Bra skola kräver rätt fokus

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.

Krantz Olsson.j

Under senare år har riksdagspartierna närmat sig varandra i en rad sakfrågor på skolområdet, anser artikelförfattarna.

Diskussionerna om Sveriges framtida regering pågår för fullt. Men oavsett hur den kommande regeringen ser ut kommer utbildningspolitiken att vara en central samhällsfråga under de närmaste åren. Enligt SVT:s vallokalsundersökning var skola och utbildning väljarnas näst viktigaste fråga efter sjukvården. Och ett väl fungerande utbildningssystem är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välfärd.

Elevernas resultat är den viktigaste frågan i skolan. Utbildningen måste hålla hög kvalitet så att eleverna blir väl rustade för ett framgångsrikt liv både på arbetsmarknaden och som samhällsmedborgare. Därför är det positivt att de negativa trenderna i många internationella mätningar har brutits.

I Pisa, Timss och Pirls har svenska elever förbättrat sina resultat. Den utvecklingen måste fortsätta. Men det är inte tillräckligt. Samtidigt som vi ser positiva tendenser i dessa mätningar ser vi problem på andra håll. Fler än var fjärde elev som går ur årskurs 9 i grundskolan saknar fullständiga betyg. Och nästan en fjärdedel av eleverna på gymnasieskolan slutför inte sin utbildning eller går ut med ofullständiga betyg. Nästa regering behöver se till att elevernas resultat ökar och ha fokus på kvalitet och studiero. Styrningen av skolan måste fokusera på rätt saker.

En annan viktig fråga är valfriheten inom utbildningssystemet. Nästan 250 000 elever går i en fristående grund- eller gymnasieskola. Den rödgröna regeringens friskolemotstånd visade sig inte ha något större folkligt stöd. Båda regeringspartierna backade. Kommande regering behöver värna och utveckla friskolereformen och fokusera på kvalitet oavsett driftsform. Varken fristående eller kommunala skolor ska kunna komma undan med att leverera utbildning med låg kvalitet.

Inom nästan samtliga branscher i alla delar av landet har företagen stora utmaningar med att hitta rätt personer. Var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft behöver öka och samarbetet med branscher och företag behöver stärkas i alla delar av utbildningssystemet.

Det finns självfallet skillnader mellan de politiska partierna i synen på utbildningspolitiken. Men skillnaderna är mindre än hur det har låtit under den nyss avslutade valrörelsen. Under senare år har partierna närmat sig varandra i en rad sakfrågor, exempelvis när det gäller vikten av tydliga mål, uppföljning av resultat och studiero i klassrummen. Partierna borde kunna samla sig till en tydlig strategi om hur skolan ska förbättras.

Svenskt Näringsliv bidrar gärna till att, i ett komplicerat politiskt läge, vara en katalysator för idéer och konkreta förslag. Nyligen har vi exempelvis tillsatt Gymnasiekommissionen under ledning av Saabs vd Håkan Buskhe. Den har till uppgift att formulera idéer och förslag som rör framtidens gymnasieskola. För svenska företags konkurrenskraft och Sveriges framtida välstånd är det avgörande att vi har en skola som är minst lika bra som de länder vi konkurrerar med. Dit är det idag en bit.

Artikeln var först publicerad på den politiskt oberoende nyhetsportalen Altinget

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.