Byråkratiskt slöseri med utländska studiemeriter

NYHET Publicerad

DEBATT Under 2015 sökte drygt 160 000 personer asyl i Sverige. Var fjärde har minst två års eftergymnasial utbildning. Med rätt stöd och insatser skulle denna grupp snabbare komma in på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv presenterar nu flera förslag för att förbättra integrationsprocessen. Bland annat ett system för extern validering av reell kompetens.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Under 2015 sökte drygt 160 000 personer asyl i Sverige. Det är dubbelt så många som rekordåret 2014. De system de asylsökande omfattas av är ansträngda. Situationen kräver radikala lösningar som kan avlasta systemen genom att ta tillvara varje enskild möjlighet att luckra upp byråkrati och öka effektiviteten i mottagande- och integrationsprocessen.

En stor utmaning är att utbildningsnivån skiftar kraftigt bland de asylsökande. Det finns därför heller inte något förslag som i sig själv förbättrar möjligheten för alla att komma i egen försörjning. Olika grupper kräver olika insatser.

Om de drygt 50 000 personer som är inskrivna i arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är representativa för de asylsökande har hälften grundskoleutbildning eller lägre. För att skapa förutsättningar för dem att bli självförsörjande krävs sänkta trösklar på arbetsmarknaden och fler arbeten som inte ställer stora krav på kunskap och erfarenhet, så kallade vardagsjobb.

Ungefär var fjärde inskriven i etableringsuppdraget har istället minst två års eftergymnasial utbildning. Det kan tyckas lite men motsvarar ett tillskott av tiotusentals eftergymnasialt utbildade personer. De behöver insatser i form av snabb och effektiv validering, praktik, språkundervisning och eventuellt kompletterande utbildning för att anpassa sina utbildningar till svensk arbetsmarknad.

2014 presenterade Svenskt Näringsliv rapporten: Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker. Rapporten framhöll att utbildning är en omfattande del av integrationsprocessen och att det finns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning. Människor tillbringar till följd av det oacceptabelt lång tid i utbildning utan att det är nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen. Det hämmar individers inträde på arbetsmarknaden och låser fast kompetens som behövs i företagen.

Nu har Svenskt Näringsliv följt upp rapporten i syfte att uppskatta hur omfattande utbildningsfällan är. En slutsats är att ingen vet hur många invandrade akademiker som studerar vid svenska högskolor, antagna på sina utländska meriter. Inom ramen för valideringsutredningen gjorde utredaren en uppskattning om att cirka 400 personer antogs till högskolestudier 2014 grundat på reell kompetens. Detta bygger på ett antal estimeringar som utredaren nämner ”säkerligen är behäftade med många brister”, men ger en fingervisning om hur få personer det handlar om. I kontakt med flera lärosäten bekräftas att validering av reell kompetens bygger på individuella insatser baserade på välvilja.

En annan slutsats är att det är omöjligt att ta reda på hur många som, när de väl kommit in på svensk högskola, fått tillgodoräkna sig utländska studiemeriter i syfte att korta ner studietiden. Detta eftersom beslut om tillgodoräknande tas lokalt på varje lärosäte, ofta på institutionsnivå, och inte redovisas av lärosätena på ett enhetligt sätt. Enligt lärosätena själva förefaller det röra sig om få, spretiga och sällsynta insatser som leder till att ett par hundra personer årligen kan korta ner studietiden.

Båda dessa slutsatser ska sättas i relation till att det 2014 fanns cirka 18 300 studenter med utländska meriter inskrivna i den svenska högskolan.

Här finns uppenbara förbättringspotential. Svenskt Näringsliv föreslår tre reformer i syfte att minimera utbildningsinsatser för personer med eftergymnasial utbildning och få dem att snabbare bli självförsörjande.  

  • Inför ett system för extern validering av reell kompetens. Dagens ordning, där enskilda universitet och högskolor själva är ansvariga, fungerar inte. Det är krångligt, byråkratiskt och svårförutsägbart. Uppgiften behöver separeras från lärosätena och förläggas på en separat myndighet som utför uppgiften centralt. Kompetens kan bäst bedömas av den som använder och omsätter den, nämligen arbetsgivarna, som behöver involveras i bedömningarna.
  • Möjliggör för privata utförare att ge kompletterande utbildning på högskolenivå. Begränsningar i utbildningsutbudet i kombination med individers svårigheter att få sina utländska meriter tillgodoräknande i högskolan leder till att fler läser längre och mer än nödvändigt. Privata utförare arbetar branschnära och kan erbjuda mer träffsäkra och flexibla utbildningslösningar genom till exempel modul- och paketlösningar som är individuellt anpassade.  
  • Utvidga möjligheten till provtjänstgöring som alternativ till kompletterande utbildning. Den med utländsk akademisk utbildning som vill jobba inom ett reglerat yrke i Sverige måste komplettera sin utbildning på svensk högskola. Läkare kan dock få legitimation även genom provtjänstgöring i kombination med ett medicinskt kunskapstest. Liknande lösningar bör identifieras även för andra yrken. Dessutom bör arbetsgivare ges ekonomisk kompensation för handledning och produktivitetsbortfall under provtjänstgöringstiden.

