Svenskarnas skuldsättning för hög

NYHET Publicerad

EU EU-kommissionen vill att Sverige vidtar åtgärder som minskar hushållens skuldsättning och ökar effektiviteten på bostadsmarknaden. Det visar de landspecifika rekommendationer om presenterats.

Jonas Frycklund

Jonas Frycklund, tf chefekonom, håller med om att hyresregleringen försämrar svensk bostadsmarknad.

– Vi delar Kommissionens syn. Hyresregleringen försämrar bostadsmarknaden i Sverige, säger Jonas Frycklund, tf. chefekonom. Dessutom skulle även åtgärderna som kommissionen föreslår kring minskade ränteavdrag gå att genomföra om kapitalskatten samtidigt sänktes i motsvarande utsträckning, säger han.

Den 18 maj presenterade EU-kommissionen sina landspecifika rekommendationer. För Sveriges del kom endast en rekommendation, vilket Sverige är ensamt om att få. Rekommendationerna bygger bland annat på EU-kommissionens granskning av potentiella makroekonomiska obalanser. Precis som tidigare år så rekommenderar kommissionen Sverige att ta itu med hushållens ökande skuldsättning genom att korrigera skatteincitament, särskilt genom att gradvis begränsa avdragsrätten för boräntor eller genom att öka fastighetsskatten. Kommissionen vill också se till att makrotillsynsorganet (Finansinspektionen) har rättsligt mandat att vidta åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Sverige rekommenderas även att främja bostadsbyggandet genom investeringar och att införa mer flexibilitet vid fastställandet av hyror.

En del har gjorts de senaste åren för att möta de rekommendationer som Sverige fått. Bland annat har ett bolånetak införts på 85 procent, införande av riksviktskvot, införande av kontracyklisk kapitalbuffert och förenklingar i plan- och bygglagen. Den 1 juni införs även amorteringskrav vid bolån.

Regeringen säger sig dela kommissionens problembild och just nu pågår ett bostadssamtal mellan regeringen, alliansen och vänsterpartiet. Ränteavdragen sägs här vara en av knäckfrågorna. Det pågår även ett arbete om Finansinspektionens mandat för att vidta fler makrotillsynsåtaganden.

Svenskt Näringsliv menar att när det gäller begränsning av ränteavdragen så bör de utformas så att kapitalskatten sänks symmetriskt. Detta för att bibehålla likformighet i skattesystemet och undvika olik behandling. Detta är också positivt för svensk konkurrens internationellt då Sverige har nästan dubbel så hög kapitalskatt som andra delar av världen. En lägre kapitalskatt skulle stärka incitamenten betydligt för investeringar och ökat företagande.

Ett problem med det amorteringskrav som nu införs den 1 juni är att det främst drabbar förstagångsköparna i storstadsområden vilket i sin tur minskar rörlighet och försvårar rekrytering för företagen. Det är visserligen viktigt att begränsa skuldsättningen och stärka amorteringskulturen, men det behövs parallellt mekanismer som minimerar de negativa effekterna. Svenskt Näringsliv har tidigare föreslagit att amorteringskravet kombineras med amorteringsfrihet under förslagsvis den inledande femårsperioden vid köp av nyproducerad bostad.

Det finns ett behov av att få till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och vi vill särskilt peka ut hyressättningssystemet, reavinstbeskattningen och fastighetsavgiften.

I EU-kommissionens landrekommendation för Sverige 2016 så nämns den kraftiga nedgången av utbildningsresultaten för 15-åringar som visats i PISA-undersökningen. Kommissionen menar att dessa försämrade resultat sätter press på Sveriges konkurrenskraft och innovationskapacitet på lång sikt. Även Svenskt Näringsliv är oroade över denna utveckling och håller med Skolkommissionens delbetänkande, som presenterade den 16 maj, när de riktar skarp kritik mot skolans ledning, styrning och finansiering. Ett huvudproblem för skolan är hur resurserna används. Kommunernas styrning av skolan har också varit bristfällig. Det krävs därför, precis som skolkommissionen föreslår, ett starkare nationellt ansvar för finansieringen. Det är också glädjande att se att det finns ett brett stöd för friskolor och fortsatt valfrihet i delbetänkande.

Det höga inflödet av flyktingar lyfts också upp i landrekommendationen som ett område som kommer ha sociala och ekonomiska konsekvenser för Sverige. På kort sikt kommer de offentliga utgifterna att öka och på medellång sikt hänger en ökad tillväxt och sysselsättningsgrad nära samman med en lyckad integration. En ökad integration bidrar till tillväxt i ekonomin och ger förutsättningar för ökad välfärd. Målet för Svenskt Näringslivs integrationsarbete är därför en väl fungerande arbetsmarknad som ger företag och individer förutsättningar att utvecklas och växa.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för pressade restaurangägare

KONJUNKTUR Läget är dystert för landets krögare. Bara i år har priserna ökat med nästan fyra procent. Orsaken är höjda arbetsgivaravgifter för unga och stigande livsmedelspriser.
NYHET Publicerad:

Tillväxttoppen är passerad

KONJUNKTUR BNP fortsätter att växa i relativt hög takt trots att svensk ekonomi har passerat tillväxttoppen i rådande konjunkturcykel. Men välståndet ökar inte i samma omfattning, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen siktar fel med 15 miljarder

KOMMENTAR I budgeten för nästa år väljer regeringen att försämra såväl det finansiella som det strukturella sparandet. Det hade man kunnat undvika genom att inte blåsa upp reformutrymmet till 40 miljarder. Regeringens bedömning ligger åtminstone 15 miljarder fel, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

En budget för valet, inte för välfärden

BUDGET "Det är olyckligt att regeringen inte vill genomföra reformer som skulle stärka företagande, jobbskapande och konkurrenskraft". Så sammanfattar Carola Lemne, vd, regeringens höstbudget som presenterades idag.