Gör antagningssystemet till en verklig vattendelare

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN ”Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning”, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert. I en ny rapport lyfter Svenskt Näringsliv fram utmaningar och möjliga lösningar.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

– I ett kunskapsintensivt land som Sverige är företagens möjligheter att verka, växa och utvecklas avhängig tillgången på kvalificerade medarbetare. Högskolan är en viktig rekryteringsbas för företagen, konstaterar Mikaela Almerud.

Då tillgången på kvalificerade medarbetare regleras bland annat av tillträdesreglerna för den högre utbildningen blir utformningen av dessa angelägna ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.

I den nya rapport, Låt den rätte komma in – ett reformerat antagningssystem till högskolan, lyfter Svenskt Näringsliv ett antal utmaningar med dagens tillträdesregler till högskolan samt bidrar med tio konkreta reformförslag som vi hoppas ska kunna bidra till en utvecklad diskussion och på sikt till ett för tiden mer ändamålsenligt antagningssystem.

– En viktig utgångspunkt har varit de förändringar som sker eller har skett i vår omvärld och som det nuvarande antagningssystemet inte är riggat för att möta, säger Mikaela Almerud.

Det handlar framförallt om tre stora utmaningar; den stora expansionen inom högre utbildning som skett de senaste 40 åren och som kräver effektiva och jämförbara urvalsmetoder, den allt större internationella migrationen som kräver flexibilitet, likvärdighet och förutsägbarhet och behovet av återkommande utbildning som ett resultat av globalisering, digitalisering och en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

För att möta dessa förändringar föreslår rapporten följande:

1. Ställ högre betygskrav till högskolan. Undersök möjligheterna att kräva högre betyg än godkänt som behörighetskrav.

2. Slå vakt om meritpoängen. Meritpoängen är ett viktigt instrument för att sporra elever att läsa vissa mer krävande kurser samt öka intresset för språk. Däremot behöver användningen av dessa vässas så att det i högre grad än idag säkerställer lämplighet och studiemotivation.

3. Öka användandet av viktade delar av Högskoleprovet för antagning till högre utbildning. Det nya Högskoleprovet är redan anpassat för att kunna lägga olika tyngd på olika delar av resultatet men detta görs inte i dag.

4. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Olika utbildningar bör kunna ha olika urval beroende på vad lärosätet bedömer ger bäst resultat.

5. Skapa bredare ingångar och förtydliga de successiva valen och specialiseringen inom de breda högskoleutbildningarna.

6. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det gäller inte minst i frågor om dimensionering av utbildningar där arbetslivets behov behöver få större betydelse än exempelvis studenternas direkta efterfrågan.

7. Säkerställ en effektiv, snabb och rättssäker bedömning av utländska utbildningar. Bedömningen bör utgöra grund för behörighet och tillgodoräknande genom ett nationellt samordnat system av experter/bedömare. Ett sådant system kan byggas upp med experter på ett motsvarande sätt som Vetenskapsrådet har gjort för bedömningar av forskningsansökningar.

8. Utveckla ett särskilt prov i svenska för nyanlända. SFI-utbildningen spelar en central roll för nyanlända, men personer som har viss språkkunskaper sedan tidigare, alternativt tagit eget ansvar för att lära sig svenska bör ges en möjlighet att snabbt visa att de behärskar en tillräckligt god svenska för att tillgodogöra sig en högskoleutbildning

9. Inför ett Högskoleprov på engelska. Det kan användas som grund för rangordning av utländska studenter.

10. Slå samman hemsidorna studera.nu och antagning.se. Information om utbildningar och arbetsmarknadsprognoser för respektive yrke bör finnas tillgängligt på samma hemsida som används för ansökning och antagning till högre utbildning. Det skulle också underlätta för den sökande att göra ett mer informerat och genomtänkt val.

Mikaela Almerud igen:

– Det svenska antagningssystemet har under en längre tid lappats och lagats utan att någon tagit ett helhetsgrepp. Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning.

