Nybyggda bostäder bör slippa amorteringskrav

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen vill införa krav på amortering på nya bolån. Svenskt Näringsliv föreslår ett undantag för köp av nyproducerade bostäder. ”De samhällsekonomiska kostnaderna av ett dämpat bostadsbyggande är potentiellt stora och måste beaktas då nya amorteringsregler införs”, skriver ekonomerna Ann Öberg och Carl Oreland.

Bygge

Det främsta problemet med det amorteringskrav som lades fram under våren var att bostadsbyggandet med stor sannolikhet skulle ha påverkats negativt, skriver författarna.

Foto: Fredrik Persson

Från regeringshåll kommer signaler om att ett amorteringskrav trots allt kan vara på väg. Ett amorteringskrav skulle i nuvarande situation bidra till att stärka den långsiktiga finansiella stabiliteten i svensk ekonomi, men riskerar samtidigt att hämma bostadsbyggandet och öka bostadsbristen. Därför bör det av Finansinspektionen tidigare föreslagna kravet ändras så att lån för köp av nybyggda bostäder är amorteringsfria under exempelvis en femårsperiod.

Finansinspektionen planerade att från och med augusti i år införa nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån. Bakgrunden till detta var att hushållens skuldkvot, mätt som lån i förhållande till disponibelinkomst, har fortsatt att stiga och ligger på en hög nivå. Lejonparten av denna belåning utgörs av bolån. Dessutom har andelen bolånetagare som tar lån som överstiger 50 procent av bostadens värde ökat. Finansinspektionen gör bedömningen att denna grupp är särskilt benägen att minska sin konsumtion i samband med ekonomiska störningar såsom plötsligt sjunkande bostadspriser eller stigande arbetslöshet. Det är även vanligt med amorteringsfria bolån för de som har belåningsgrader mellan 50 och 70 procent. Sammantaget utgör dessa faktorer en risk för den långsiktiga finansiella stabiliteten och samhällsekonomin.

Finansinspektionens förslag innebar i korthet att nya bolån som översteg 50 procent av en bostads värde skulle amorteras. Amorteringskravet var tänkt att vara progressivt; där bolån som översteg 70 procent av bostadens värde skulle amorteras med minst två procent av de totala bolånen vid förvärvstillfället per år, medan bolån mellan 50 och 70 procent skulle amorteras med minst en procent per år.

Då förslaget var ute på remiss framhöll bland annat Kammarrätten i Jönköping att det inte fanns tillräckligt rättsligt stöd för myndigheten att besluta om ett amorteringskrav. Finansinspektionen konstaterade att rättsläget var osäkert och att deras mandat behövde förtydligas, och beslöt sig för att inte gå vidare med amorteringskravet.

Regeringen och allianspartierna har nu inlett samtal om möjligheterna att göra de legala förändringar som krävs för att införa ett amorteringskrav. Enligt finansmarknadsminister Per Bolund är det troligt att det blir ett amorteringskrav ungefär i linje med det förslag som presenterades av Finansinspektionen. Man öppnar samtidigt upp för att det ursprungliga förslaget kan komma att modifieras.

Sakligt sett är det viktigt att hantera den snabba skulduppbyggnaden bland svenska hushåll. Detta understryks än mer i ett läge då Riksbanken har sänkt reporäntan till -0,25 procent, lanserat ett program för köp av statsobligationer på 80-90 miljarder kronor och ytterligare räntesänkningar inte kan uteslutas.

Svenskt Näringslivs bedömning är att penningpolitiken fortsätter att vara mycket expansiv under lång tid. Detta talar för fortsatt snabbt stigande priser på bostäder och en stigande skuldkvot. Ett sätt att dämpa den ökade skuldsättningen bland hushåll är att införa ett amorteringskrav. Att i detta läge förbättra amorteringskulturen och därmed minska risken för framtida ekonomiska kriser är viktigt för svensk ekonomi.    

Samtidigt är det viktigt att minska risken för oönskade effekter av ett amorteringskrav. Det främsta problemet med det förslag som lades fram under våren var att bostadsbyggandet med stor sannolikhet skulle ha påverkats negativt.

En svagare efterfrågan från bostadsköpare hade medfört att färre bostäder hade byggts. Detta i ett läge där Sverige redan har ett eftersatt bostadsbyggande. Utbudsproblemen härrör bland annat från hyresreglering och ineffektiva plan- och bygglovsprocesser.

Det över tid svaga bostadsbyggandet är också en viktig delförklaring till prisuppgångarna på bostadsmarknaden och den stigande skuldsättningen. Bostadsbristen innebär inte bara att arbetskraften får svårt att flytta dit jobben finns, utan även att de många nyanlända står utan boende. De samhällsekonomiska kostnaderna av ett dämpat bostadsbyggande är potentiellt stora och måste beaktas då nya amorteringsregler införs.

För att minska den negativa effekten på bostadsbyggandet bör därför ett amorteringskrav innehålla amorteringsfrihet under förslagsvis en femårsperiod vid köp av en nybyggd bostad. Eftersom amorteringsfriheten är tidsbegränsad medför den att skuldsättningen bland dessa köpare ändå begränsas på sikt. Då det främst kan antas vara transaktioner i det befintliga beståndet som bidrar till att bostadspriserna stiger så är det även rimligt att ett amorteringskrav är hårdare i detta segment.

Denna justering av Finansinspektionens förslag skulle innebära ett mjukare krav. Ett mjukare amorteringskrav är också i linje med vad bland andra Bergendahl, Hjeds Löfmark och Lind, författare till bilagan om bostadsmarknaden i Långtidsutredningen 2015, har framfört. De lyfter bland annat möjligheten att ha ett mjukare amorteringskrav vid köp av nybyggda bostäder.  

Givetvis kvarstår behovet av fler policyåtgärder för att stimulera bostadsbyggandet. Detta är också nyckeln till en mer långsiktigt hållbar utveckling av priser och skuldsättning på bostadsmarknaden.

Det finns en möjlighet att justera det tidigare förslaget om amorteringskrav. Detta tillfälle bör politikerna ta. Försumma inte möjligheten att hitta en rimlig balans mellan behovet av långsiktig finansiell stabilitet och bostadsbyggande.     

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.