De helt sifferlösa avtalen, som underlättar företags- och medarbetarnära lönesättning, har kritiserats för att leda till för höga löneökningar och ett hot mot stabiliteten i lönebildning i Sverige. Enligt en rapport från Saco finns det inget som tyder på att den tolkningen stämmer.
Granskningen av löneenkäter för nästan 90 000 individer från Saco-förbunden Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Jusek visar att den genomsnittliga löneutvecklingen varit densamma vare sig det är avtal med eller utan siffror som gäller.
Eftersom löneutvecklingen varit densamma för olika typer av avtal drar författarna Lena Granqvist och Håkan Regnér slutsatsen att andra faktorer påverkar lönen mer än avtalskonstruktionen, till exempel byte av jobb och position.
I gruppen akademiker och tjänstemän omfattades år 2015 var fjärde anställd av ett sifferlöst avtal, det vill säga ett avtal utan ett centralt angivet löneutrymme. 90 procent av de anställda täcktes av ett avtal med någon typ av lokalt inflytande över lönerna.