Gör antagningssystemet till en verklig vattendelare

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN ”Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning”, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert. I en ny rapport lyfter Svenskt Näringsliv fram utmaningar och möjliga lösningar.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

– I ett kunskapsintensivt land som Sverige är företagens möjligheter att verka, växa och utvecklas avhängig tillgången på kvalificerade medarbetare. Högskolan är en viktig rekryteringsbas för företagen, konstaterar Mikaela Almerud.

Då tillgången på kvalificerade medarbetare regleras bland annat av tillträdesreglerna för den högre utbildningen blir utformningen av dessa angelägna ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.

I den nya rapport, Låt den rätte komma in – ett reformerat antagningssystem till högskolan, lyfter Svenskt Näringsliv ett antal utmaningar med dagens tillträdesregler till högskolan samt bidrar med tio konkreta reformförslag som vi hoppas ska kunna bidra till en utvecklad diskussion och på sikt till ett för tiden mer ändamålsenligt antagningssystem.

– En viktig utgångspunkt har varit de förändringar som sker eller har skett i vår omvärld och som det nuvarande antagningssystemet inte är riggat för att möta, säger Mikaela Almerud.

Det handlar framförallt om tre stora utmaningar; den stora expansionen inom högre utbildning som skett de senaste 40 åren och som kräver effektiva och jämförbara urvalsmetoder, den allt större internationella migrationen som kräver flexibilitet, likvärdighet och förutsägbarhet och behovet av återkommande utbildning som ett resultat av globalisering, digitalisering och en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

För att möta dessa förändringar föreslår rapporten följande:

1. Ställ högre betygskrav till högskolan. Undersök möjligheterna att kräva högre betyg än godkänt som behörighetskrav.

2. Slå vakt om meritpoängen. Meritpoängen är ett viktigt instrument för att sporra elever att läsa vissa mer krävande kurser samt öka intresset för språk. Däremot behöver användningen av dessa vässas så att det i högre grad än idag säkerställer lämplighet och studiemotivation.

3. Öka användandet av viktade delar av Högskoleprovet för antagning till högre utbildning. Det nya Högskoleprovet är redan anpassat för att kunna lägga olika tyngd på olika delar av resultatet men detta görs inte i dag.

4. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Olika utbildningar bör kunna ha olika urval beroende på vad lärosätet bedömer ger bäst resultat.

5. Skapa bredare ingångar och förtydliga de successiva valen och specialiseringen inom de breda högskoleutbildningarna.

6. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det gäller inte minst i frågor om dimensionering av utbildningar där arbetslivets behov behöver få större betydelse än exempelvis studenternas direkta efterfrågan.

7. Säkerställ en effektiv, snabb och rättssäker bedömning av utländska utbildningar. Bedömningen bör utgöra grund för behörighet och tillgodoräknande genom ett nationellt samordnat system av experter/bedömare. Ett sådant system kan byggas upp med experter på ett motsvarande sätt som Vetenskapsrådet har gjort för bedömningar av forskningsansökningar.

8. Utveckla ett särskilt prov i svenska för nyanlända. SFI-utbildningen spelar en central roll för nyanlända, men personer som har viss språkkunskaper sedan tidigare, alternativt tagit eget ansvar för att lära sig svenska bör ges en möjlighet att snabbt visa att de behärskar en tillräckligt god svenska för att tillgodogöra sig en högskoleutbildning

9. Inför ett Högskoleprov på engelska. Det kan användas som grund för rangordning av utländska studenter.

10. Slå samman hemsidorna studera.nu och antagning.se. Information om utbildningar och arbetsmarknadsprognoser för respektive yrke bör finnas tillgängligt på samma hemsida som används för ansökning och antagning till högre utbildning. Det skulle också underlätta för den sökande att göra ett mer informerat och genomtänkt val.

Mikaela Almerud igen:

– Det svenska antagningssystemet har under en längre tid lappats och lagats utan att någon tagit ett helhetsgrepp. Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning.

DEBATT ”Kvaliteten i den högre utbildningen måste förbättras genom ett reformerat antagningssystem”, skriver Tobias Krantz, chef för forskning, utbildning och innovation och Mikaela Almerud, högskoleexpert, i Uppsala Nya tidning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.