Öka skolans och näringslivets engagemang i elevers framtid

NYHET Publicerad

KVALITET I UTBILDNINGEN I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om bland annat elevernas övergång till jobb och studier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra, skriver Tobias Krantz , chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Nu är det återigen dags för Sveriges 15-åringar att göra sitt gymnasieval. Det är ett stort och viktigt val, men långt ifrån livsavgörande. Det går att välja om och med stor sannolikhet kommer framtida karriärvägar ändras flera gånger. Men mycket blir enklare om man sätter sig in i valet och jämför utbildningar och skolor.

I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om elevernas övergång till jobb och studier samt information om hur gymnasieeleverna ser på sina gymnasiestudier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra.

Det behövs en större involvering av de som representerar elevernas framtid i gymnasieskolan. Det gäller både arbetslivsföreträdare och högskolan. Enskilda elever kommer alltid att hitta sina egna vägar, men för de flesta eleverna ska yrkesprogrammen leda till ett yrke eller yrkeshögskola och de högskoleförberedande programmen ska just förbereda för högskolan. Det samhällsvetenskapliga programmet brukar exempelvis ses som ett brett ”hålla alla dörrar öppna”- program men är konstruerat för att förbereda eleverna för samhällsvetenskapliga studier på högskolan. Ett år efter examen är det dock endast var tredje elev från samhällsvetenskapliga programmet som läser vidare på högskolan och motsvarande siffra efter tre år är det knappt hälften. För det naturvetenskapliga programmet är det, som jämförelse, sju av tio elever efter ett år och åtta av tio elever efter tre år.

Det låga och sjunkande söktrycket till yrkesprogrammen är fortsatt ett bekymmer. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas i dag och en viktig anledning till det är att företagen inte hittar personer med rätt kompetens. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag och vi vet att många yrkesprogram leder till jobb. Fler än 60 procent av eleverna från bygg- och anläggningsprogrammet och fordon- och transportprogrammet har jobb ett år efter examen.

Fler än var fjärde elev säger att de inte anstränger sig särskilt hårt eller att de inte anstränger sig alls i skolan. Vi är övertygade om att om relevansen i gymnasieutbildningarna ökar så ökar också drivkrafterna att anstränga sig. Med rätt stöd, förväntningar och upplägg på utbildningen ökar elevernas motivation.

Mycket i gymnasiereformen 2011 var bra, men skolan behöver ständigt förbättras och utvecklas. Tyvärr finns det ingen enkel lösning för att förbättra gymnasieskolans kvalitet och relevans, men det finns flera angelägna saker att göra. Några exempel är:

  • Eleverna i gymnasieskolan behöver nå längre och många skulle kunna få ut betydligt mer av sin tid på gymnasiet. Det gäller både på yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Tiden i skolan behöver användas mer effektivt och undervisningstiden behöver i många fall öka.
  • Skolans studie- och yrkesvägledning behöver förbättras och huvudmännen behöver tydligare strategier med sitt arbete att förbereda eleverna för framtiden. Samverkan med företagen och övriga samhället behöver fungera bättre på alla nivåer och de nationella programrådens roll behöver stärkas. Bra, jämförande statistik över de olika skolorna och programmens resultat måste göras tillgänglig för elever och föräldrar.
  • Tillgången till skickliga ämnes- och yrkeslärare är central. Det är viktigt att det skapas fler vägar in till att bli lärare, nationellt likvärdig validering av förkunskaper i yrkeslärarutbildningarna och att lärarutbildningen förbättras, till exempel genom konkurrens av privata alternativ.
  • Vi ser gärna att högskolebehörigheten inkluderas i yrkesprogrammen, men inte på bekostnad av yrkesämnen och det lilla valfria utrymme som finns inom yrkesprogrammen. Direktiven till den pågående gymnasieutredningen bör ändras så att högskolebehörigheten tydligt garanteras utöver dagens 2500 poäng och inte inom dem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.