare slipper ligga ute med pengar

ARBETSMARKNAD Trygghetsfonden TSL:s nya verksamhetsmodell innebär att arbetsgivare slipper ligga ute med pengar under omställningsarbetet.
NYHET Publicerad:

Dags att skrota Arbetsförmedlingen

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv konstaterar att dagens Arbetsförmedling inte behövs. Förtroendet är kört i botten.  Det är dags att skilja ut myndighetsutövning från utföraruppdrag, ha koll på kostnader och öka effektiviteten, skriver Carina Lindfelt, avdelningschef för arbetsmarknad.
NYHET Publicerad:

Bättre matchningar på arbetsmarknaden genom transparens

ARBETSMARKNAD Rätt insats till rätt person ska vara vägledande för matchningen på arbetsmarknaden om Svenskt Näringsliv får bestämma. I en ny rapport föreslås bland annat större transparens i arbetet kring en persons anställningsbarhet.
NYHET Publicerad:

Regeringen erkänner att man inte når målet

KOMMENTAR Regeringen missar arbetslöshetsmålet. Konstgjorda åtgärder fungerar inte. Det krävs verkliga reformer som avregleringar på arbetsmarknaden, konkurrenskraftiga skatter och en politik som stimulerar entreprenörskap, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Konjunktursignal med dubbla budskap

RAPPORT Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport visar på fortsatt god konjunktur men också att Sverige har uppenbara strukturella problem.
NYHET Publicerad:

”Sverige behöver genomgripande reformer”

NY RAPPORT Personer med svag utbildningsbakgrund möter stora etableringssvårigheter på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport. "Vi ser en situation idag där insider-outsider problematiken ökar. Sverige behöver genomföra ett antal genomgripande reformer som ökar jobbchanserna", säger Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

”Ett arbetsmarknadspolitiskt fiasko”

ARBETSMARKNAD Extratjänster är ett arbetsmarknadspolitiskt fiasko, menar Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert. Trots att regeringens utlovade 20 000 tjänster bara har blivit runt 3 000 ska projektet nu utvidgas till att omfatta fler områden.
NYHET Publicerad:

Ica-handlare vill få fler i arbete – hindras av regler

ARBETSMARKNAD ”Vi står inför enorma samhällsproblem om vi inte gör det lättare för företagen att anställa, något som har ställts på sin spets efter hösten 2015 då vi tog emot fler flyktingar än någonsin tidigare. Att snabbt komma i arbete är viktigt för självkänsla, språkinlärning och självständighet”, säger Jonas Berg, som driver Ica Maxi i Södertälje.
NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen måste moderniseras nu

BLOGG Arbetsförmedlingen fungerar inte. Det är regeringen medveten om och ger nu den pågående utredningen nya direktiv. Det är bra, men moderniseringen av Arbetsförmedlingen får inte dras i långbänk, förändringar måste ske nu, skriver Edward Hamilton i ett blogginlägg.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

"Vårbudgeten är en glädjekalkyl"

KOMMENTAR Vårbudgeten skadar både jobben och företagandet. Det konstaterar Bettina Kashefi, chefekonom. ”Flera av de åtgärder som regeringen föreslår är helt fel väg att gå. De försämrar drivkrafterna och är skadliga både för jobben och för företagandet i Sverige”, säger hon.