Krisen är inte över

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Hösten dominerades av det höga inflödet av flyktingar. Nu är det hög tid att ta tag i diskussionen om de långsiktiga effekterna av flyktingkrisen, konstaterar ekonomerna Ann Öberg och Jonas Frycklund.

Flyktingar i väntan på besked.
Foto: Tommy Andersson / TT

Kostnaden för flyktinginvandringen beror på om de nyanlända kommer i arbete eller inte. Hittills saknas det åtgärder från regeringen för att på allvar förbättra situationen, anser Svenskt Näringsliv.

Ann Öberg porträtt

Ann Öberg, chefekonom.

Foto: Sören Andersson
Jonas Frycklund

Jonas Frycklund, ekonom, tf chefekonom på Svenskt Näringsliv

Som konstateras i den senaste Långtidsutredningen är det specifika för Sverige att vi under det senaste decenniet har haft den överlägset högsta flyktinginvandringen per capita. Om man exempelvis jämför med Tyskland så hade vi under åren 2004 – 2013 en tio gånger så hög flyktinginvandring i förhållande till vår befolkning.

Det får konsekvenser. Integrationsutmaningen är mer omfattande när man har en hög andel flyktinginvandring jämfört med om invandringen i högre utsträckning består av arbetskraftsinvandring. Sverige hade redan innan den akuta flyktingkrisen omfattande problem med integrationen.

Kostnaden för flyktinginvandringen beror på om de nyanlända kommer i arbete eller inte. Hittills saknas det åtgärder från regeringen för att på allvar förbättra situationen. Tvärtom är det troligare att integrationen kommer att gå ännu långsammare när fler människor fastnar i långa asylutredningar.

Belastningen på Migrationsverket försenar dessutom ansökningar om arbetskraftinvandring, vilket är problematiskt för svenska företag.

Välståndet i Sverige avgörs av hur BNP per invånare utvecklas. Svenskt Näringsliv har tidigare varnat för en svag välståndsutveckling i flyktingkrisens spår. Nu bekräftas den bilden av Konjunkturinstitutet (KI). KI förutspår en negativ utveckling av BNP per invånare 2018 och 2019.

Konjunkturinstitutet har samtidigt reviderat upp prognosen för de offentliga utgifterna. Jämfört med augustiprognosen beräknas de offentliga utgifterna för 2020 nu hamna 140 miljarder kronor högre. Den viktigaste – men inte den enda – anledningen till upprevideringen är ökad flyktinginvandring.

På kort sikt ökar Migrationsverkets kostnader när många asylärenden ska hanteras. Dessutom ökar flera betydande kostnadsposter med fördröjning. Det gäller exempelvis kostnader hos Arbetsförmedlingen, som uppstår först efter att Migrationsverket har fattat beslut om uppehållstillstånd. På liknande sätt är det med de omfattande kostnader som är att vänta för bostadsförsörjning, skolor, etableringsersättning och bostadsbidrag. På längre sikt uppstår de riktigt stora kostnaderna för Sverige om flyktingarna inte kommer i jobb.

Det vi vet av historiska erfarenheter är att ökade offentliga utgifter tenderar att leda till högre skatter. Vi står därför inför ett reellt hot, där ett högre skattetryck riskerar att leda till att tillväxten hämmas.

För att mildra och begränsa problemen behöver vi uppbåda samma handlingskraft som under 1990-talskrisen. Strukturreformer behöver genomföras för att öppna upp bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Båda dessa marknader har varit satta på undantag när andra delar av ekonomin har moderniserats och nu är det läge att ta tag i sådant som tidigare har varit politiskt svårt. Liksom Finanspolitiska rådet konstaterat behöver trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas.

Samtidigt är det väsentligt att kostnadskontrollen skärps i ett antal utgiftsområden. Redan innan flyktingkrisen, slog regeringen in på en linje med kraftigt ökade utgiftstak. En återupprättad kostnadskontroll är en förutsättning för att det finanspolitiska ramverket ska uppfattas som trovärdigt.

Regeringen behöver nu snabbt och förutsättningslöst ta fram förslag på hur integrationen på arbetsmarknaden kan förbättras, fler bostäder byggas och ordning upprättas i statsfinanserna utan välståndshämmande skattehöjningar.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.