Så får Sveriges elever en bättre skolgång

NYHET Publicerad

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.

Anders Morin, rapportförfattare.

Foto: Ernst Henry Photography AB
Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund.

Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund.

Kristina Axén Olin

Kristina Axén Olin (M).

Av de elever som gick ut grundskolan 2018 klarade inte en fjärdedel att få godkänt i alla ämnen och drygt 15 procent hade inte godkänt i något av kärnämnena. Svenskt Näringsliv anser att en väl fungerande skola är grunden för att företagen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. I rapporten Ökad kvalitet i skolan beskriver Svenskt Näringsliv hur viktigt det är kvaliteten på grund- och gymnasieskolan höjs.

– Ju bättre prestationer som nås på de på nationella proven desto högre blir den ekonomiska tillväxten i ett land. Det visar vikten av att ha en välutbildad befolkning, sa Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv och en av rapportförfattarna, under ett seminarium.

Svenskt Näringslivs fem reformförslag för att höja kvaliteten i skolan är i korthet:

  • Reformera lärarhögskolan och fler vägar in i yrket.
  • Förändra skolans läro- och kursplaner.
  • Effektiva åtgärder mot betygsinflationen.
  • Statlig finansiering av skolan genom nationell skolpeng.
  • Åtgärder för att stötta högpresterande elever.

När rapporten debatterades på ett seminarium berömde språkprofessorn Inger Enkvist i sitt föredrag rapporten just för att den riktar in sig på sambandet mellan utbildning och välstånd. Hon tyckte också att flera av förslagen var bra och särskilt det om satsningen på de duktigaste eleverna.

– Högpresterande elever tillåts inte gå framåt idag. Det är alldeles för lätt att bara låta skolåren löpa på om man har det lätt för sig och då missar man mycket. Det är slöseri med elevernas tid, sa hon.

Efter föredraget hölls en paneldebatt där Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, välkomnade rapporten.

– I Sverige har vi fastnat i en diskussion om huvudmannaskapet. Äntligen kanske vi kan få diskussion om varför var fjärde elev lämnar skolan utan behörighet till gymnasieskolan, alltså 17 000 elever varje år. Det är ju oerhört allvarligt, sa hon.

Seminariet avslutades med en diskussion mellan två politiker från riksdagens utbildningsutskott. Socialdemokraten Tomas Kronståhl hoppades på en bred politisk enighet om skolan.

– Det är allas ansvar att vi får en skola som fungerar, sa han.

Moderaten Kristina Axén Olin menade att det är bra att rapporten fokuserar på den ekonomiska tillväxten.

– När vi annars talar om att många elever går ut utan godkända betyg pratar vi om den individuella tragedin med kriminalitet, missbruk och allt möjligt annat. Rapportens fokus på ekonomi hjälper till att få fler att prata om de här frågorna, sa hon.

Kristina Axén Olin underströk också sambandet mellan näringslivet och skolan och vad politiken kan bidra med.

– Ju sämre det går för näringslivet, desto mindre skatteintäkter får vi och därmed får vi mindre pengar att lägga på skolan. Så om vi kan se till att alla de där 17 000 barnen får en bättre skolgång så kommer det att gynna Sverige, sa hon.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.