Så ska svensk högskola bli bättre

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.

Samuel_Engblom_mail

Samuel Engblom, TCO.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

Den högre utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för Sveriges tillväxt och välstånd. Högskolan är också en central samhällsinstitution och är i dag den största statliga arbetsgivaren.

Men den svenska högskolan är i behov av reformer. Ett centralt reformområde är samverkan med näringslivet i syfte att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Högskolan måste också erbjuda mer till yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig.

Vart femte rekryteringsförsök ute i företagen misslyckas, ofta på grund av att företagen inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Det råder brist på arbetskraft inom flera nyckelsektorer. Den bristande matchningen är ett problem för företagen, för medarbetarna och för samhället i stort.

Nyligen presenterade regeringen budgetpropositionen för 2016. Högre utbildning identifieras som en avgörande faktor för Sveriges konkurrenskraft. Högskolans utbildning ska enligt regeringen ge kunskaper som kan användas både på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Att utbildningarna är arbetsmarknadsanknutna anges som en av högskolans huvuduppgifter.

Samtidigt uppger nyexaminerade studenter återkommande i undersökningar missnöje med högskolornas grad av samverkan med arbetslivet. De studenter som hade haft bristande samverkan i sin utbildning har ofta också svårare att etablera sig i kvalificerade jobb efter examen.

I flera studier, bland annat från Svenskt Näringsliv, pekas stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv ut som en viktig faktor för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden och därigenom bland annat förbättra matchningen.

TCO har i en rapport pekat på ytterligare en brist: högskolorna har idag mycket lite att erbjuda yrkesverksamma som vill uppgradera sin kompetens för att utvecklas i sitt yrkesliv eller ta nästa steg i karriären. Utbudet av kurser på deltid och kvällstid har minskat.

Högskolan bör ta ett större ansvar när det gäller att bidra till omställningen på arbetsmarknaden. De yrkesverksammas behov måste speglas tydligare i högskolans utbud. Vid sidan av kurser på deltid och kvällstid bör det också ske genom att lärosätena erbjuder högkvalitativ online-/distansutbildning. Även privata aktörer har en viktig roll att spela i fråga om kompetensutveckling och omställning på arbetsmarknaden.

Välfungerande samverkan mellan utbildning och arbetsliv gynnar studenter, men underlättar även rekrytering.  Arbetsgivare har lättare att bedöma studenters kompetens om det har funnits en samverkan med arbetslivet integrerat i utbildningen, vilket möjliggör förbättrad matchning. Stärkt samverkan borde därför ligga i politikens intresse.

Tyvärr saknas det tillräckliga drivkrafter för samverkan i dag. Oftast hamnar sådana initiativ inom ramen för den ”tredje uppgiften” för högskolor och universitet, som i dagsläget är ofinansierad. Detta är en effekt av hur systemet för hur resurser fördelas till lärosäten är utformat.

Principen för hur resurserna till den högre utbildningen fördelas bygger på ett system som skapades av den dåvarande borgerliga regeringen i början av 1990-talet. Därefter har systemets grundvalar varit i princip oförändrade, under såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar.

Mycket har hänt både inom akademin och i omvärlden under drygt två decennier. En sådan förändring är ökade förväntningar på högskolan att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning. Om högskolan ska kunna motsvara de förväntningarna behöver de ekonomiska styrsystemen för högskolan utvecklas.

Det är hög tid för en reform, i syfte att stärka drivkrafterna för ökad samverkan och förbättrad matchning. Regeringen bör därför, enligt vår uppfattning, genomföra en bred översyn av resurstilldelningssystemet för den högre utbildningen där ett viktigt syfte är att stimulera samverkan mellan akademi och näringsliv och öka utbudet av kurser för yrkesverksamma. Vi bidrar gärna konstruktivt med idéer och förslag i en sådan översyn.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO

Artikeln var först publicerad i Göteborgsposten 19 oktober

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge UKÄ i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

DEBATT I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen. Det skriver Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.
NYHET Publicerad:

Stoppa regeringens nya upphandlingslag

KOMMENTAR Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Ändringarna är marginella i jämförelse med det tidigare förslaget som inte fick tillräckligt stöd. Den nya propån är förödande för konkurrensen och för seriösa företagare, skriver Carina Lindfelt och Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar, enligt jurist Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Minimera skadorna av Brexit

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv ser inget positivt med britternas utträde ur EU. En ny överenskommelse måste garantera goda handelsförbindelser mellan de två parterna. Ansvaret vilar tungt på politiker, att hitta konstruktiva lösningar, skriver vd Carola Lemne. 
NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.