Gör antagningssystemet till en verklig vattendelare

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN ”Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning”, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert. I en ny rapport lyfter Svenskt Näringsliv fram utmaningar och möjliga lösningar.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

– I ett kunskapsintensivt land som Sverige är företagens möjligheter att verka, växa och utvecklas avhängig tillgången på kvalificerade medarbetare. Högskolan är en viktig rekryteringsbas för företagen, konstaterar Mikaela Almerud.

Då tillgången på kvalificerade medarbetare regleras bland annat av tillträdesreglerna för den högre utbildningen blir utformningen av dessa angelägna ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.

I den nya rapport, Låt den rätte komma in – ett reformerat antagningssystem till högskolan, lyfter Svenskt Näringsliv ett antal utmaningar med dagens tillträdesregler till högskolan samt bidrar med tio konkreta reformförslag som vi hoppas ska kunna bidra till en utvecklad diskussion och på sikt till ett för tiden mer ändamålsenligt antagningssystem.

– En viktig utgångspunkt har varit de förändringar som sker eller har skett i vår omvärld och som det nuvarande antagningssystemet inte är riggat för att möta, säger Mikaela Almerud.

Det handlar framförallt om tre stora utmaningar; den stora expansionen inom högre utbildning som skett de senaste 40 åren och som kräver effektiva och jämförbara urvalsmetoder, den allt större internationella migrationen som kräver flexibilitet, likvärdighet och förutsägbarhet och behovet av återkommande utbildning som ett resultat av globalisering, digitalisering och en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

För att möta dessa förändringar föreslår rapporten följande:

1. Ställ högre betygskrav till högskolan. Undersök möjligheterna att kräva högre betyg än godkänt som behörighetskrav.

2. Slå vakt om meritpoängen. Meritpoängen är ett viktigt instrument för att sporra elever att läsa vissa mer krävande kurser samt öka intresset för språk. Däremot behöver användningen av dessa vässas så att det i högre grad än idag säkerställer lämplighet och studiemotivation.

3. Öka användandet av viktade delar av Högskoleprovet för antagning till högre utbildning. Det nya Högskoleprovet är redan anpassat för att kunna lägga olika tyngd på olika delar av resultatet men detta görs inte i dag.

4. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Olika utbildningar bör kunna ha olika urval beroende på vad lärosätet bedömer ger bäst resultat.

5. Skapa bredare ingångar och förtydliga de successiva valen och specialiseringen inom de breda högskoleutbildningarna.

6. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det gäller inte minst i frågor om dimensionering av utbildningar där arbetslivets behov behöver få större betydelse än exempelvis studenternas direkta efterfrågan.

7. Säkerställ en effektiv, snabb och rättssäker bedömning av utländska utbildningar. Bedömningen bör utgöra grund för behörighet och tillgodoräknande genom ett nationellt samordnat system av experter/bedömare. Ett sådant system kan byggas upp med experter på ett motsvarande sätt som Vetenskapsrådet har gjort för bedömningar av forskningsansökningar.

8. Utveckla ett särskilt prov i svenska för nyanlända. SFI-utbildningen spelar en central roll för nyanlända, men personer som har viss språkkunskaper sedan tidigare, alternativt tagit eget ansvar för att lära sig svenska bör ges en möjlighet att snabbt visa att de behärskar en tillräckligt god svenska för att tillgodogöra sig en högskoleutbildning

9. Inför ett Högskoleprov på engelska. Det kan användas som grund för rangordning av utländska studenter.

10. Slå samman hemsidorna studera.nu och antagning.se. Information om utbildningar och arbetsmarknadsprognoser för respektive yrke bör finnas tillgängligt på samma hemsida som används för ansökning och antagning till högre utbildning. Det skulle också underlätta för den sökande att göra ett mer informerat och genomtänkt val.

Mikaela Almerud igen:

– Det svenska antagningssystemet har under en längre tid lappats och lagats utan att någon tagit ett helhetsgrepp. Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning.

DEBATT ”Kvaliteten i den högre utbildningen måste förbättras genom ett reformerat antagningssystem”, skriver Tobias Krantz, chef för forskning, utbildning och innovation och Mikaela Almerud, högskoleexpert, i Uppsala Nya tidning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Styrningen av högskolan måste reformeras

HÖGSKOLAN Den statliga styrningen av universitet och högskolor måste minska och bli effektivare. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i webbtidningen Altinget.se. Han vill se stabila spelregler och starkare mandat för akademiska ledare för att rusta Sverige mot den globala konkurrensen.
NYHET Publicerad:

Näringslivet vill se bättre rustade studenter

ALMEDALEN Dagens högkonjunktur kombinerat med hög arbetslöshet riskerar att lamslå arbetsmarknaden. I grunden handlar det om problem med kompetensförsörjning och att få ungdomar motiverade till att gå ut i näringslivet. ”Att eleverna inte förbereds tillräckligt väl för ett framtida arbetsliv slår hårt mot de svenska jobben och vårt välstånd”, säger utbildningsexperten Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.
NYHET Publicerad:

Nytt program sätter fokus på biologiskt entreprenörskap

HÖGSKOLAN En utbildning som binder samman biologi och entreprenörskap startar vid Örebro universitet till hösten. Målet är att ge förutsättningar för att arbeta från idé till produkt.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
NYHET Publicerad:

Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.
NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökat tryck på starkt akademiskt ledarskap

KONKURRENSKRAFT Svenska universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem, menar Näringslivets forskningsberedning i sin senaste rapport. ”Lärosätenas styrelser behöver ta större ansvar för verksamheten och sätta tydliga mål", anser beredningen med ordförande Håkan Mogren.
NYHET Publicerad:

"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

LEDARSKAP Sveriges universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem. På grund av systemets vaghet finns hela tiden risken att fatta felaktiga beslut om nya chefer och spetsforskare. Därför måste vi titta på de övergripande beslutsstrukturerna på våra högre lärosäten, skriver Näringslivets Forskningsberedning på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Hög tid för högskolan att premiera kvalitet

KOMMENTAR Den högre utbildningen brottas med allvarliga problem som sjunkande kvalitet och en oförmåga att förbereda studenterna för arbetslivet. Resurserna till högskolan bör därför fördelas utifrån utbildningarnas kvalitet och koppling till arbetsmarknaden, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Antagningen till högskolan ur fas med tiden

HÖGSKOLAN Ställ högre betygskrav till högskolan. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det var några frågor som diskuterades vid ett seminarium om ett reformerat antagningssystem på Svenskt Näringsliv tidigare i veckan.
NYHET Publicerad:

Unik dom gör det möjligt att reklamera utbildning

KOMMENTAR I veckan dömdes Mälardalens högskola att återbetala studieavgiften till en amerikansk student. Hon hade stämt högskolan för bristande kvalitet i utbildningen. "Både studenter och utbildningsanordnare kan få möjlighet att ställa högre krav", skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Gör antagningssystemet till en verklig vattendelare

HÖGSKOLAN ”Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning”, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert. I en ny rapport lyfter Svenskt Näringsliv fram utmaningar och möjliga lösningar.
NYHET Publicerad:

Tandlös utvärdering riskerar kvaliteten på högre utbildning

KOMMENTAR Utformningen av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem och dess bidrag till kvalitetsförbättringar för högre utbildning har stor betydelse för näringslivet och dess framtida konkurrenskraft. Det skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.