Så ska svensk högskola bli bättre

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.

Samuel_Engblom_mail

Samuel Engblom, TCO.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

Den högre utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för Sveriges tillväxt och välstånd. Högskolan är också en central samhällsinstitution och är i dag den största statliga arbetsgivaren.

Men den svenska högskolan är i behov av reformer. Ett centralt reformområde är samverkan med näringslivet i syfte att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Högskolan måste också erbjuda mer till yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig.

Vart femte rekryteringsförsök ute i företagen misslyckas, ofta på grund av att företagen inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Det råder brist på arbetskraft inom flera nyckelsektorer. Den bristande matchningen är ett problem för företagen, för medarbetarna och för samhället i stort.

Nyligen presenterade regeringen budgetpropositionen för 2016. Högre utbildning identifieras som en avgörande faktor för Sveriges konkurrenskraft. Högskolans utbildning ska enligt regeringen ge kunskaper som kan användas både på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Att utbildningarna är arbetsmarknadsanknutna anges som en av högskolans huvuduppgifter.

Samtidigt uppger nyexaminerade studenter återkommande i undersökningar missnöje med högskolornas grad av samverkan med arbetslivet. De studenter som hade haft bristande samverkan i sin utbildning har ofta också svårare att etablera sig i kvalificerade jobb efter examen.

I flera studier, bland annat från Svenskt Näringsliv, pekas stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv ut som en viktig faktor för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden och därigenom bland annat förbättra matchningen.

TCO har i en rapport pekat på ytterligare en brist: högskolorna har idag mycket lite att erbjuda yrkesverksamma som vill uppgradera sin kompetens för att utvecklas i sitt yrkesliv eller ta nästa steg i karriären. Utbudet av kurser på deltid och kvällstid har minskat.

Högskolan bör ta ett större ansvar när det gäller att bidra till omställningen på arbetsmarknaden. De yrkesverksammas behov måste speglas tydligare i högskolans utbud. Vid sidan av kurser på deltid och kvällstid bör det också ske genom att lärosätena erbjuder högkvalitativ online-/distansutbildning. Även privata aktörer har en viktig roll att spela i fråga om kompetensutveckling och omställning på arbetsmarknaden.

Välfungerande samverkan mellan utbildning och arbetsliv gynnar studenter, men underlättar även rekrytering.  Arbetsgivare har lättare att bedöma studenters kompetens om det har funnits en samverkan med arbetslivet integrerat i utbildningen, vilket möjliggör förbättrad matchning. Stärkt samverkan borde därför ligga i politikens intresse.

Tyvärr saknas det tillräckliga drivkrafter för samverkan i dag. Oftast hamnar sådana initiativ inom ramen för den ”tredje uppgiften” för högskolor och universitet, som i dagsläget är ofinansierad. Detta är en effekt av hur systemet för hur resurser fördelas till lärosäten är utformat.

Principen för hur resurserna till den högre utbildningen fördelas bygger på ett system som skapades av den dåvarande borgerliga regeringen i början av 1990-talet. Därefter har systemets grundvalar varit i princip oförändrade, under såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar.

Mycket har hänt både inom akademin och i omvärlden under drygt två decennier. En sådan förändring är ökade förväntningar på högskolan att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning. Om högskolan ska kunna motsvara de förväntningarna behöver de ekonomiska styrsystemen för högskolan utvecklas.

Det är hög tid för en reform, i syfte att stärka drivkrafterna för ökad samverkan och förbättrad matchning. Regeringen bör därför, enligt vår uppfattning, genomföra en bred översyn av resurstilldelningssystemet för den högre utbildningen där ett viktigt syfte är att stimulera samverkan mellan akademi och näringsliv och öka utbudet av kurser för yrkesverksamma. Vi bidrar gärna konstruktivt med idéer och förslag i en sådan översyn.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO

Artikeln var först publicerad i Göteborgsposten 19 oktober

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.