Alla vinner på att fler kommer i arbete

NYHET Publicerad

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

carola lemne och bettina kashefi

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

Sverige har internationellt sett låg arbetslöshet. Men bakom genomsnittssiffrorna döljer sig hög arbetslöshet för stora grupper. Utan omfattande strukturreformer riskerar vi att få ett permanent utanförskap med allvarliga konsekvenser framför allt för de som hamnar utanför, men även för de offentliga finanserna.

För det första har vi en stor grupp nyanlända som har mycket svårt att få ett jobb. Arbetslösheten bland inrikes födda ligger kring fyra procent. Bland utrikes födda är den hela 16 procent. Det tar i genomsnitt nio år innan en utrikesfödd är sysselsatt.

Detta är en djupt olycklig utveckling socialt och ekonomiskt, både för den enskilda människan och för samhället.

För det andra blir arbetsmarknaden allt tuffare för alla med lite eller ingen utbildning. Enligt en ny rapport från SCB ökade arbetslösheten bland lågutbildade från 10 till knappt 17 procent mellan 2005 och 2016.

Utöver att vara ett stort problem för alla dem som riskerar ett långvarigt utanförskap, och för hela samhället med lägre tillväxt och ökade sociala spänningar, är det också en stor utmaning för de offentliga finanserna. Omvänt är vinsten för de offentliga finanserna stor för varje individ som går från bidragsberoende till arbete.

Svenskt Näringsliv har använt modellen FASIT (ett verktyg finansdepartementet använder för att analysera effekter av policyförändringar) för att beräkna en genomsnittlig årlig effekt av att en person lämnar bidragsförsörjning för ett arbete.

En genomsnittsperson i yrkesaktiv ålder som inte är sysselsatt kostar det offentliga 71 000 kronor om året, medan en genomsnittsindivid som är sysselsatt till minst 90 procent ger ett positivt netto om 215 000 kronor, en skillnad på cirka 286 000 kronor. Då räknar vi med transfereringar, inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Om 100 000 personer som idag inte är sysselsatta får ett jobb skulle det alltså öka skatteintäkterna med knappt 29 miljarder kronor netto.

En invändning mot den här typen av beräkningar är att det saknas ett dynamiskt perspektiv. De inbetalade arbetsgivaravgifterna som vi här räknar som en ren vinst innebär också att individen erhåller pension och sjukersättning med mera längre fram från det offentliga. Å andra sidan är det rimligt att anta att den totala kostnaden för det offentliga ökar ju längre tid en individ är utanför arbetsmarknaden eftersom sannolikheten att få ett jobb minskar. Vi har valt att beräkna en statisk effekt det första året för att visa på den stora potential som finns.

Det är inte minst i ljuset av detta som man ska se parternas förhandlingar om etableringsjobb. Samarbetet mellan parterna och staten kan komma att innebära en möjlig väg in på arbetsmarknaden för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Naturligtvis blir inte den omedelbara effekten för det offentliga som ovan beskrivet. Men en första etablering på arbetsmarknaden ökar möjligheterna att få ett vanligt jobb senare.

Mot bakgrund av problemens omfattning måste mer göras. Fem reformer vore en god början, tillsammans med att staten tar sitt ansvar för att etableringsjobben får rätt förutsättningar.

1. Förbättra och bygg ut yrkesutbildningarna. Våra rekryteringsenkäter visar hur svårt företagen har att hitta rätt kompetens. Detta beror ofta på att yngre har fel utbildning. Vi behöver förbättra yrkesutbildningarna på gymnasienivå och underlätta omskolning från gymnasieskolans teoretiska program till yrkesprogram.

2. Stärk incitamenten för människor i bidragsberoende att söka jobb och göra sig anställningsbara. Marginaleffekterna kan vara nästan 100 procent för den som går från bidragsförsörjning till arbete – man får inte mer pengar i handen av att ta ett jobb. Dessa marginaleffekter måste sänkas omgående.

