Ge de bästa lärarna mer betalt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Nästa år flyttar regeringen tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Miljardsatsningen på lärarlönerna borde användas för att öka lönespridningen inom lärarkåren, skriver Tobias Krantz, chef utbildning, forskning och innovation, och Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.

lärare 16 9

Om lärare kan påverka sin egen lön skulle fler högpresterande ungdomar söka sig till yrket, menar Svenskt Näringslivs experter.

I början av 1990-talet kommunaliserade Göran Persson lärarkåren. Nästa år flyttar Gustav Fridolin tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Det behöver inte vara fel väg att gå, allt handlar om hur regeringen utformar sin miljardsatsning på lärarlöner.

Pengarna som avsätts räcker till ungefär 800 kronor per lärare i månaden om alla får lika mycket, har tidningen Lärarnas Nyheter räknat ut. Men en sådan lösning gör en redan sammanpressad lönestruktur än mer kompakt. De som tjänar minst får procentuellt mest och de som tjänar mest får procentuellt minst. Om vi antar att löneskillnader i någon utsträckning speglar medarbetarnas kompetens och erfarenhet innebär det att de mest yrkesskickliga lärarna blir ”straffade”.

I stället borde regeringen använda pengarna för att öka lönespridningen. Lärarna som lyckas höja kunskapsresultaten och tar större ansvar för skolans utveckling ska helt enkelt kunna se det i lönekuvertet. Självklart måste en sådan prestationslön utgå ifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Vissa skulle invända att det inte är möjligt att mäta lärares arbetsresultat på det sättet. De skulle säga att skolan skiljer sig från andra branscher och det är svårt att urskilja den enskilda lärarens insats.

Faktum är att individuellt satta löner kopplade till arbetsinsatsen finns i nästan alla andra akademiska yrken. I näringslivet är det mycket vanligt med prestationsbaserade löner. En tysk studie visar dessutom att länder med prestationslöner för sina lärare också når signifikant högre Pisa-resultat än andra.

Det ställer dock högre krav på rektorerna. I skolledarnas arbetsuppgifter ingår att ha en klar bild över hur medarbetarna presterar. De måste också se till att ett resultatbaserat system inte leder till ytterligare betygsinflation.

Skolforskningen är enig om lärarnas avgörande roll för kunskapsresultaten i skolan. Och den viktigaste effekten av ett incitamentssystem är att det kan attrahera de mest lämpade ungdomarna till läraryrket.

Personer som vet att de är högpresterande söker sig i högre utsträckning till arbeten där man kan påverka sin egen lön – och omvänt. Samtidigt kommer lönesättningen att påverka vilka som fortsätter i yrket. En lärare som gång på gång går miste om lönehöjningen kan förväntas söka sig någon annanstans.

Men det är inte nödvändigtvis av ondo. En av världens ledande experter på området, Stanfordforskaren Eric Hanushek, skriver i en artikel att de amerikanska eleverna skulle prestera i toppen av Pisa-mätningen om de fem procent lägst presterande lärarna ersattes med lärare som presterar kring snittet.

”Bättre lärare är viktigare än mindre klasser”, är rekommendationen som Sverige fick av OECD:s utbildningschef, Andreas Schleicher. Vår uppmaning till utbildningsministern är därför att våga ta chansen. Ge de mest yrkesskickliga lärarna en välförtjänt lönehöjning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
NYHET Publicerad:

Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen backar om övningskörning

UTBILDNING Slut för övningskörning under praktikperioden ute på företagen. Det hotade landets elever på gymnasieskolans fordonsprogram. Men efter skarp kritik från både företag och fack, backar nu Transportstyrelsen och tillåter även fortsättningsvis övningskörning under utbildningen.
NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Går samman för att möta skolans utmaningar

MATEMATIK Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt. Som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet ska det fristående forskningsinstitutet Ifous, tillsammans med bland andra AcadeMedia, starta ett projekt där matematikprov från över 30 000 elever ska analyseras.
NYHET Publicerad:

Sverige måste våga bli bäst i världen

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medaljregn över svenska yrkeslandslaget

YRKES-EM Med sex medaljplatser gjorde det svenska yrkeslandslaget succé i helgens Yrkes-EM i Göteborg. Guldmedaljören Lovisa Petri är sprudlande glad över vinsten. "Efter yrkes-VM i Leipzig 2013 där jag tog brons ville jag ta revansch".
NYHET Publicerad:

Skolan står inför stora utmaningar trots förbättrade resultat

KOMMENTAR Undersökningen Timss visar på ett glädjande trendbrott: svenska elevers resultat förbättras. Trots detta finns det ingen anledning att slå sig till ro. Skolan står fortfarande inför stora utmaningar, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.
NYHET Publicerad:

Gymnasieutredning med förbättringspotential

KOMMENTAR I veckan presenterade gymnasieutredningen sina förslag kring förändringar och förbättringar av gymnasieskolan. Några av förslagen är efterlängtade och kan rätt hanterat ge eleverna bättre förutsättningar att rustas väl för framtiden. Andra förslag finns det stor förbättringspotential kring, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.