Bra skola kräver rätt fokus

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.

Krantz Olsson.j

Under senare år har riksdagspartierna närmat sig varandra i en rad sakfrågor på skolområdet, anser artikelförfattarna.

Diskussionerna om Sveriges framtida regering pågår för fullt. Men oavsett hur den kommande regeringen ser ut kommer utbildningspolitiken att vara en central samhällsfråga under de närmaste åren. Enligt SVT:s vallokalsundersökning var skola och utbildning väljarnas näst viktigaste fråga efter sjukvården. Och ett väl fungerande utbildningssystem är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välfärd.

Elevernas resultat är den viktigaste frågan i skolan. Utbildningen måste hålla hög kvalitet så att eleverna blir väl rustade för ett framgångsrikt liv både på arbetsmarknaden och som samhällsmedborgare. Därför är det positivt att de negativa trenderna i många internationella mätningar har brutits.

I Pisa, Timss och Pirls har svenska elever förbättrat sina resultat. Den utvecklingen måste fortsätta. Men det är inte tillräckligt. Samtidigt som vi ser positiva tendenser i dessa mätningar ser vi problem på andra håll. Fler än var fjärde elev som går ur årskurs 9 i grundskolan saknar fullständiga betyg. Och nästan en fjärdedel av eleverna på gymnasieskolan slutför inte sin utbildning eller går ut med ofullständiga betyg. Nästa regering behöver se till att elevernas resultat ökar och ha fokus på kvalitet och studiero. Styrningen av skolan måste fokusera på rätt saker.

En annan viktig fråga är valfriheten inom utbildningssystemet. Nästan 250 000 elever går i en fristående grund- eller gymnasieskola. Den rödgröna regeringens friskolemotstånd visade sig inte ha något större folkligt stöd. Båda regeringspartierna backade. Kommande regering behöver värna och utveckla friskolereformen och fokusera på kvalitet oavsett driftsform. Varken fristående eller kommunala skolor ska kunna komma undan med att leverera utbildning med låg kvalitet.

Inom nästan samtliga branscher i alla delar av landet har företagen stora utmaningar med att hitta rätt personer. Var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft behöver öka och samarbetet med branscher och företag behöver stärkas i alla delar av utbildningssystemet.

Det finns självfallet skillnader mellan de politiska partierna i synen på utbildningspolitiken. Men skillnaderna är mindre än hur det har låtit under den nyss avslutade valrörelsen. Under senare år har partierna närmat sig varandra i en rad sakfrågor, exempelvis när det gäller vikten av tydliga mål, uppföljning av resultat och studiero i klassrummen. Partierna borde kunna samla sig till en tydlig strategi om hur skolan ska förbättras.

Svenskt Näringsliv bidrar gärna till att, i ett komplicerat politiskt läge, vara en katalysator för idéer och konkreta förslag. Nyligen har vi exempelvis tillsatt Gymnasiekommissionen under ledning av Saabs vd Håkan Buskhe. Den har till uppgift att formulera idéer och förslag som rör framtidens gymnasieskola. För svenska företags konkurrenskraft och Sveriges framtida välstånd är det avgörande att vi har en skola som är minst lika bra som de länder vi konkurrerar med. Dit är det idag en bit.

Artikeln var först publicerad på den politiskt oberoende nyhetsportalen Altinget

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Fundera igenom ditt gymnasieval noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.