Elev räcker upp handen i klassrummet.
Foto: Monkey Business Images

Sverige måste våga bli bäst i världen

NYHET Publicerad

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro. Om Sverige ska vara en kunskapsnation även i framtiden räcker det inte att skolans resultat ligger runt OECD-genomsnittet. Vi måste ha högre ambitioner än så, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Gymnasielärare
Foto: Roald, Berit
Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

I dag presenterade OECD studien PISA. Det är en stor internationell undersökning av vad 15-åringar kan i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Vi kan konstatera att de svenska elevernas skolresultat äntligen har vänt. I matematik presterar svenska elever i absoluta i mått förbättrat sig jämfört med PISA 2012 i både läsförståelse (17 poäng), matematik (16 poäng) och naturvetenskap (9 poäng). Det är viktigt att konstatera att friskolor presterar signifikant bättre än kommunala skolor och att vårt skolsystem fortfarande är ett av de mest jämlika i världen. Även om skillnaderna mellan skolor har ökat ligger svenska skolor under OECD-snittet.

Tack vare de internationella undersökningarna kan vi se hur elevernas kunskaper har utvecklats över tid. Om vi hade förlitat oss på inhemska mätinstrument som betyg och nationella prov hade bilden varit en helt annan.

Den förra rapporten, som presenterades i december 2013, slog därför ned som en bomb i Skolsverige. Vår självbild stämde inte. Svenska elever var inte bäst i världen, utan snarare långt under snittet. I inget annat land försämrades elevernas resultat så kraftigt som här. Inte ens i ”kreativ problemlösning”, något som ibland används som kontrast mot rena faktakunskaper (”korvstoppning”), lyckades våra ungdomar prestera över OECD-snittet.

PISA-chocken skapade en nödvändig diskussion om den svenska skolan. Förklaringarna till kunskapsraset är många. OECD och Näringslivets forskningsberedning har pekat på bristerna i skolans styrkedja. Ansvarsfördelningen är otydlig med för många nivåer. De konstaterar att de krävs en starkare nationell styrning, samtidigt som många beslut ska kunna fattas av skolans rektorer.

– Det finns ingen tydlig nationell linje, ingen stark betoning på vilken roll läraren ska ha. Allt är väldigt isolerat och fragmenterat. Ett skolsystem måste vara mer än tusen individuella skolor, säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher till Svenska Dagbladet (27/11 2016).

Forskningsinstitutet IFAU pekar ut förändringar i klassrummet som den främsta orsaken till försämringarna. Allt mindre lärarledd undervisning i kombination med att eleverna lämnas ensamma i sitt lärande. Utan tvivel har också nedvärderingen av lärarkåren, och därmed svårigheterna att rekrytera de mest lämpade personerna till läraryrket, spelat en viktig roll.

OECD konterar samtidigt att svensk skola inte har brist på resurser. Klasserna är, i ett internationellt perspektiv, små. Forskarna Böhlmark och Lindahl visar att man inte heller kan skylla de sjunkande resultaten i internationella kunskapsmätningar på friskolorna eller valfriheten. Tvärtom lyckas elever i kommuner med många friskolor bättre i Timss.

Den efterlängtade vändningen är resultatet av en långsiktig reformagenda. Det är skett stora satsningar på lärarna, bland annat genom en ny lärarutbildning (med följden att söktrycket nu ökar), skärpta behörighetskrav och karriärlärartjänster. Men framför allt stora statliga fortbildningsinsatser för att höja lärarnas kompetens. Med tidigare betyg, kunskapskrav och nationella prov har skolan återfått fokus på kunskapsuppdraget.

”Stolt men inte nöjd” sade gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström om undersökningen Timss som presenterades i förra veckan. Det samma måste gälla för PISA. Med dagens besked finns en risk att alla drar en lättnadens suck och inte längre betraktar läget som alarmerande.

– Det finns en otrolig vilja att slå sig till ro. Men vi kan verkligen inte nöja oss med en liten förbättring, säger IFN:s chef Magnus Henrekson till Dagens Samhälle (6/12).