De eftergymnasialt utbildade invandrarna är en grupp som med rätt stöd och insatser har goda förutsättningar att snabbare komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande och därmed avlasta systemen. Att bara låta illa fungerande system fortsätta som idag är att betrakta som tjänstefel.

Debattartikeln är publicerad på SvD Näringslivs debattsida.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dyra extratjänster får bisarra konsekvenser

DEBATT Malmös hantering av extratjänster väcker frågor om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det krävs en omläggning från ineffektiva åtgärder till riktiga jobb i riktiga företag, skriver regionchef Carina Centrén och arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton.
NYHET Publicerad:

Matchningsföretag drabbas när Arbetsförmedlingen kapar stöd

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen har ”slut på pengar” och anvisar betydligt färre arbetssökanden till fristående stöd- och matchningsföretag. Det drar undan mattan för en verksamhet som har hjälpt många människor till jobb, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Regeringen misslyckas med jobblöfte

ARBETSLÖSHET Regeringen har misslyckats med att uppfylla sitt stora vallöfte från 2014 – att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Istället halkar vi efter de andra EU-länderna. Orsaken är framförallt höga trösklar till arbetsmarknaden, menar John Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms Universitet.
NYHET Publicerad:

Björklund sågar etableringsjobben – ”Otillräckligt”

ARBETSMARKNAD Liberalernas partiledare Jan Björklund är upprörd över den överenskommelse om etableringsjobben som arbetsmarknadens parter har gjort med regeringen. "Helt otillräckligt", säger han till Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Utbredd kompetensbrist oroar moderatledaren

VALET 2018 Moderatledaren Ulf Kristersson är bekymrad. Det som oroar honom är tudelningen och kompetensbristen på svensk arbetsmarknad. Det berättar Kristersson för Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen bör sluta förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen kostar mycket, men ger för klena resultat. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rejäl förändring av myndigheten, som presenteras i den femte rapporten av framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

Så vill Svenskt Näringsliv reformera Arbetsförmedlingen

DEBATT Svenskt Näringsliv presenterar en rad konkreta reformförslag för Arbetsförmedlingen idag på DN Debatt. För trots de enorma summor som Arbetsförmedlingen konsumerar misslyckas myndigheten med sitt uppdrag.
NYHET Publicerad:

SUP46: Slöseri med tid att kontakta Arbetsförmedlingen

WEBB-TV I jakten på specialistkompetens väljer techbolag inte sällan informella kontakter för att hitta rätt medarbetare. Arbetsförmedlingen är inget alternativ. ”För oss är det förlorad tid att kontakta dem", säger Daniel Sonesson, vd för SUP46.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen sämst på att förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Företagen rankar Arbetsförmedlingen som den sämsta kanalen för att hitta personal, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. ”Arbetsförmedlingen kommer inte att överleva om man inte anpassar sig till verkligheten”, säger Johan Talenti, vd på Silentium.
NYHET Publicerad:

Välkommet besked om Arbetsförmedlingen

KOMMENTAR Alliansen lägger ner Arbetsförmedlingen om man vinner valet. Beskedet välkomnas av vd Carola Lemne. "Myndigheten har sedan länge visat att den inte klarar uppgiften att förmedla jobb på den svenska arbetsmarknaden", säger hon.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Parterna och regeringen överens om etableringsjobb

ÖVERENSKOMMELSE Fack och arbetsgivare har nått en överenskommelse med regeringen om etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa. Målet är att minst 10 000 personer ska komma i arbete.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar, skriver Johan Lidefelt, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Arbetsgivare slipper ligga ute med pengar

ARBETSMARKNAD Trygghetsfonden TSL:s nya verksamhetsmodell innebär att arbetsgivare slipper ligga ute med pengar under omställningsarbetet.
NYHET Publicerad:

Dags att skrota Arbetsförmedlingen

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv konstaterar att dagens Arbetsförmedling inte behövs. Förtroendet är kört i botten.  Det är dags att skilja ut myndighetsutövning från utföraruppdrag, ha koll på kostnader och öka effektiviteten, skriver Carina Lindfelt, avdelningschef för arbetsmarknad.
NYHET Publicerad:

Bättre matchningar på arbetsmarknaden genom transparens

ARBETSMARKNAD Rätt insats till rätt person ska vara vägledande för matchningen på arbetsmarknaden om Svenskt Näringsliv får bestämma. I en ny rapport föreslås bland annat större transparens i arbetet kring en persons anställningsbarhet.