Svenskarnas skuldsättning för hög

NYHET Publicerad

EU EU-kommissionen vill att Sverige vidtar åtgärder som minskar hushållens skuldsättning och ökar effektiviteten på bostadsmarknaden. Det visar de landspecifika rekommendationer om presenterats.

Jonas Frycklund

Jonas Frycklund, tf chefekonom, håller med om att hyresregleringen försämrar svensk bostadsmarknad.

– Vi delar Kommissionens syn. Hyresregleringen försämrar bostadsmarknaden i Sverige, säger Jonas Frycklund, tf. chefekonom. Dessutom skulle även åtgärderna som kommissionen föreslår kring minskade ränteavdrag gå att genomföra om kapitalskatten samtidigt sänktes i motsvarande utsträckning, säger han.

Den 18 maj presenterade EU-kommissionen sina landspecifika rekommendationer. För Sveriges del kom endast en rekommendation, vilket Sverige är ensamt om att få. Rekommendationerna bygger bland annat på EU-kommissionens granskning av potentiella makroekonomiska obalanser. Precis som tidigare år så rekommenderar kommissionen Sverige att ta itu med hushållens ökande skuldsättning genom att korrigera skatteincitament, särskilt genom att gradvis begränsa avdragsrätten för boräntor eller genom att öka fastighetsskatten. Kommissionen vill också se till att makrotillsynsorganet (Finansinspektionen) har rättsligt mandat att vidta åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Sverige rekommenderas även att främja bostadsbyggandet genom investeringar och att införa mer flexibilitet vid fastställandet av hyror.

En del har gjorts de senaste åren för att möta de rekommendationer som Sverige fått. Bland annat har ett bolånetak införts på 85 procent, införande av riksviktskvot, införande av kontracyklisk kapitalbuffert och förenklingar i plan- och bygglagen. Den 1 juni införs även amorteringskrav vid bolån.

Regeringen säger sig dela kommissionens problembild och just nu pågår ett bostadssamtal mellan regeringen, alliansen och vänsterpartiet. Ränteavdragen sägs här vara en av knäckfrågorna. Det pågår även ett arbete om Finansinspektionens mandat för att vidta fler makrotillsynsåtaganden.

Svenskt Näringsliv menar att när det gäller begränsning av ränteavdragen så bör de utformas så att kapitalskatten sänks symmetriskt. Detta för att bibehålla likformighet i skattesystemet och undvika olik behandling. Detta är också positivt för svensk konkurrens internationellt då Sverige har nästan dubbel så hög kapitalskatt som andra delar av världen. En lägre kapitalskatt skulle stärka incitamenten betydligt för investeringar och ökat företagande.

Ett problem med det amorteringskrav som nu införs den 1 juni är att det främst drabbar förstagångsköparna i storstadsområden vilket i sin tur minskar rörlighet och försvårar rekrytering för företagen. Det är visserligen viktigt att begränsa skuldsättningen och stärka amorteringskulturen, men det behövs parallellt mekanismer som minimerar de negativa effekterna. Svenskt Näringsliv har tidigare föreslagit att amorteringskravet kombineras med amorteringsfrihet under förslagsvis den inledande femårsperioden vid köp av nyproducerad bostad.

Det finns ett behov av att få till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och vi vill särskilt peka ut hyressättningssystemet, reavinstbeskattningen och fastighetsavgiften.

I EU-kommissionens landrekommendation för Sverige 2016 så nämns den kraftiga nedgången av utbildningsresultaten för 15-åringar som visats i PISA-undersökningen. Kommissionen menar att dessa försämrade resultat sätter press på Sveriges konkurrenskraft och innovationskapacitet på lång sikt. Även Svenskt Näringsliv är oroade över denna utveckling och håller med Skolkommissionens delbetänkande, som presenterade den 16 maj, när de riktar skarp kritik mot skolans ledning, styrning och finansiering. Ett huvudproblem för skolan är hur resurserna används. Kommunernas styrning av skolan har också varit bristfällig. Det krävs därför, precis som skolkommissionen föreslår, ett starkare nationellt ansvar för finansieringen. Det är också glädjande att se att det finns ett brett stöd för friskolor och fortsatt valfrihet i delbetänkande.

Det höga inflödet av flyktingar lyfts också upp i landrekommendationen som ett område som kommer ha sociala och ekonomiska konsekvenser för Sverige. På kort sikt kommer de offentliga utgifterna att öka och på medellång sikt hänger en ökad tillväxt och sysselsättningsgrad nära samman med en lyckad integration. En ökad integration bidrar till tillväxt i ekonomin och ger förutsättningar för ökad välfärd. Målet för Svenskt Näringslivs integrationsarbete är därför en väl fungerande arbetsmarknad som ger företag och individer förutsättningar att utvecklas och växa.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.