DEBATT ”Kvaliteten i den högre utbildningen måste förbättras genom ett reformerat antagningssystem”, skriver Tobias Krantz, chef för forskning, utbildning och innovation och Mikaela Almerud, högskoleexpert, i Uppsala Nya tidning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökat tryck på starkt akademiskt ledarskap

KONKURRENSKRAFT Svenska universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem, menar Näringslivets forskningsberedning i sin senaste rapport. ”Lärosätenas styrelser behöver ta större ansvar för verksamheten och sätta tydliga mål", anser beredningen med ordförande Håkan Mogren.
NYHET Publicerad:

"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

LEDARSKAP Sveriges universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem. På grund av systemets vaghet finns hela tiden risken att fatta felaktiga beslut om nya chefer och spetsforskare. Därför måste vi titta på de övergripande beslutsstrukturerna på våra högre lärosäten, skriver Näringslivets Forskningsberedning på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Hög tid för högskolan att premiera kvalitet

KOMMENTAR Den högre utbildningen brottas med allvarliga problem som sjunkande kvalitet och en oförmåga att förbereda studenterna för arbetslivet. Resurserna till högskolan bör därför fördelas utifrån utbildningarnas kvalitet och koppling till arbetsmarknaden, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Antagningen till högskolan ur fas med tiden

HÖGSKOLAN Ställ högre betygskrav till högskolan. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det var några frågor som diskuterades vid ett seminarium om ett reformerat antagningssystem på Svenskt Näringsliv tidigare i veckan.
NYHET Publicerad:

Unik dom gör det möjligt att reklamera utbildning

KOMMENTAR I veckan dömdes Mälardalens högskola att återbetala studieavgiften till en amerikansk student. Hon hade stämt högskolan för bristande kvalitet i utbildningen. "Både studenter och utbildningsanordnare kan få möjlighet att ställa högre krav", skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Gör antagningssystemet till en verklig vattendelare

HÖGSKOLAN ”Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning”, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert. I en ny rapport lyfter Svenskt Näringsliv fram utmaningar och möjliga lösningar.
NYHET Publicerad:

Tandlös utvärdering riskerar kvaliteten på högre utbildning

KOMMENTAR Utformningen av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem och dess bidrag till kvalitetsförbättringar för högre utbildning har stor betydelse för näringslivet och dess framtida konkurrenskraft. Det skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Öka skolans och näringslivets engagemang i elevers framtid

KVALITET I UTBILDNINGEN I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om bland annat  elevernas övergång till jobb och studier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra, skriver Tobias Krantz , chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformera etableringsprocessen för utländska akademiker

KOMMENTAR Buggar i mottagnings- och integrationsprocessen fördröjer etableringen på arbetsmarknaden för många utländska akademiker, både i och utanför skolväsendet. Därför måste systemet korrigeras på permanent basis, för alla. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Så ska svensk högskola bli bättre

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Friskolekoncern vill spetsa lärarutbildningen

UTBILDNING Lärarutbildningen är för viktig för att vara ett statligt monopol. Låt därför fristående aktörer starta en ny utbildning för lärare – en spetsutbildning som kan locka de mest lämpade ungdomarna till en karriär i skolan. Det skriver Fredric Skälstad och Johan Olsson, utbildningspolitiska experter på Svenskt Näringsliv i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Sverige måste vara attraktivt för talanger

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv vill se en ny form av stipendier som riktar sig till kvalificerade utländska studenter och som kan delfinansieras av näringslivet. Det är positivt att regeringen undersöker möjligheten att inrätta ett sådant stipendieprogram. Nu gäller det att sätta planerna i verket, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Ökat intresse för utländska universitetsfilialer

KOMMENTAR Saco studentråd och Centerstudenter vill att utländska studenter och forskare stannar kvar i Sverige för arbete och vidare forskningskarriär. Svenskt Näringsliv delar uppfattningen. Det borde inte heller vara något konstigt att utländska universitet etablerar sig här, skriver Patrick Krassén, policyanalytiker inom utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad satsning på yrkeshögskolan

KOMMENTAR Äntligen en rejäl satsning på yrkeshögskolan. Jag hoppas att statsministerns besked är en signal om att regeringen lyssnar på näringslivets behov. När arbetslivet är med och utformar yrkesutbildningen får nio av tio studerande jobb, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning.
NYHET Publicerad:

Ge de bästa lärarna mer betalt

KOMMENTAR Nästa år flyttar regeringen tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Miljardsatsningen på lärarlönerna borde användas för att öka lönespridningen inom lärarkåren, skriver Tobias Krantz, chef utbildning, forskning och innovation, och Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.