Studenter från Indien ger hopp i Blekinge

NYHET Publicerad

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Högskolan kan bibehålla en avancerad nivå på undervisningen. Företagen får ett utbyte och en annorlunda idévärld som stärker konkurrenskraften. Därför utvecklar nu Blekinge Tekniska Högskola samarbetet med bland annat Indien och lockar till sig fler studenter därifrån.

Indier-BTH
Foto: BTH

Framtidshopp i Blekinge. Ett nytt samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskola och universitet i Indien ökar andelen indiska studenter i Karlskrona. Det tjänar både högskolan och företagen på.

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, har i dagsläget cirka 450 internationella studenter som läser på olika tekniskt inriktade masterprogram. Den övervägande delen, cirka 250 av dem, kommer från Indien. Det är ett samarbete som utvecklats under senare år, trots att det idag kostar stora summor för utländska unga att studera på högskola och universitet i Sverige.

– Framför allt våra asiatiska studenter tar chansen att bygga på den ofta mycket teoretiska utbildningen de fått hemma med den betydligt mer praktiskt inriktade undervisningen som vi har, säger Anders Hederstierna, rektor på Blekinge Tekniska Högskola.

Det har i sin tur lett till att många av de företag som samverkar med BTH, knyter kontakt med de utländska studenterna under praktik och projektarbeten.

– Vi är ett internationellt verksamt företag och det gör att språket är av underordnad betydelse, kompetensen betyder allt. De internationella studenterna ger en dynamik och ett annat idéarbete som betyder väldigt mycket för oss, säger Martin Wallin på Ericsson i Karlskrona som av tradition har ett nära samarbete med BTH.

– Vi kan ta många studenter samtidigt i olika projekt och det ger oss möjlighet att samtidigt ha en informell anställningsintervju, fortsätter han.

Avslutar i Karlskrona

Det är en process som BTH nu hoppas kunna bygga vidare på. I mitten av maj undertecknades ett samarbetsavtal med två universitet i Indien, i Hyderabad och Kakinada. Det innebär att de indiska studenterna först läser 3,5 år på sitt eget universitet och avslutar med 1,5 år i Karlskrona. I första hand är det utbildningarna i datavetenskap, programvaru- och maskinteknik som är i fokus.

– Det här knyter oss ännu närmare våra partneruniversitet och ger våra indiska studenter möjlighet att använda sina kunskaper och sin talang i praktiskt ingenjörsarbete. Dessutom får de möjlighet att lära sig skandinavisk managementkultur som skiljer sig väsentligt från den indiska. Sammantaget ger det dem en bred anställningsbarhet, säger Anders Hederstierna.

Det ökade utbytet med Indien är även viktigt för BTH. Ett flertal svenska högskolor har svårt att rekrytera studenter till masterprogrammen, inte bara inom tekniska branscher. Tillströmningen av utländska studenter på just den nivån är därför en fördel.

– Det gör att vi kan bibehålla en avancerad nivå på våra utbildningar.

Måste släppa in

Företagen i regionen är även intresserade av de utländska studenterna eftersom de i många fall har specialiserat sig på branscher där det råder brist på kompetenta medarbetare, bland annat IT-ingenjörer.  Problemet är dock att den svenska lagstiftningen sätter käppar i hjulet när det gäller de internationella studenternas möjlighet att ta ett arbete i Sverige. Efter examen har de bara två veckor på sig att få en anställning och därmed möjlighet att stanna kvar i Sverige.

– Det är ju inte alltid som vi har lediga tjänster just i den perioden, säger Martin Wallin.

Resultatet blir att de i stor utsträckning återvänder hem. Det är en utveckling som både BTH och företagen beklagar.

– Om vi ska behålla vår ledande position i konkurrensen måste vi släppa in utländska specialister i Sverige. Det är tur att BTH finns här i regionen och internationella inslaget är ett mycket viktigt tillskott för oss, säger Martin Wallin. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
NYHET Publicerad:

Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.
NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökat tryck på starkt akademiskt ledarskap

KONKURRENSKRAFT Svenska universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem, menar Näringslivets forskningsberedning i sin senaste rapport. ”Lärosätenas styrelser behöver ta större ansvar för verksamheten och sätta tydliga mål", anser beredningen med ordförande Håkan Mogren.
NYHET Publicerad:

"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

LEDARSKAP Sveriges universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem. På grund av systemets vaghet finns hela tiden risken att fatta felaktiga beslut om nya chefer och spetsforskare. Därför måste vi titta på de övergripande beslutsstrukturerna på våra högre lärosäten, skriver Näringslivets Forskningsberedning på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Hög tid för högskolan att premiera kvalitet

KOMMENTAR Den högre utbildningen brottas med allvarliga problem som sjunkande kvalitet och en oförmåga att förbereda studenterna för arbetslivet. Resurserna till högskolan bör därför fördelas utifrån utbildningarnas kvalitet och koppling till arbetsmarknaden, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Antagningen till högskolan ur fas med tiden

HÖGSKOLAN Ställ högre betygskrav till högskolan. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det var några frågor som diskuterades vid ett seminarium om ett reformerat antagningssystem på Svenskt Näringsliv tidigare i veckan.
NYHET Publicerad:

Unik dom gör det möjligt att reklamera utbildning

KOMMENTAR I veckan dömdes Mälardalens högskola att återbetala studieavgiften till en amerikansk student. Hon hade stämt högskolan för bristande kvalitet i utbildningen. "Både studenter och utbildningsanordnare kan få möjlighet att ställa högre krav", skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Gör antagningssystemet till en verklig vattendelare

HÖGSKOLAN ”Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning”, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert. I en ny rapport lyfter Svenskt Näringsliv fram utmaningar och möjliga lösningar.
NYHET Publicerad:

Tandlös utvärdering riskerar kvaliteten på högre utbildning

KOMMENTAR Utformningen av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem och dess bidrag till kvalitetsförbättringar för högre utbildning har stor betydelse för näringslivet och dess framtida konkurrenskraft. Det skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Öka skolans och näringslivets engagemang i elevers framtid

KVALITET I UTBILDNINGEN I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om bland annat  elevernas övergång till jobb och studier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra, skriver Tobias Krantz , chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformera etableringsprocessen för utländska akademiker

KOMMENTAR Buggar i mottagnings- och integrationsprocessen fördröjer etableringen på arbetsmarknaden för många utländska akademiker, både i och utanför skolväsendet. Därför måste systemet korrigeras på permanent basis, för alla. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Så ska svensk högskola bli bättre

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Friskolekoncern vill spetsa lärarutbildningen

UTBILDNING Lärarutbildningen är för viktig för att vara ett statligt monopol. Låt därför fristående aktörer starta en ny utbildning för lärare – en spetsutbildning som kan locka de mest lämpade ungdomarna till en karriär i skolan. Det skriver Fredric Skälstad och Johan Olsson, utbildningspolitiska experter på Svenskt Näringsliv i en kommentar.