Öka skolans och näringslivets engagemang i elevers framtid

NYHET Publicerad

KVALITET I UTBILDNINGEN I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om bland annat elevernas övergång till jobb och studier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra, skriver Tobias Krantz , chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Nu är det återigen dags för Sveriges 15-åringar att göra sitt gymnasieval. Det är ett stort och viktigt val, men långt ifrån livsavgörande. Det går att välja om och med stor sannolikhet kommer framtida karriärvägar ändras flera gånger. Men mycket blir enklare om man sätter sig in i valet och jämför utbildningar och skolor.

I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om elevernas övergång till jobb och studier samt information om hur gymnasieeleverna ser på sina gymnasiestudier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra.

Det behövs en större involvering av de som representerar elevernas framtid i gymnasieskolan. Det gäller både arbetslivsföreträdare och högskolan. Enskilda elever kommer alltid att hitta sina egna vägar, men för de flesta eleverna ska yrkesprogrammen leda till ett yrke eller yrkeshögskola och de högskoleförberedande programmen ska just förbereda för högskolan. Det samhällsvetenskapliga programmet brukar exempelvis ses som ett brett ”hålla alla dörrar öppna”- program men är konstruerat för att förbereda eleverna för samhällsvetenskapliga studier på högskolan. Ett år efter examen är det dock endast var tredje elev från samhällsvetenskapliga programmet som läser vidare på högskolan och motsvarande siffra efter tre år är det knappt hälften. För det naturvetenskapliga programmet är det, som jämförelse, sju av tio elever efter ett år och åtta av tio elever efter tre år.

Det låga och sjunkande söktrycket till yrkesprogrammen är fortsatt ett bekymmer. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas i dag och en viktig anledning till det är att företagen inte hittar personer med rätt kompetens. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag och vi vet att många yrkesprogram leder till jobb. Fler än 60 procent av eleverna från bygg- och anläggningsprogrammet och fordon- och transportprogrammet har jobb ett år efter examen.

Fler än var fjärde elev säger att de inte anstränger sig särskilt hårt eller att de inte anstränger sig alls i skolan. Vi är övertygade om att om relevansen i gymnasieutbildningarna ökar så ökar också drivkrafterna att anstränga sig. Med rätt stöd, förväntningar och upplägg på utbildningen ökar elevernas motivation.

Mycket i gymnasiereformen 2011 var bra, men skolan behöver ständigt förbättras och utvecklas. Tyvärr finns det ingen enkel lösning för att förbättra gymnasieskolans kvalitet och relevans, men det finns flera angelägna saker att göra. Några exempel är:

  • Eleverna i gymnasieskolan behöver nå längre och många skulle kunna få ut betydligt mer av sin tid på gymnasiet. Det gäller både på yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Tiden i skolan behöver användas mer effektivt och undervisningstiden behöver i många fall öka.
  • Skolans studie- och yrkesvägledning behöver förbättras och huvudmännen behöver tydligare strategier med sitt arbete att förbereda eleverna för framtiden. Samverkan med företagen och övriga samhället behöver fungera bättre på alla nivåer och de nationella programrådens roll behöver stärkas. Bra, jämförande statistik över de olika skolorna och programmens resultat måste göras tillgänglig för elever och föräldrar.
  • Tillgången till skickliga ämnes- och yrkeslärare är central. Det är viktigt att det skapas fler vägar in till att bli lärare, nationellt likvärdig validering av förkunskaper i yrkeslärarutbildningarna och att lärarutbildningen förbättras, till exempel genom konkurrens av privata alternativ.
  • Vi ser gärna att högskolebehörigheten inkluderas i yrkesprogrammen, men inte på bekostnad av yrkesämnen och det lilla valfria utrymme som finns inom yrkesprogrammen. Direktiven till den pågående gymnasieutredningen bör ändras så att högskolebehörigheten tydligt garanteras utöver dagens 2500 poäng och inte inom dem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen backar om övningskörning

UTBILDNING Slut för övningskörning under praktikperioden ute på företagen. Det hotade landets elever på gymnasieskolans fordonsprogram. Men efter skarp kritik från både företag och fack, backar nu Transportstyrelsen och tillåter även fortsättningsvis övningskörning under utbildningen.
NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Går samman för att möta skolans utmaningar

MATEMATIK Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt. Som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet ska det fristående forskningsinstitutet Ifous, tillsammans med bland andra AcadeMedia, starta ett projekt där matematikprov från över 30 000 elever ska analyseras.
NYHET Publicerad:

Sverige måste våga bli bäst i världen

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medaljregn över svenska yrkeslandslaget

YRKES-EM Med sex medaljplatser gjorde det svenska yrkeslandslaget succé i helgens Yrkes-EM i Göteborg. Guldmedaljören Lovisa Petri är sprudlande glad över vinsten. "Efter yrkes-VM i Leipzig 2013 där jag tog brons ville jag ta revansch".
NYHET Publicerad:

Skolan står inför stora utmaningar trots förbättrade resultat

KOMMENTAR Undersökningen Timss visar på ett glädjande trendbrott: svenska elevers resultat förbättras. Trots detta finns det ingen anledning att slå sig till ro. Skolan står fortfarande inför stora utmaningar, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.
NYHET Publicerad:

Gymnasieutredning med förbättringspotential

KOMMENTAR I veckan presenterade gymnasieutredningen sina förslag kring förändringar och förbättringar av gymnasieskolan. Några av förslagen är efterlängtade och kan rätt hanterat ge eleverna bättre förutsättningar att rustas väl för framtiden. Andra förslag finns det stor förbättringspotential kring, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skolor behöver lära elever mer vanligt hyfs

KOMPETENS Visa intresse. Passa tider. Samarbeta med kollegor. Det är, enligt företagen, de tre viktigaste egenskaperna hos nya, unga anställda.Och skolan måste bli bättre på att odla de egenskaperna hos ungdomarna innan de kommer ut i arbetslivet, visar en undersökning av Skolverket.
NYHET Publicerad:

Ökat tryck på starkt akademiskt ledarskap

KONKURRENSKRAFT Svenska universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem, menar Näringslivets forskningsberedning i sin senaste rapport. ”Lärosätenas styrelser behöver ta större ansvar för verksamheten och sätta tydliga mål", anser beredningen med ordförande Håkan Mogren.
NYHET Publicerad:

Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

KOMMENTAR Friskolor har bättre skolresultat än kommunala skolor, både före och efter kontroll av elevernas bakgrund. Det visar en fördjupad analys av den senaste Pisa-mätningen. OECD:s datamaterial har feltolkats i debatten, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Tuffare åtgärder krävs mot glädjebetyg

KOMMENTAR Samma kunskap ska ge lika betyg. Så enkelt är det. Svenskt Näringsliv har länge krävt åtgärder mot glädjebetygen: extern rättning av nationella prov och skärpt granskning. Men låt oss slippa en urartad debatt om stoppad valfriheten. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Effektiviseringar i skolan kan spara miljarder

KVALITET Alla elever i landet kostar kommunerna pengar. Men det är stora skillnader på hur mycket de kostar. Faktum är att i vissa kommuner är kostnaden dubbelt så hög som i andra kommuner. Om alla kommuner vore lika effektiva skulle stora summor frigöras till att förbättra kvaliteten i skolan, visar en ny rapport.