Ge de bästa lärarna mer betalt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Nästa år flyttar regeringen tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Miljardsatsningen på lärarlönerna borde användas för att öka lönespridningen inom lärarkåren, skriver Tobias Krantz, chef utbildning, forskning och innovation, och Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.

lärare 16 9

Om lärare kan påverka sin egen lön skulle fler högpresterande ungdomar söka sig till yrket, menar Svenskt Näringslivs experter.

I början av 1990-talet kommunaliserade Göran Persson lärarkåren. Nästa år flyttar Gustav Fridolin tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Det behöver inte vara fel väg att gå, allt handlar om hur regeringen utformar sin miljardsatsning på lärarlöner.

Pengarna som avsätts räcker till ungefär 800 kronor per lärare i månaden om alla får lika mycket, har tidningen Lärarnas Nyheter räknat ut. Men en sådan lösning gör en redan sammanpressad lönestruktur än mer kompakt. De som tjänar minst får procentuellt mest och de som tjänar mest får procentuellt minst. Om vi antar att löneskillnader i någon utsträckning speglar medarbetarnas kompetens och erfarenhet innebär det att de mest yrkesskickliga lärarna blir ”straffade”.

I stället borde regeringen använda pengarna för att öka lönespridningen. Lärarna som lyckas höja kunskapsresultaten och tar större ansvar för skolans utveckling ska helt enkelt kunna se det i lönekuvertet. Självklart måste en sådan prestationslön utgå ifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Vissa skulle invända att det inte är möjligt att mäta lärares arbetsresultat på det sättet. De skulle säga att skolan skiljer sig från andra branscher och det är svårt att urskilja den enskilda lärarens insats.

Faktum är att individuellt satta löner kopplade till arbetsinsatsen finns i nästan alla andra akademiska yrken. I näringslivet är det mycket vanligt med prestationsbaserade löner. En tysk studie visar dessutom att länder med prestationslöner för sina lärare också når signifikant högre Pisa-resultat än andra.

Det ställer dock högre krav på rektorerna. I skolledarnas arbetsuppgifter ingår att ha en klar bild över hur medarbetarna presterar. De måste också se till att ett resultatbaserat system inte leder till ytterligare betygsinflation.

Skolforskningen är enig om lärarnas avgörande roll för kunskapsresultaten i skolan. Och den viktigaste effekten av ett incitamentssystem är att det kan attrahera de mest lämpade ungdomarna till läraryrket.

Personer som vet att de är högpresterande söker sig i högre utsträckning till arbeten där man kan påverka sin egen lön – och omvänt. Samtidigt kommer lönesättningen att påverka vilka som fortsätter i yrket. En lärare som gång på gång går miste om lönehöjningen kan förväntas söka sig någon annanstans.

Men det är inte nödvändigtvis av ondo. En av världens ledande experter på området, Stanfordforskaren Eric Hanushek, skriver i en artikel att de amerikanska eleverna skulle prestera i toppen av Pisa-mätningen om de fem procent lägst presterande lärarna ersattes med lärare som presterar kring snittet.

”Bättre lärare är viktigare än mindre klasser”, är rekommendationen som Sverige fick av OECD:s utbildningschef, Andreas Schleicher. Vår uppmaning till utbildningsministern är därför att våga ta chansen. Ge de mest yrkesskickliga lärarna en välförtjänt lönehöjning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.