Så ska svensk högskola bli bättre

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.

Samuel_Engblom_mail

Samuel Engblom, TCO.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

Den högre utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för Sveriges tillväxt och välstånd. Högskolan är också en central samhällsinstitution och är i dag den största statliga arbetsgivaren.

Men den svenska högskolan är i behov av reformer. Ett centralt reformområde är samverkan med näringslivet i syfte att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Högskolan måste också erbjuda mer till yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig.

Vart femte rekryteringsförsök ute i företagen misslyckas, ofta på grund av att företagen inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Det råder brist på arbetskraft inom flera nyckelsektorer. Den bristande matchningen är ett problem för företagen, för medarbetarna och för samhället i stort.

Nyligen presenterade regeringen budgetpropositionen för 2016. Högre utbildning identifieras som en avgörande faktor för Sveriges konkurrenskraft. Högskolans utbildning ska enligt regeringen ge kunskaper som kan användas både på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Att utbildningarna är arbetsmarknadsanknutna anges som en av högskolans huvuduppgifter.

Samtidigt uppger nyexaminerade studenter återkommande i undersökningar missnöje med högskolornas grad av samverkan med arbetslivet. De studenter som hade haft bristande samverkan i sin utbildning har ofta också svårare att etablera sig i kvalificerade jobb efter examen.

I flera studier, bland annat från Svenskt Näringsliv, pekas stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv ut som en viktig faktor för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden och därigenom bland annat förbättra matchningen.

TCO har i en rapport pekat på ytterligare en brist: högskolorna har idag mycket lite att erbjuda yrkesverksamma som vill uppgradera sin kompetens för att utvecklas i sitt yrkesliv eller ta nästa steg i karriären. Utbudet av kurser på deltid och kvällstid har minskat.

Högskolan bör ta ett större ansvar när det gäller att bidra till omställningen på arbetsmarknaden. De yrkesverksammas behov måste speglas tydligare i högskolans utbud. Vid sidan av kurser på deltid och kvällstid bör det också ske genom att lärosätena erbjuder högkvalitativ online-/distansutbildning. Även privata aktörer har en viktig roll att spela i fråga om kompetensutveckling och omställning på arbetsmarknaden.

Välfungerande samverkan mellan utbildning och arbetsliv gynnar studenter, men underlättar även rekrytering.  Arbetsgivare har lättare att bedöma studenters kompetens om det har funnits en samverkan med arbetslivet integrerat i utbildningen, vilket möjliggör förbättrad matchning. Stärkt samverkan borde därför ligga i politikens intresse.

Tyvärr saknas det tillräckliga drivkrafter för samverkan i dag. Oftast hamnar sådana initiativ inom ramen för den ”tredje uppgiften” för högskolor och universitet, som i dagsläget är ofinansierad. Detta är en effekt av hur systemet för hur resurser fördelas till lärosäten är utformat.

Principen för hur resurserna till den högre utbildningen fördelas bygger på ett system som skapades av den dåvarande borgerliga regeringen i början av 1990-talet. Därefter har systemets grundvalar varit i princip oförändrade, under såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar.

Mycket har hänt både inom akademin och i omvärlden under drygt två decennier. En sådan förändring är ökade förväntningar på högskolan att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning. Om högskolan ska kunna motsvara de förväntningarna behöver de ekonomiska styrsystemen för högskolan utvecklas.

Det är hög tid för en reform, i syfte att stärka drivkrafterna för ökad samverkan och förbättrad matchning. Regeringen bör därför, enligt vår uppfattning, genomföra en bred översyn av resurstilldelningssystemet för den högre utbildningen där ett viktigt syfte är att stimulera samverkan mellan akademi och näringsliv och öka utbudet av kurser för yrkesverksamma. Vi bidrar gärna konstruktivt med idéer och förslag i en sådan översyn.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO

Artikeln var först publicerad i Göteborgsposten 19 oktober

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, skriver chefsjurist Anders Thorstensson.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Nej till bristfällig finansskatt

KOMMENTAR Krånglig och dyr att tillämpa, ökade kostnader för företag och hushåll samt lägre pensioner. Det är några negativa konsekvenser av den föreslagna finansskatten. Det skriver Marcus Forsman, skattejurist, i en kommentar till Svenskt Näringslivs remissvar.
NYHET Publicerad:

LO och S vill införa fackligt veto mot anställningar

KOMMENTAR Socialdemokraterna och LO vill strypa arbetskraftsinvandringen till LO-yrken genom att öronmärka enkla jobb till arbetslösa personer i Sverige. Skälen bakom reformen ekar ihåligt. "Vilken kompetens företaget behöver avgörs bäst av företagarna själva". Det skriver Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Mer yrkeshögskola – fler jobb!

KOMMENTAR Utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan skulle behöva vara dubbelt så många. Och i veckan blev det klart att de kommer att fortsätta att vara för få. Det är lätt att förstå företagens frustration, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Regeringens klimatpolitik allt för snäv

KOMMENTAR Vetenskapen visar tydligt på allvaret i klimatfrågan. Därför behövs en globalt inriktad och kostnadseffektiv politik, för att minska de globala klimatutsläppen i en snabbare takt, snarare än att ensidigt fokusera på utsläpp inom Sveriges gränser, skriver Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Utanförskapet är regeringens ansvar

KOMMENTAR Tyvärr vill LO inte diskutera verkningsfulla åtgärder för fler jobb för dem med allra lägst utbildning. Därför måste regeringen gå vidare och utan parternas medverkan ta sitt ansvar. Det skriver Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Förslag om entreprenörskatt hotar jobben

KOMMENTAR En utredning förslår försämringar av skattereglerna för delägare i fåmansbolag. Skattechef Johan Fall befarar att det leder till att färre vill bli entreprenörer, att satsningar läggs på is, att företagare överväger att lägga ned sin verksamhet och flytta ut från Sverige eller jobba svart.
NYHET Publicerad:

Flytta inte premiepensionskapitalet!

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv säger nej till förslaget om att individernas sparade kapital inom premiepensionen ska kunna tvångsflyttas till statliga AP-fonden. Förslaget ska komma tillrätta med något som inte är ett problem, och riskerar istället att skapa stora förtroendeproblem i pensionssystemet, skriver Hans Gidhagen, förhandlare och försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Stark men tudelad arbetsmarknad

KOMMENTAR I veckan kom SCB med statistik över arbetsmarknadens utveckling under 2016. Arbetsmarknaden fortsatte att utvecklas starkt , men den utpräglade tudelningen kvarstår.
NYHET Publicerad:

Regeringen vill ändra lex Laval med slagordsmässiga argument

KOMMENTAR Det är djupt problematiskt när regeringens argumentation i en så viktig fråga som EU:s inre tjänstemarknad utgår från slagordsmässig och innehållslös retorik om den svenska modellens bevarande. Nu instämmer även Lagrådet, i sitt yttrande över regeringens förslag till nya utstationeringsregler, i kritiken som redan framförts av bland andra Svenskt Näringsliv. Det skriver arbetsrättsjuristen Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Privata förskolor får högsta betyg

KOMMENTAR Föräldrar och personal anser att privata förskolor är bättre än kommunala. Det visar en stor enkät från Skolinspektionen, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.