Elev räcker upp handen i klassrummet.
Foto: Monkey Business Images

Sverige måste våga bli bäst i världen

NYHET Publicerad

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro. Om Sverige ska vara en kunskapsnation även i framtiden räcker det inte att skolans resultat ligger runt OECD-genomsnittet. Vi måste ha högre ambitioner än så, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Gymnasielärare
Foto: Roald, Berit
Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

I dag presenterade OECD studien PISA. Det är en stor internationell undersökning av vad 15-åringar kan i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Vi kan konstatera att de svenska elevernas skolresultat äntligen har vänt. I matematik presterar svenska elever i absoluta i mått förbättrat sig jämfört med PISA 2012 i både läsförståelse (17 poäng), matematik (16 poäng) och naturvetenskap (9 poäng). Det är viktigt att konstatera att friskolor presterar signifikant bättre än kommunala skolor och att vårt skolsystem fortfarande är ett av de mest jämlika i världen. Även om skillnaderna mellan skolor har ökat ligger svenska skolor under OECD-snittet.

Tack vare de internationella undersökningarna kan vi se hur elevernas kunskaper har utvecklats över tid. Om vi hade förlitat oss på inhemska mätinstrument som betyg och nationella prov hade bilden varit en helt annan.

Den förra rapporten, som presenterades i december 2013, slog därför ned som en bomb i Skolsverige. Vår självbild stämde inte. Svenska elever var inte bäst i världen, utan snarare långt under snittet. I inget annat land försämrades elevernas resultat så kraftigt som här. Inte ens i ”kreativ problemlösning”, något som ibland används som kontrast mot rena faktakunskaper (”korvstoppning”), lyckades våra ungdomar prestera över OECD-snittet.

PISA-chocken skapade en nödvändig diskussion om den svenska skolan. Förklaringarna till kunskapsraset är många. OECD och Näringslivets forskningsberedning har pekat på bristerna i skolans styrkedja. Ansvarsfördelningen är otydlig med för många nivåer. De konstaterar att de krävs en starkare nationell styrning, samtidigt som många beslut ska kunna fattas av skolans rektorer.

– Det finns ingen tydlig nationell linje, ingen stark betoning på vilken roll läraren ska ha. Allt är väldigt isolerat och fragmenterat. Ett skolsystem måste vara mer än tusen individuella skolor, säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher till Svenska Dagbladet (27/11 2016).

Forskningsinstitutet IFAU pekar ut förändringar i klassrummet som den främsta orsaken till försämringarna. Allt mindre lärarledd undervisning i kombination med att eleverna lämnas ensamma i sitt lärande. Utan tvivel har också nedvärderingen av lärarkåren, och därmed svårigheterna att rekrytera de mest lämpade personerna till läraryrket, spelat en viktig roll.

OECD konterar samtidigt att svensk skola inte har brist på resurser. Klasserna är, i ett internationellt perspektiv, små. Forskarna Böhlmark och Lindahl visar att man inte heller kan skylla de sjunkande resultaten i internationella kunskapsmätningar på friskolorna eller valfriheten. Tvärtom lyckas elever i kommuner med många friskolor bättre i Timss.

Den efterlängtade vändningen är resultatet av en långsiktig reformagenda. Det är skett stora satsningar på lärarna, bland annat genom en ny lärarutbildning (med följden att söktrycket nu ökar), skärpta behörighetskrav och karriärlärartjänster. Men framför allt stora statliga fortbildningsinsatser för att höja lärarnas kompetens. Med tidigare betyg, kunskapskrav och nationella prov har skolan återfått fokus på kunskapsuppdraget.

”Stolt men inte nöjd” sade gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström om undersökningen Timss som presenterades i förra veckan. Det samma måste gälla för PISA. Med dagens besked finns en risk att alla drar en lättnadens suck och inte längre betraktar läget som alarmerande.

– Det finns en otrolig vilja att slå sig till ro. Men vi kan verkligen inte nöja oss med en liten förbättring, säger IFN:s chef Magnus Henrekson till Dagens Samhälle (6/12).

Sveriges skolpolitiker måste fortsätta reformerna av den svenska skolan. Utmaningarna är stora och verkliga.

  • Skolsystemet är fortfarande fragmentiserat med en otydlig styrkedja och ett omöjligt statligt-kommunalt dubbelkommando. Här krävs en renodling med en starkare nationell styrning och större befogenheter för landets rektorer.
  • Lärarförsörjningen måste bli bättre. Sveriges mest lämpade ungdomar måste söka sig till läraryrket. Vi har föreslagit mer prestationsbaserade löner och större lönespridning, samt fortsatta satsningar för att stärka lärarutbildningen.
  • Sverige har fortfarande mycket skolk och stökiga klassrum. Lärare och rektorer måste få de stöd och de befogenheter som krävs för att skapa trygghet och studiero.
  • Skärpt kvalitetskontroll av såväl fristående som kommunala huvudmän. Skolinspektionens uppdrag måste renodlas ytterligare. De behöver vässade befogenheter, t.ex. att tvångsförvalta skolor hos kommunala huvudmän.

Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. För svenska företag är skolan livsavgörande. Höga kunskapsresultat krävs för att klara framtidens kompetensförsörjning, tillväxt och därmed svenskt välstånd.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.