Den sociala roboten tar plats i klassrummet

NYHET Publicerad

INNOVATION En robot som förstår känslor och kroppsspråk låter som framtiden. Men sedan i början av januari är världens mest sociala robot Furhat under lärarprogrammering. ”Målet är att ha en robot i varje hem och varje klassrum”, säger Samer Al Moubayed, medgrundare av Furhat Robotics.

FURHAT0301small

Furhat Robotics

Stockholm Samer Al Moubayed

Samer Al Moubayed

FURHAT9988small

Furhat Robotics

Furhat Robotics började som ett forskningsprojekt på Kungliga Tekniska Högskolan, och tanken var aldrig att det skulle bli ett företag. Men när Samer Al Moubayed och hans kollegor Jonas Beskow, Gabriel Skantze och Preben Wik började inse sin robots kapacitet under 2014, bildade de ett företag för att fortsätta utveckla Furhat som den kallas. Idag är Furhat så pass utvecklad att den i höst kommer kunna ”jobba” som lärare.

Furhat har ett animerat ansikte som kan uttrycka samma rörelser i ansiktet som en människa kan. Med hjälp av olika kameror och sensorer kan Furhat även förstå en människas kroppsspråk, uppfatta vilket humör man är på, konversera med flera personer samtidigt och läsa av människans sociala koder. Samer Al Moubayed såg tidigt potentialen att låta Furhat bli en del av barns utbildning och utveckling.

– Furhat utvecklades genom år av forskning och vi är redo för nästa steg. Furhat kommer kunna hjälpa människan med kunskap, men inte bara kunskap som att läsa. Den kan också lära oss social interaktion och hjälpa oss att samarbeta, säger Samer Al Moubayed.

Med hjälp av Vinnova kommer nu drömmen om en lärande social robot bli verklighet. I början av januari påbörjades utbildningen av två Furhats, en i Kunskapsskolas resursskola och en i Fryshuset. Furhat ska lära sina elever på respektive skola genom att prata med dem, spela spel och lära barnen att interagera med varandra och samarbeta för att lösa problem.

Just nu pågår alltså programmeringen av framtidens lärarassistent. Det är eleverna i skolan, tillsammans med företaget Furhat Robotics och lärarna, som utvecklar Furhats kunskaper. I denna experimenterande fas testas Furhats kunskaper och möjligheter. Under vårterminen ligger fokus på att programmera roboten, som från och med höstterminen och ett år framåt kan titulera sig lärarassistent.

– Vi vill att det ska finnas en robot i varje klassrum. En robot är alltid lugn och kontrollerad, och kan bli ett hjälpmedel för läraren på samma sätt som en bok eller internet är det idag, säger Samer Al Moubayed.

Eleverna i Kunskapsskolan har någon form autismspektrum, och där blir Furhats sociala kompetens ännu viktigare.

– Barn med autism har lite fler utmaningar med att förstå känslor, förstå andra och att prata med varandra. Vi vill använda Furhat för att hjälpa dem med det, att interagera och tillsammans lösa problem med Furhat, säger Samer Al Moubayed.

Och det har visat sig vara ett vinnande koncept. Eleverna har redan hunnit bekanta sig med Furhat, och den sociala roboten har gjort succé, berättar Samer Al Moubayed.

– Det var häftigt när en mamma berättade att hennes son hade sökt ögonkontakt med Furhat upprepade gånger, det gör han sällan med riktiga människor.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

"Ingen pratar om det som redan görs med AI"

AI Just nu pågår det närmast en Tsunami av event om artificiell intelligens, AI, i Bryssel. Det som tas upp är potential för tekniken, behovet av investeringar men också risker med den nya tekniken, berättar Sophia Bengtsson, biträdande Chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor, i samband med att hon var värd för seminariet AI IN PRACTICE som arrangerades tillsammans med IT&Telekomföretagen.
NYHET Publicerad:

Trubbigt biträdesavtal riskerar ge färre anbud

OFFENTLIG UPPHANDLING Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tillsammans med SKL Kommentus och Inera arbetat fram en mall för ett personuppgiftsbiträdesavtal som ska kunna användas vid offentlig upphandling. ”Vi är kritiska till att en och samma mall, som kommer att uppfattas som bindande, ska användas i alla olika typer av avtal. Risken är stor att företag då väljer att avstå från att delta i offentlig upphandling med en sämre konkurrens som följd”, skriver juristerna Birgitta Laurent och Carolina Brånby
NYHET Publicerad:

Snabb teknisk utveckling påverkar immaterialrätten

SEMINARIUM Den fjärde industriella revolutionen är här. Förändringarna är så snabba och genomgripande att alla måste skapa sig en förståelse av hur de kan komma att påverka företag och arbetsplatser. Det innebär utmaningar för kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Så fungerar AI i praktiken

SEMINARIUM Artificiell intelligens, AI, är på allas läppar i EU:s huvudstad Bryssel. Seminarier avlöser varandra.
Under Brysselkontorets och It&telekomföretagens evenemang presenterades flera företagsexempel.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

Sverige driver inte digitaliseringen

KOMMENTAR Sverige anser sig vara en av EU:s nio ”digitala frontrunners”. När digitaliseringsministrarna möttes i Wien nyligen blev det uppenbart att Sverige inte är drivande och inte har förstått vikten av ePrivacy-förordningen, skriver jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

”Samtycke ska vara sista utvägen”

ARBETSGIVARDAGEN För ungefär ett halvår sedan trädde EU:s nya dataskyddsförordningen, GDPR, och kompletterande svenska dataskyddsregler i kraft i Sverige. Fortfarande råder viss förvirring och en del missförstånd kring regelverket, konstaterade Svenskt Näringslivs expert Carolina Brånby på ett Arbetsgivardagen i Malmö. Exempelvis är det många som tror att det alltid krävs samtycke för att spara uppgifter. ”Det finns flera andra grunder för att få spara uppgifter, och om möjligt bör man försöka använda någon av dem”, säger Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Geoblockering förbjuds mitt i julhandeln

NÄTHANDEL Från 3 december i år ska konsumenter och företag få besöka och handla från webbsidor inom hela EU. För dig som är leverantör är det viktigt att ha koll på vad som verkligen krävs. Sanktionsavgifterna i Sverige föreslås få uppgå till max 10 procent av årsomsättningen. 
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Riktlinjer för den ansvarfullt skapade artificiella intelligensen

KOMMNENTAR Det pågår flera ambitiösa arbeten med att ta fram riktlinjer för hur artificiell intelligens, AI, kan användas på ett etiskt ansvarsfullt sätt. Initiativen tas inom näringslivet. EU-kommissionen har en expertgrupp som jobbar dels med etiska riktlinjer, dels med rekommendationer för att stärka användandet av AI.
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.