Så ska svensk högskola bli bättre

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.

Samuel_Engblom_mail

Samuel Engblom, TCO.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

Den högre utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för Sveriges tillväxt och välstånd. Högskolan är också en central samhällsinstitution och är i dag den största statliga arbetsgivaren.

Men den svenska högskolan är i behov av reformer. Ett centralt reformområde är samverkan med näringslivet i syfte att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Högskolan måste också erbjuda mer till yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig.

Vart femte rekryteringsförsök ute i företagen misslyckas, ofta på grund av att företagen inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Det råder brist på arbetskraft inom flera nyckelsektorer. Den bristande matchningen är ett problem för företagen, för medarbetarna och för samhället i stort.

Nyligen presenterade regeringen budgetpropositionen för 2016. Högre utbildning identifieras som en avgörande faktor för Sveriges konkurrenskraft. Högskolans utbildning ska enligt regeringen ge kunskaper som kan användas både på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Att utbildningarna är arbetsmarknadsanknutna anges som en av högskolans huvuduppgifter.

Samtidigt uppger nyexaminerade studenter återkommande i undersökningar missnöje med högskolornas grad av samverkan med arbetslivet. De studenter som hade haft bristande samverkan i sin utbildning har ofta också svårare att etablera sig i kvalificerade jobb efter examen.

I flera studier, bland annat från Svenskt Näringsliv, pekas stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv ut som en viktig faktor för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden och därigenom bland annat förbättra matchningen.

TCO har i en rapport pekat på ytterligare en brist: högskolorna har idag mycket lite att erbjuda yrkesverksamma som vill uppgradera sin kompetens för att utvecklas i sitt yrkesliv eller ta nästa steg i karriären. Utbudet av kurser på deltid och kvällstid har minskat.

Högskolan bör ta ett större ansvar när det gäller att bidra till omställningen på arbetsmarknaden. De yrkesverksammas behov måste speglas tydligare i högskolans utbud. Vid sidan av kurser på deltid och kvällstid bör det också ske genom att lärosätena erbjuder högkvalitativ online-/distansutbildning. Även privata aktörer har en viktig roll att spela i fråga om kompetensutveckling och omställning på arbetsmarknaden.

Välfungerande samverkan mellan utbildning och arbetsliv gynnar studenter, men underlättar även rekrytering.  Arbetsgivare har lättare att bedöma studenters kompetens om det har funnits en samverkan med arbetslivet integrerat i utbildningen, vilket möjliggör förbättrad matchning. Stärkt samverkan borde därför ligga i politikens intresse.

Tyvärr saknas det tillräckliga drivkrafter för samverkan i dag. Oftast hamnar sådana initiativ inom ramen för den ”tredje uppgiften” för högskolor och universitet, som i dagsläget är ofinansierad. Detta är en effekt av hur systemet för hur resurser fördelas till lärosäten är utformat.

Principen för hur resurserna till den högre utbildningen fördelas bygger på ett system som skapades av den dåvarande borgerliga regeringen i början av 1990-talet. Därefter har systemets grundvalar varit i princip oförändrade, under såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar.

Mycket har hänt både inom akademin och i omvärlden under drygt två decennier. En sådan förändring är ökade förväntningar på högskolan att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning. Om högskolan ska kunna motsvara de förväntningarna behöver de ekonomiska styrsystemen för högskolan utvecklas.

Det är hög tid för en reform, i syfte att stärka drivkrafterna för ökad samverkan och förbättrad matchning. Regeringen bör därför, enligt vår uppfattning, genomföra en bred översyn av resurstilldelningssystemet för den högre utbildningen där ett viktigt syfte är att stimulera samverkan mellan akademi och näringsliv och öka utbudet av kurser för yrkesverksamma. Vi bidrar gärna konstruktivt med idéer och förslag i en sådan översyn.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO

Artikeln var först publicerad i Göteborgsposten 19 oktober

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Äntligen förbättrat försäkringsskydd för företagare

KOMMENTAR Regeringen lägger nu en proposition om förbättrat och förenklat försäkringsskydd för företagare. Det är en efterlängtad och angelägen reform för Sveriges företagare, som gör det lättare att starta och driva företag, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

EU går mot ökad protektionism

KOMMENTAR EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd har kommit fram till en preliminär uppgörelse kring det så kallade utstationeringsdirektivet. De närmare detaljerna i uppgörelsen är inte kända ännu, men ska bland annat inkludera en maximal längd för utstationering om 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Vidare återupprepas slagordet lika lön för lika arbete på samma arbetsplats av både svenska och europeiska politiker.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.