Glädjande besked om internationella studenter

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Antalet internationella studenter som betalar för högre utbildning ökar, vilket är positivt eftersom det visar att Sverige kan konkurrera med annat än gratis utbildning. Samtidigt kan akademin bli ännu bättre på att rekrytera internationellt, anser Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.

Efter att studieavgifter infördes för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz hösten 2011 minskade antalet nybörjare kraftigt, vilket blev mycket omdebatterat. Den effekten kunde dock förväntas och utvecklingen låg i linje med andra länder som infört avgifter. Danmark införde avgifter för tredjelandsstudenter 2006. En påtaglig nedgång i antalet sökande skedde då, vilket också där var väntat. Men redan efter ett par år kunde lärosäten som arbetat strategiskt med rekrytering se en kraftig ökning. Dessutom har man i Danmark kunnat se att kvaliteten på utbildningarna höjdes efter avgiftsreformen.

En liknande utveckling har skett Sverige. Det lägsta antalet inresande studenter var 2011, då avgifterna infördes. Ökningen kom sedan rätt snabbt. Redan året efter tillkännagav Stockholms universitet att antalet avgiftsskyldiga studenter som sökt till Stockholms universitets internationella masterprogram höstterminen 2012 var över 50 procent fler jämfört med året innan. Andra lärosäten som aktivt arbetat med internationell rekrytering är Karolinska Institutet (KI) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), som marknadsfört sig i bland annat Indien. På samma sätt som i näringslivet leder ett gott rekryteringsarbete till mer positiva resultat än ett undermåligt dito.

I veckan publicerade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) statistik som visar att antalet betalande nybörjare ytterligare ökat under de två senaste åren. Under läsåret 2013/14 ökade antalet med cirka 400 studenter, från 1 500 till nästan 1 900. Närmare 40 procent av alla betalande nybörjare studerade vid KTH, Linnéuniversitetet och Lunds universitet. Lund är i princip tillbaka på samma nivåer som innan avgifter infördes.

Det är positivt och visar att Sverige kan konkurrera med andra faktorer än gratis utbildning. Glädjande nog verkar det dessutom som att de utomeuropeiska studenterna är nöjda med sin utbildning. I en undersökning gjord av StudyPortals, baserad på kommentarer från omkring 7 000 studenter som läst utomlands i Europa under 2013-14, hamnade de nordiska länderna i topp vad gällde studenternas nöjdhet. Finland hamnade i topp med 9,2 av 10 i snittomdöme, med Sverige och Danmark som delad tvåa med båda 9,1. Snittet för Europa var 8,8. Minst nöjda var studenterna med Frankrike, Italien och Spanien.

Och den internationella utbildningsmarkanden växer alltjämt. Chronicle of Higher Education rapporterade till exempel en ökning av internationella studenter i USA med åtta procent under förra året. Majoriteten av studenter kommer från Kina. Länder som Kuwait, Brasilien och Saudiarabien utmärker sig genom att stå för en stor procentuell ökning av internationella studenter, även om de fortfarande utgör en relativt sett liten del av det totala internationella underlaget. Däremot visar den snabba ökningen att det blir allt viktigare för lärosäten att hitta strategiska marknader att rekrytera studenter från.

Stora delar av det akademiska Sverige behöver jobba mer med att hitta strategier för hur de ska kunna bli en mer aktiv part på den internationella utbildningsmarknaden och attrahera betalande studenter. De lärosäten som strategiskt och aktivt jobbat med sin rekrytering har lyckats bra och är ofta kända för bra utbildningskvalitet. Det är precis så vi ska konkurrera framöver.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Svenska utbildningssystemet brottas med problem

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ju mer samverkan desto nöjdare studenter

HÖGRE UTBILDNING Handelshögskolan i Stockholm har de nöjdaste studenterna och det största fokuset på deras studenters anställningsbarhet enligt Universums undersökning FöretagsBarometern 2017.
NYHET Publicerad:

Styrningen av högskolan måste reformeras

HÖGSKOLAN Den statliga styrningen av universitet och högskolor måste minska och bli effektivare. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i webbtidningen Altinget.se. Han vill se stabila spelregler och starkare mandat för akademiska ledare för att rusta Sverige mot den globala konkurrensen.
NYHET Publicerad:

Näringslivet vill se bättre rustade studenter

ALMEDALEN Dagens högkonjunktur kombinerat med hög arbetslöshet riskerar att lamslå arbetsmarknaden. I grunden handlar det om problem med kompetensförsörjning och att få ungdomar motiverade till att gå ut i näringslivet. ”Att eleverna inte förbereds tillräckligt väl för ett framtida arbetsliv slår hårt mot de svenska jobben och vårt välstånd”, säger utbildningsexperten Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.