Öka skolans och näringslivets engagemang i elevers framtid

NYHET Publicerad

KVALITET I UTBILDNINGEN I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om bland annat elevernas övergång till jobb och studier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra, skriver Tobias Krantz , chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Nu är det återigen dags för Sveriges 15-åringar att göra sitt gymnasieval. Det är ett stort och viktigt val, men långt ifrån livsavgörande. Det går att välja om och med stor sannolikhet kommer framtida karriärvägar ändras flera gånger. Men mycket blir enklare om man sätter sig in i valet och jämför utbildningar och skolor.

I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om elevernas övergång till jobb och studier samt information om hur gymnasieeleverna ser på sina gymnasiestudier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra.

Det behövs en större involvering av de som representerar elevernas framtid i gymnasieskolan. Det gäller både arbetslivsföreträdare och högskolan. Enskilda elever kommer alltid att hitta sina egna vägar, men för de flesta eleverna ska yrkesprogrammen leda till ett yrke eller yrkeshögskola och de högskoleförberedande programmen ska just förbereda för högskolan. Det samhällsvetenskapliga programmet brukar exempelvis ses som ett brett ”hålla alla dörrar öppna”- program men är konstruerat för att förbereda eleverna för samhällsvetenskapliga studier på högskolan. Ett år efter examen är det dock endast var tredje elev från samhällsvetenskapliga programmet som läser vidare på högskolan och motsvarande siffra efter tre år är det knappt hälften. För det naturvetenskapliga programmet är det, som jämförelse, sju av tio elever efter ett år och åtta av tio elever efter tre år.

Det låga och sjunkande söktrycket till yrkesprogrammen är fortsatt ett bekymmer. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas i dag och en viktig anledning till det är att företagen inte hittar personer med rätt kompetens. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag och vi vet att många yrkesprogram leder till jobb. Fler än 60 procent av eleverna från bygg- och anläggningsprogrammet och fordon- och transportprogrammet har jobb ett år efter examen.

Fler än var fjärde elev säger att de inte anstränger sig särskilt hårt eller att de inte anstränger sig alls i skolan. Vi är övertygade om att om relevansen i gymnasieutbildningarna ökar så ökar också drivkrafterna att anstränga sig. Med rätt stöd, förväntningar och upplägg på utbildningen ökar elevernas motivation.

Mycket i gymnasiereformen 2011 var bra, men skolan behöver ständigt förbättras och utvecklas. Tyvärr finns det ingen enkel lösning för att förbättra gymnasieskolans kvalitet och relevans, men det finns flera angelägna saker att göra. Några exempel är:

  • Eleverna i gymnasieskolan behöver nå längre och många skulle kunna få ut betydligt mer av sin tid på gymnasiet. Det gäller både på yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Tiden i skolan behöver användas mer effektivt och undervisningstiden behöver i många fall öka.
  • Skolans studie- och yrkesvägledning behöver förbättras och huvudmännen behöver tydligare strategier med sitt arbete att förbereda eleverna för framtiden. Samverkan med företagen och övriga samhället behöver fungera bättre på alla nivåer och de nationella programrådens roll behöver stärkas. Bra, jämförande statistik över de olika skolorna och programmens resultat måste göras tillgänglig för elever och föräldrar.
  • Tillgången till skickliga ämnes- och yrkeslärare är central. Det är viktigt att det skapas fler vägar in till att bli lärare, nationellt likvärdig validering av förkunskaper i yrkeslärarutbildningarna och att lärarutbildningen förbättras, till exempel genom konkurrens av privata alternativ.
  • Vi ser gärna att högskolebehörigheten inkluderas i yrkesprogrammen, men inte på bekostnad av yrkesämnen och det lilla valfria utrymme som finns inom yrkesprogrammen. Direktiven till den pågående gymnasieutredningen bör ändras så att högskolebehörigheten tydligt garanteras utöver dagens 2500 poäng och inte inom dem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Styrningen av högskolan måste reformeras

HÖGSKOLAN Den statliga styrningen av universitet och högskolor måste minska och bli effektivare. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i webbtidningen Altinget.se. Han vill se stabila spelregler och starkare mandat för akademiska ledare för att rusta Sverige mot den globala konkurrensen.
NYHET Publicerad:

Näringslivet vill se bättre rustade studenter

ALMEDALEN Dagens högkonjunktur kombinerat med hög arbetslöshet riskerar att lamslå arbetsmarknaden. I grunden handlar det om problem med kompetensförsörjning och att få ungdomar motiverade till att gå ut i näringslivet. ”Att eleverna inte förbereds tillräckligt väl för ett framtida arbetsliv slår hårt mot de svenska jobben och vårt välstånd”, säger utbildningsexperten Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Men så fungerar det inte, visar ett projekt med skolor och företag som samverkar på ett helt nytt sätt. Det digitala lärandet handlar inte om teknik, utan om ett nytt sätt att tänka.
NYHET Publicerad:

Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

KOMMENTAR Det finns en bred uppslutning bakom rätten att välja skola i Sverige. Den är här för att stanna. Däremot är det viktigt att diskutera hur ett skolvalssystem ska vara utformat, skriver skolexperterna Johan Olsson och Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Studera skolkoncernerna – skäll inte på dem

KOMMENTAR Lär av skolkoncernerna. Det är forskaren Erik Lakomaas uppmaning till Sveriges kommuner (DN 20/5). Skolhuvudmännen måste bli bättre på att utnyttja stordriftsfördelar och ge lärare och rektorer mer professionellt administrativt stöd.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.
NYHET Publicerad:

Nytt program sätter fokus på biologiskt entreprenörskap

HÖGSKOLAN En utbildning som binder samman biologi och entreprenörskap startar vid Örebro universitet till hösten. Målet är att ge förutsättningar för att arbeta från idé till produkt.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
NYHET Publicerad:

Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen backar om övningskörning

UTBILDNING Slut för övningskörning under praktikperioden ute på företagen. Det hotade landets elever på gymnasieskolans fordonsprogram. Men efter skarp kritik från både företag och fack, backar nu Transportstyrelsen och tillåter även fortsättningsvis övningskörning under utbildningen.
NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.