3. Reformera LAS. Även den svenska arbetsrätten behöver anpassas för att skapa fler arbetstillfällen. LAS-reglerna skapades i en annan tid med helt andra förutsättningar. Idag har vi en annan näringslivsstruktur, inte minst med många små företag i helt nya sektorer med en oerhört snabb teknikutveckling. Här är en omodern arbetsrätt ett hinder.

4. Bredda RUT och ROT. RUT och ROT-reformerna har bidragit till många jobb och nya företag i tjänstesektorn. Gör skattereduktion till grundprincip för alla hushållsnära tjänster.

5. Lägg ner Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form. Dela upp matchningsuppdrag och myndighetsutövning så att matchningen fungerar bättre och vägen till jobb förkortas för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Det växande utanförskapet är kanske Sveriges allvarligaste samhällsproblem. Vi ser också tydligt hur bristen på personal hämmar tillväxten i våra företag.

Sverige behöver en flexiblare arbetsmarknad. Det finns stora vinster i detta, inte minst socialt. Men eftersom det vore en mycket god affär även för den offentliga sektorn är detta reformer som är ytterst angelägna även ur ett statsfinansiellt perspektiv.

Debattartikeln har publicerats på DI Debatt 11/12.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Matchningsföretag drabbas när Arbetsförmedlingen kapar stöd

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen har ”slut på pengar” och anvisar betydligt färre arbetssökanden till fristående stöd- och matchningsföretag. Det drar undan mattan för en verksamhet som har hjälpt många människor till jobb, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Regeringen misslyckas med jobblöfte

ARBETSLÖSHET Regeringen har misslyckats med att uppfylla sitt stora vallöfte från 2014 – att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Istället halkar vi efter de andra EU-länderna. Orsaken är framförallt höga trösklar till arbetsmarknaden, menar John Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms Universitet.
NYHET Publicerad:

Björklund sågar etableringsjobben – ”Otillräckligt”

ARBETSMARKNAD Liberalernas partiledare Jan Björklund är upprörd över den överenskommelse om etableringsjobben som arbetsmarknadens parter har gjort med regeringen. "Helt otillräckligt", säger han till Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Utbredd kompetensbrist oroar moderatledaren

VALET 2018 Moderatledaren Ulf Kristersson är bekymrad. Det som oroar honom är tudelningen och kompetensbristen på svensk arbetsmarknad. Det berättar Kristersson för Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen bör sluta förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen kostar mycket, men ger för klena resultat. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rejäl förändring av myndigheten, som presenteras i den femte rapporten av framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

Så vill Svenskt Näringsliv reformera Arbetsförmedlingen

DEBATT Svenskt Näringsliv presenterar en rad konkreta reformförslag för Arbetsförmedlingen idag på DN Debatt. För trots de enorma summor som Arbetsförmedlingen konsumerar misslyckas myndigheten med sitt uppdrag.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.
NYHET Publicerad:

SUP46: Slöseri med tid att kontakta Arbetsförmedlingen

WEBB-TV I jakten på specialistkompetens väljer techbolag inte sällan informella kontakter för att hitta rätt medarbetare. Arbetsförmedlingen är inget alternativ. ”För oss är det förlorad tid att kontakta dem", säger Daniel Sonesson, vd för SUP46.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen sämst på att förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Företagen rankar Arbetsförmedlingen som den sämsta kanalen för att hitta personal, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. ”Arbetsförmedlingen kommer inte att överleva om man inte anpassar sig till verkligheten”, säger Johan Talenti, vd på Silentium.
NYHET Publicerad:

Välkommet besked om Arbetsförmedlingen

KOMMENTAR Alliansen lägger ner Arbetsförmedlingen om man vinner valet. Beskedet välkomnas av vd Carola Lemne. "Myndigheten har sedan länge visat att den inte klarar uppgiften att förmedla jobb på den svenska arbetsmarknaden", säger hon.