Samhällsekonomin gynnas av stabila villkor

Lönerna har en tendens att följa med uppåt när efterfrågan på viss kompetens ökar. Detta beror till stor del på att företag får svårare att rekrytera rätt kompetens. Samtidigt kommer arbetslösheten fortsatt att vara hög i grupper med låga färdigheter. Produktivitetstillväxten i näringslivet som generellt varit låg sedan finanskrisen förväntas att bromsas upp ytterligare, och Konjunkturinstitutet räknar med en tillväxt på 1,8 procent per år fram till 2020.

Löneflexibiliteten, hur anpassningsbara lönerna är, är en viktig del av en välfungerande lönebildning.

Därför pekar Konjunkturinstitutet på att parterna i den kommande avtalsrörelsen kan bidra till en samhällsekonomiskt gynnsam arbetsmarknadsutveckling genom att skapa stabila villkor i lönebildningen och se till att lönerna inte accelererar för mycket under rådande högkonjunktur. De kan också sänka trösklarna för inträde på arbetsmarknaden genom att anpassa lägstalönerna.

– Arbetslösa är generellt de som drabbas hårdast av lågkonjunkturer i form av förlorad inkomst och humankapital, säger Åsa Olli Segendorf, enhetschef för Arbetsmarknad och prisbildning på Konjunkturinstitutet.

Skillnader i avtalens utformning påverkar företagen olika vid arbetskraftsbrist beroende på om lönerna bestäms på central nivå, branschnivå eller på företaget. Det medför även regionala skillnader i löneutvecklingen.

– Större inslag av lokal lönebildning på regional nivå bidrar till att anpassa lönerna till det lokala arbetsmarknadsläget. Det innebär att den lokala arbetslösheten blir mindre konjunkturkänslig. Om det finns fördröjningseffekter av hög arbetslöshet, kan det leda till högre regional sysselsättning på längre sikt, säger Åsa Olli Segendorf, Konjunkturinstitutet.