Öka skolans och näringslivets engagemang i elevers framtid

NYHET Publicerad

KVALITET I UTBILDNINGEN I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om bland annat elevernas övergång till jobb och studier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra, skriver Tobias Krantz , chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Nu är det återigen dags för Sveriges 15-åringar att göra sitt gymnasieval. Det är ett stort och viktigt val, men långt ifrån livsavgörande. Det går att välja om och med stor sannolikhet kommer framtida karriärvägar ändras flera gånger. Men mycket blir enklare om man sätter sig in i valet och jämför utbildningar och skolor.

I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om elevernas övergång till jobb och studier samt information om hur gymnasieeleverna ser på sina gymnasiestudier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra.

Det behövs en större involvering av de som representerar elevernas framtid i gymnasieskolan. Det gäller både arbetslivsföreträdare och högskolan. Enskilda elever kommer alltid att hitta sina egna vägar, men för de flesta eleverna ska yrkesprogrammen leda till ett yrke eller yrkeshögskola och de högskoleförberedande programmen ska just förbereda för högskolan. Det samhällsvetenskapliga programmet brukar exempelvis ses som ett brett ”hålla alla dörrar öppna”- program men är konstruerat för att förbereda eleverna för samhällsvetenskapliga studier på högskolan. Ett år efter examen är det dock endast var tredje elev från samhällsvetenskapliga programmet som läser vidare på högskolan och motsvarande siffra efter tre år är det knappt hälften. För det naturvetenskapliga programmet är det, som jämförelse, sju av tio elever efter ett år och åtta av tio elever efter tre år.

Det låga och sjunkande söktrycket till yrkesprogrammen är fortsatt ett bekymmer. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas i dag och en viktig anledning till det är att företagen inte hittar personer med rätt kompetens. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag och vi vet att många yrkesprogram leder till jobb. Fler än 60 procent av eleverna från bygg- och anläggningsprogrammet och fordon- och transportprogrammet har jobb ett år efter examen.

Fler än var fjärde elev säger att de inte anstränger sig särskilt hårt eller att de inte anstränger sig alls i skolan. Vi är övertygade om att om relevansen i gymnasieutbildningarna ökar så ökar också drivkrafterna att anstränga sig. Med rätt stöd, förväntningar och upplägg på utbildningen ökar elevernas motivation.

Mycket i gymnasiereformen 2011 var bra, men skolan behöver ständigt förbättras och utvecklas. Tyvärr finns det ingen enkel lösning för att förbättra gymnasieskolans kvalitet och relevans, men det finns flera angelägna saker att göra. Några exempel är:

  • Eleverna i gymnasieskolan behöver nå längre och många skulle kunna få ut betydligt mer av sin tid på gymnasiet. Det gäller både på yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Tiden i skolan behöver användas mer effektivt och undervisningstiden behöver i många fall öka.
  • Skolans studie- och yrkesvägledning behöver förbättras och huvudmännen behöver tydligare strategier med sitt arbete att förbereda eleverna för framtiden. Samverkan med företagen och övriga samhället behöver fungera bättre på alla nivåer och de nationella programrådens roll behöver stärkas. Bra, jämförande statistik över de olika skolorna och programmens resultat måste göras tillgänglig för elever och föräldrar.
  • Tillgången till skickliga ämnes- och yrkeslärare är central. Det är viktigt att det skapas fler vägar in till att bli lärare, nationellt likvärdig validering av förkunskaper i yrkeslärarutbildningarna och att lärarutbildningen förbättras, till exempel genom konkurrens av privata alternativ.
  • Vi ser gärna att högskolebehörigheten inkluderas i yrkesprogrammen, men inte på bekostnad av yrkesämnen och det lilla valfria utrymme som finns inom yrkesprogrammen. Direktiven till den pågående gymnasieutredningen bör ändras så att högskolebehörigheten tydligt garanteras utöver dagens 2500 poäng och inte inom dem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.