Ge de bästa lärarna mer betalt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Nästa år flyttar regeringen tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Miljardsatsningen på lärarlönerna borde användas för att öka lönespridningen inom lärarkåren, skriver Tobias Krantz, chef utbildning, forskning och innovation, och Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.

lärare 16 9

Om lärare kan påverka sin egen lön skulle fler högpresterande ungdomar söka sig till yrket, menar Svenskt Näringslivs experter.

I början av 1990-talet kommunaliserade Göran Persson lärarkåren. Nästa år flyttar Gustav Fridolin tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Det behöver inte vara fel väg att gå, allt handlar om hur regeringen utformar sin miljardsatsning på lärarlöner.

Pengarna som avsätts räcker till ungefär 800 kronor per lärare i månaden om alla får lika mycket, har tidningen Lärarnas Nyheter räknat ut. Men en sådan lösning gör en redan sammanpressad lönestruktur än mer kompakt. De som tjänar minst får procentuellt mest och de som tjänar mest får procentuellt minst. Om vi antar att löneskillnader i någon utsträckning speglar medarbetarnas kompetens och erfarenhet innebär det att de mest yrkesskickliga lärarna blir ”straffade”.

I stället borde regeringen använda pengarna för att öka lönespridningen. Lärarna som lyckas höja kunskapsresultaten och tar större ansvar för skolans utveckling ska helt enkelt kunna se det i lönekuvertet. Självklart måste en sådan prestationslön utgå ifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Vissa skulle invända att det inte är möjligt att mäta lärares arbetsresultat på det sättet. De skulle säga att skolan skiljer sig från andra branscher och det är svårt att urskilja den enskilda lärarens insats.

Faktum är att individuellt satta löner kopplade till arbetsinsatsen finns i nästan alla andra akademiska yrken. I näringslivet är det mycket vanligt med prestationsbaserade löner. En tysk studie visar dessutom att länder med prestationslöner för sina lärare också når signifikant högre Pisa-resultat än andra.

Det ställer dock högre krav på rektorerna. I skolledarnas arbetsuppgifter ingår att ha en klar bild över hur medarbetarna presterar. De måste också se till att ett resultatbaserat system inte leder till ytterligare betygsinflation.

Skolforskningen är enig om lärarnas avgörande roll för kunskapsresultaten i skolan. Och den viktigaste effekten av ett incitamentssystem är att det kan attrahera de mest lämpade ungdomarna till läraryrket.

Personer som vet att de är högpresterande söker sig i högre utsträckning till arbeten där man kan påverka sin egen lön – och omvänt. Samtidigt kommer lönesättningen att påverka vilka som fortsätter i yrket. En lärare som gång på gång går miste om lönehöjningen kan förväntas söka sig någon annanstans.

Men det är inte nödvändigtvis av ondo. En av världens ledande experter på området, Stanfordforskaren Eric Hanushek, skriver i en artikel att de amerikanska eleverna skulle prestera i toppen av Pisa-mätningen om de fem procent lägst presterande lärarna ersattes med lärare som presterar kring snittet.

”Bättre lärare är viktigare än mindre klasser”, är rekommendationen som Sverige fick av OECD:s utbildningschef, Andreas Schleicher. Vår uppmaning till utbildningsministern är därför att våga ta chansen. Ge de mest yrkesskickliga lärarna en välförtjänt lönehöjning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Men så fungerar det inte, visar ett projekt med skolor och företag som samverkar på ett helt nytt sätt. Det digitala lärandet handlar inte om teknik, utan om ett nytt sätt att tänka.
NYHET Publicerad:

Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

KOMMENTAR Det finns en bred uppslutning bakom rätten att välja skola i Sverige. Den är här för att stanna. Däremot är det viktigt att diskutera hur ett skolvalssystem ska vara utformat, skriver skolexperterna Johan Olsson och Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Studera skolkoncernerna – skäll inte på dem

KOMMENTAR Lär av skolkoncernerna. Det är forskaren Erik Lakomaas uppmaning till Sveriges kommuner (DN 20/5). Skolhuvudmännen måste bli bättre på att utnyttja stordriftsfördelar och ge lärare och rektorer mer professionellt administrativt stöd.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.
NYHET Publicerad:

Nytt program sätter fokus på biologiskt entreprenörskap

HÖGSKOLAN En utbildning som binder samman biologi och entreprenörskap startar vid Örebro universitet till hösten. Målet är att ge förutsättningar för att arbeta från idé till produkt.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
NYHET Publicerad:

Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen backar om övningskörning

UTBILDNING Slut för övningskörning under praktikperioden ute på företagen. Det hotade landets elever på gymnasieskolans fordonsprogram. Men efter skarp kritik från både företag och fack, backar nu Transportstyrelsen och tillåter även fortsättningsvis övningskörning under utbildningen.
NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.