Svidande kritik från Skolkommissionen

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Starkare statligt ansvar för skolans finansiering, stärkt regional statlig styrning, möjlighet att dra in tillstånd för kommuner att driva skolor och brett stöd för friskolor och valfrihet. Så sammanfattar Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv och ledamot av 2015 års skolkommission, de slutsatser och förslag som skolkommissionen presenterar idag.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz är ledamot av skolkommissionen.

Under flera år har larmrapporterna om den svenska skolan duggat tätt. Inte minst Pisamätningen som presenterades i slutet av 2013 kom som en chock för många. Sverige tappar i allt som kan mätas – i förhållande till hur vi tidigare har presterat och i relation till jämförbara länder.

Den förutvarande alliansregeringen beställde en fördjupande analys av resultaten av OECD. Och mot bakgrund av den rapport som OECD så småningom presenterade tillsatte den nya regeringen i maj 2015 en skolkommission med uppdraget att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet.

När kommissionen idag presenterar sitt delbetänkande riktar den svidande kritik mot skolans ledning, styrning och finansiering. Skolans huvudproblem är inte storleken på resurserna utan hur resurserna används. Skolkommissionens slutsats är att kommunernas styrning av skolan har varit bristfällig.

Det krävs därför ett starkare nationellt ansvar för finansieringen. Små kommunala huvudmän bör slås samman till större enheter. Staten ska kunna tvångsförvalta skolorna i kommuner som inte klarar sitt uppdrag.

I kommissionen finns ett brett stöd för friskolor och fortsatt valfrihet. Kontrasten mot Reepaluutredningen är stor. För att fler ska kunna välja vill kommissionen att skolvalet ska bli obligatoriskt. Skolkommissionen slår fast att boendesegregationen är den främsta förklaringen till segregationen i skolan. Ett av förslagen är därför att alla huvudmän ska sträva mot att ha mer blandade elevgrupper.

Skolkommissionen vill att det ska finnas nationella målsättningar för skolan. Målsättningarna ska kunna brytas ned på skolnivå. Det innebär att alla skolor ska kunna förbättra sig, efter sina förutsättningar.

Sammanfattning av förslagen

Starkare statlig styrning

  • Kommissionen föreslår ett starkare statligt ansvar för skolans finansiering. Två alternativ:

(A) Ny modell med lägstanivå för kommunernas resursfördelning till undervisning och elevhälsa. Starkare socioekonomisk viktning. Tillskott av statliga medel.

(B) Statligt sektorsbidrag som finansierar kommunernas skolverksamhet. Innebär skatteväxling mellan stat och kommun.

  • Kommissionen vill att staten tar ett starkare grepp om skolan

(1) En starkare statlig regional närvaro genom regionala skolmyndighetskontor. Kontoren ska se till att kommunernas kvalitetsarbete fungerar bättre.

(2) Större kommunala skolhuvudmän. Kommissionen vill se sammanslagningar till ”större organisatoriska enheter” eller ”utvecklad samverkan” mellan skolhuvudmän.

(3) Statligt initierat ”regionalt grepp” för att garantera eleverna ett allsidigt gymnasieutbud.

(4) Kommuner ”som inte förmår fullgöra sina skyldigheter som skolhuvudman” ska kunna bli av med sin rätt att driva skolor

(5) Starkare redovisning och kontroll av garanterad undervisningstid.

Brett stöd för valfrihet och friskolor

  • Kommissionen delar friskolekommitténs bedömning att ”att friskolorna och valfriheten har kommit för att stanna”. Det är en tydlig kontrast mot Reepaluutredningen.
  • Kommissionen slår fast att boendesegregationen är huvudförklaringen bakom den så kallade skolsegregation.
  • Kommissionen föreslår ett obligatoriskt skolval, mer information till elever och vårdnadshavare, andra urvalsprinciper än kötid.
  • Kommissionen överväger ”en bestämmelse om att huvudmannen och rektorn ska verka för att skolenheter, klasser och arbetsenheter har en så bred social sammansättning av elever som möjligt”.

Nationella målsättningar

  • Kommissionen har enats om ett antal nationella målsättningar för skolväsendet. Sådana finns i många andra länder.
  • Målsättningarna är nationella, men ska vara lokalt nedbrytningsbara. Målen blir med tiden mer ambitiösa.
  • Exempel: Andel 15-åringar som i PISA inte når nivå basnivå i matematisk kompetens ska minska till 20 procent 2018 och 15 procent 2021.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.