Sveriges skolpolitiker måste fortsätta reformerna av den svenska skolan. Utmaningarna är stora och verkliga.

  • Skolsystemet är fortfarande fragmentiserat med en otydlig styrkedja och ett omöjligt statligt-kommunalt dubbelkommando. Här krävs en renodling med en starkare nationell styrning och större befogenheter för landets rektorer.
  • Lärarförsörjningen måste bli bättre. Sveriges mest lämpade ungdomar måste söka sig till läraryrket. Vi har föreslagit mer prestationsbaserade löner och större lönespridning, samt fortsatta satsningar för att stärka lärarutbildningen.
  • Sverige har fortfarande mycket skolk och stökiga klassrum. Lärare och rektorer måste få de stöd och de befogenheter som krävs för att skapa trygghet och studiero.
  • Skärpt kvalitetskontroll av såväl fristående som kommunala huvudmän. Skolinspektionens uppdrag måste renodlas ytterligare. De behöver vässade befogenheter, t.ex. att tvångsförvalta skolor hos kommunala huvudmän.

Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. För svenska företag är skolan livsavgörande. Höga kunskapsresultat krävs för att klara framtidens kompetensförsörjning, tillväxt och därmed svenskt välstånd.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Likvärdigheten i skolan ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Tänk om skoldebatten kunde fokusera på det som i grund och botten är skolans huvuduppgift: att förmedla kunskap. Istället används begreppet likvärdighet som ett ideologiskt slagträ för olika politiska syften. Det skriver skriver Johan Olsson, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska stärka utbildningen

KOMPETENS Klara för certifiering – nu är Motorbranschcollege igång. Motorbranschens Yrkesnämnd kommer i september att certifiera tre skolor som Motorbranschcollege. 
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Men så fungerar det inte, visar ett projekt med skolor och företag som samverkar på ett helt nytt sätt. Det digitala lärandet handlar inte om teknik, utan om ett nytt sätt att tänka.
NYHET Publicerad:

Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

KOMMENTAR Det finns en bred uppslutning bakom rätten att välja skola i Sverige. Den är här för att stanna. Däremot är det viktigt att diskutera hur ett skolvalssystem ska vara utformat, skriver skolexperterna Johan Olsson och Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Studera skolkoncernerna – skäll inte på dem

KOMMENTAR Lär av skolkoncernerna. Det är forskaren Erik Lakomaas uppmaning till Sveriges kommuner (DN 20/5). Skolhuvudmännen måste bli bättre på att utnyttja stordriftsfördelar och ge lärare och rektorer mer professionellt administrativt stöd.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen backar om övningskörning

UTBILDNING Slut för övningskörning under praktikperioden ute på företagen. Det hotade landets elever på gymnasieskolans fordonsprogram. Men efter skarp kritik från både företag och fack, backar nu Transportstyrelsen och tillåter även fortsättningsvis övningskörning under utbildningen.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Går samman för att möta skolans utmaningar

MATEMATIK Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt. Som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet ska det fristående forskningsinstitutet Ifous, tillsammans med bland andra AcadeMedia, starta ett projekt där matematikprov från över 30 000 elever ska analyseras.
NYHET Publicerad:

Sverige måste våga bli bäst i världen

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medaljregn över svenska yrkeslandslaget

YRKES-EM Med sex medaljplatser gjorde det svenska yrkeslandslaget succé i helgens Yrkes-EM i Göteborg. Guldmedaljören Lovisa Petri är sprudlande glad över vinsten. "Efter yrkes-VM i Leipzig 2013 där jag tog brons ville jag ta revansch".
NYHET Publicerad:

Skolan står inför stora utmaningar trots förbättrade resultat

KOMMENTAR Undersökningen Timss visar på ett glädjande trendbrott: svenska elevers resultat förbättras. Trots detta finns det ingen anledning att slå sig till ro. Skolan står fortfarande inför stora utmaningar, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.