Skolan måste kunna möta "digitala infödingar"

NYHET Publicerad

SKOLAN OCH NY TEKNIK Dagens unga är födda med internet och digitala medier. De behöver inte vänja sig. Deras lärare däremot har inte samma erfarenhet och vana. Det påverkar elevernas möjligheter när de ska ta sig ut i näringslivet, menar Elza Dunkels, lektor och lärare vid lärarhögskolan i Umeå.

Elza Dunkels.

– Näringslivet ligger långt före skolan så det är lönsamt att haka på. Att inte göra det är att missa en guldgruva av resurser, säger Elza Dunkels.

Foto: Pelle Lindblom

Internet, forskande i nätbaserade och interaktiva arkiv, den digitala kommunikationen är vardagsmat för landets unga, de ”digitala infödingarna”. Det är inget nytt eller förvånande. Men vad gör den svenska skolan för att stödja och underlätta den utvecklingen?

Ingenting, menar många forskare och debattörer. Möjligen sätter man upp lite filter för att skydda eleverna från avarterna på nätet. Fortfarande ger det också rubriker de gånger som en skola förser alla elever med en egen dator. Medieutvecklaren Richard Gatiarski anser att det är en ”alarmerande liten del av skolorna” som har förstått den digitala utmaningen.

Teknik bara jobbigt

Elza Dunkels, som är specialiserad på ungdomars nätbeteende, håller med:

– Det som är en självklarhet i näringslivet, att ta till sig och börja använda ny teknik och nya möjligheter, blir i skolans värd bara ”något jobbigt”.

Att det är så, beror på flera faktorer, anser Elsza Dunkels. Vanor, fel person med ansvar för det digitala arbetet, traditionellt auktoritetstänkande, som bygger på myten att barn inte kan lära vuxna något, men också på en alltför snäv rekrytering till landets lärarhögskolor.

– I Sverige, liksom i övriga västvärlden, är det de som själva trivdes i skolan som vill bli lärare, säger hon. De var snabba på att knäcka lärandets kod, hade bra betyg och tyckte allmänt att det var mysigt i skolan. De fullföljer alltså det traditionella beteendet inom skolan och är inte det bästa incitamentet för en förändring.

Näringslivet underskattad guldgruva

Men att en förändring är nödvändig, för att inte säga livsviktig, är självklart. Och den måste ske snabbt.

– Om klyftan mellan skolan och ungdomarna växer ytterligare finns en risk för att skolan som institution blir marginaliserad. Skolan måste finnas och den måste vara bra.

Ett sätt för skolan att bli bra, är en tydligare diskussion om var grunden för dagens lärarroll ligger. Var ska den egentliga auktoriteten ligga?

– Ungdomar behöver fortfarande ”en mästare” de kan inte allt, men de kan annat. De vet inte var Arbetsförmedlingen ligger men de kan fixa jobb med hjälp av sina egna nätverk. I det läget går det inte att enbart hävda auktoritet och fortsätta som förut. Det går att jämföra med näringslivet även där: En vd som känner sig hotad av medarbetarna blir ingen bra ledare.

Elza Dunkelz tror därför på att ett utökat samarbete och mer kunskapsutbyte mellan skolan och omvärlden och framför allt näringslivet.

– Skolan är osmart som lämnar den resursen åt sitt öde. Den är ju en guldgruva.





Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.