Så ska svensk högskola bli bättre

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.

Samuel_Engblom_mail

Samuel Engblom, TCO.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

Den högre utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för Sveriges tillväxt och välstånd. Högskolan är också en central samhällsinstitution och är i dag den största statliga arbetsgivaren.

Men den svenska högskolan är i behov av reformer. Ett centralt reformområde är samverkan med näringslivet i syfte att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Högskolan måste också erbjuda mer till yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig.

Vart femte rekryteringsförsök ute i företagen misslyckas, ofta på grund av att företagen inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Det råder brist på arbetskraft inom flera nyckelsektorer. Den bristande matchningen är ett problem för företagen, för medarbetarna och för samhället i stort.

Nyligen presenterade regeringen budgetpropositionen för 2016. Högre utbildning identifieras som en avgörande faktor för Sveriges konkurrenskraft. Högskolans utbildning ska enligt regeringen ge kunskaper som kan användas både på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Att utbildningarna är arbetsmarknadsanknutna anges som en av högskolans huvuduppgifter.

Samtidigt uppger nyexaminerade studenter återkommande i undersökningar missnöje med högskolornas grad av samverkan med arbetslivet. De studenter som hade haft bristande samverkan i sin utbildning har ofta också svårare att etablera sig i kvalificerade jobb efter examen.

I flera studier, bland annat från Svenskt Näringsliv, pekas stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv ut som en viktig faktor för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden och därigenom bland annat förbättra matchningen.

TCO har i en rapport pekat på ytterligare en brist: högskolorna har idag mycket lite att erbjuda yrkesverksamma som vill uppgradera sin kompetens för att utvecklas i sitt yrkesliv eller ta nästa steg i karriären. Utbudet av kurser på deltid och kvällstid har minskat.

Högskolan bör ta ett större ansvar när det gäller att bidra till omställningen på arbetsmarknaden. De yrkesverksammas behov måste speglas tydligare i högskolans utbud. Vid sidan av kurser på deltid och kvällstid bör det också ske genom att lärosätena erbjuder högkvalitativ online-/distansutbildning. Även privata aktörer har en viktig roll att spela i fråga om kompetensutveckling och omställning på arbetsmarknaden.

Välfungerande samverkan mellan utbildning och arbetsliv gynnar studenter, men underlättar även rekrytering.  Arbetsgivare har lättare att bedöma studenters kompetens om det har funnits en samverkan med arbetslivet integrerat i utbildningen, vilket möjliggör förbättrad matchning. Stärkt samverkan borde därför ligga i politikens intresse.

Tyvärr saknas det tillräckliga drivkrafter för samverkan i dag. Oftast hamnar sådana initiativ inom ramen för den ”tredje uppgiften” för högskolor och universitet, som i dagsläget är ofinansierad. Detta är en effekt av hur systemet för hur resurser fördelas till lärosäten är utformat.

Principen för hur resurserna till den högre utbildningen fördelas bygger på ett system som skapades av den dåvarande borgerliga regeringen i början av 1990-talet. Därefter har systemets grundvalar varit i princip oförändrade, under såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar.

Mycket har hänt både inom akademin och i omvärlden under drygt två decennier. En sådan förändring är ökade förväntningar på högskolan att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning. Om högskolan ska kunna motsvara de förväntningarna behöver de ekonomiska styrsystemen för högskolan utvecklas.

Det är hög tid för en reform, i syfte att stärka drivkrafterna för ökad samverkan och förbättrad matchning. Regeringen bör därför, enligt vår uppfattning, genomföra en bred översyn av resurstilldelningssystemet för den högre utbildningen där ett viktigt syfte är att stimulera samverkan mellan akademi och näringsliv och öka utbudet av kurser för yrkesverksamma. Vi bidrar gärna konstruktivt med idéer och förslag i en sådan översyn.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO

Artikeln var först publicerad i Göteborgsposten 19 oktober

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning

KOMMENTAR I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommer kompetensutvisningarna att fortsätta?

KOMMENTAR Lagrådet har avstyrkt socialförsäkringsutskottets förslag om ny lagstiftning kring kompetensutvisningarna. Men förändringen är nödvändig för att komma tillrätta med de orättfärdiga utvisningarna, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Våg av överklagande fastnar i domstol

KOMMENTAR Svenska leverantörer överklagar ofta offentliga upphandlingar. I spåren följer långa handläggningstider i domstol. En översyn av regelverket är angeläget, skriver Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Upphandling ”the Dutch way” – är det något för oss?

KOMMENTAR Det är dags att kartlägga missnöjet bland företagare som deltar i offentlig upphandling. Många vittnar om utestängande, överflödiga och motstridiga ska-krav som är hopplösa att uppfylla. Vägledning och hjälp finns i Nederländerna, skriver upphandlingsexpert Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

KOMMENTAR Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft som mötts av mycket kritik. Många verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes samtidigt som risken är överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv, skriver miljörättsexpert Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Hög tid att modernisera bokföringsreglerna

KOMMENTAR Det är hög tid att anpassa bokföringslagens regler till befintliga tekniska möjligheter. Svenskt Näringsliv har i en hemställan uppmanat regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förenklat regelverk som är bättre anpassat till den digitala utvecklingen och företagens behov. Det skriver Sofia Bildstein-Hagberg, redovisnings- och revisionsexpert.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.