”Sätt lönerna där förutsättningarna finns”

– Internationell konkurrenskraft är otroligt viktig och något som alla branscher numera ständigt kämpar för. Sverige har ett för högt kostnadsläge och därför måste löneökningstakten växlas ner. Vi har tappat konkurrenskraft ett antal år nu och en central faktor är lönekostnaderna, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Företagen måste kunna svara upp mot kundernas förändringar och varierande behov och därför behöver stärkt konkurrenskraft vara vägledande i avtalsrörelsen, anser han.

I svenska företag är lönekostnadsandelen högre än den är internationellt, vilket har stor betydelse eftersom hälften av Sveriges BNP genereras i handel med utlandet. När industrin går först och sätter märket som andra sektorer sedan följer handlar dessa förhandlingar i slutänden om arbetslösheten, slår Peter Jeppsson fast.

– Det är i storleken på kostnadsökningarna som storleken på arbetslösheten bestäms. Företagen är de som genererar tillväxt, välfärd och jobb i Sverige.

Ett annan viktig fråga är företags- och medarbetarnära lönebildning. Eftersom behoven varierar mycket mellan Svenskt Näringslivs 60 000 olika medlemsföretag måste också lösningarna se olika ut, konstaterar Peter Jeppsson. Där det finns sifferlösa avtal kan både lönebildning och lönesättning på ett positivt sätt tydligare kopplas till företagens verksamheter och förutsättningar.

– Vi vill att lönerna ska sättas där förutsättningarna för lönebildning och lönekostnadsökningar finns, det vill säga ute på företagen och inte mellan centrala parter i Stockholm.

Även merparten av arbetstagarna vill att lönen ska kopplas till den egna prestationen och att den ska sättas i dialog med chefen. Men ändå görs det fortfarande i alldeles för liten grad, och på vissa håll finns till och med hårda tariffer kvar, vilket blir ”väldigt stelt och oflexibelt”, enligt Peter Jeppsson.

– Vi anser att siffersatta avtal ska utgå från procent och inte kronor, att individgarantier ska undvikas och att företagen bör ansvara för fördelningen av överenskomna höjningar.

Ytterligare ett mål inför avtalsrörelsen är att skapa ökade möjligheter för branscher och företag att anpassa sig till variationer i behovet av medarbetare. Det handlar om att företag själva ska bestämma om de vill hyra in arbetskraft eller anställa, anställa på visstid eller tillsvidare, på heltid eller deltid.

– Vilken flexibilitet som behövs måste företagen bedöma. Det är viktiga arbetsledningsfrågor där det är angeläget att möjligheterna inte inskränks.

I det sammanhanget är bilden av de ekonomiska förutsättningarna som sätts för avtalsrörelsen betydelsefull, påpekar han och nämner att det från fackligt håll ofta målas upp en bild av att konjunkturen i Sverige är mycket positiv just nu.

– Visst går det bra på en del håll men det går betydligt knackigare på andra. Många bedömare anser att toppen är nådd för den här gången och att det inte alls ser lika ljust ut framöver.

Fjärde målet som Svenskt Näringsliv prioriterar är ingångslöner som ”möjliggör nyanställningar”. Sverige har den mest sammanpressade lönestrukturen i OECD och de högsta ingångslönerna, och det är en förklaring till att arbetslösheten bland personer med låg utbildning och lite erfarenhet är så hög, konstaterar Peter Jeppsson.

– Ingångslönerna måste utformas så att fler kan få sitt första jobb. Därför vill vi se till att ingångslönerna inte höjs alls eller mindre än de utgående lönerna.