Dyr prislapp på klimatpolitiken oroar

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Klimatutsläppen måste minska. Att EU-kommissionen då tappar orienteringen i sökandet efter kostnadseffektiva lösningar är illavarslande. Frågan om mest klimatnytta för pengarna borde ges högre prioritet, anser miljö- och klimatexperten Maria Sunér Fleming.

Maria Sunér Flemming, energi- och klimatexpert

Maria Sunér Fleming

I somras släppte EU kommissionen ett paket på energi- och klimatområdet. Ett av lagstiftningsförslagen var den nationella ansvarsfördelningen av EU:s klimatmål till 2030. Sedan tidigare är det bestämt att de växthusgasutsläpp i EU som inte ingår i handelssystemet med utsläppsrätter ska minska med 30 procent till 2030, jämfört med år 2005, och att målet ska fördelas på nationell nivå utifrån BNP per capita, men med möjlighet till flexibilitet och justering utifrån kostnadseffektivitet.

I förslaget tilldelas Sverige, tillsammans med Luxemburg, det högsta målet på 40 procent. Givet de nationella klimatmål som Miljömålsberedningen föreslog redan i juni är inte EU:s förslag för Sverige på något sätt kontroversiellt. Tvärtom vore det snarare anmärkningsvärt om inte EU hade gett Sverige, som redan i förväg deklarerat att vi avser åta oss ett ännu högre nationellt klimatmål, det högsta möjliga målet även på EU-nivå.

Taktiken i att i förväg deklarera ett betydligt högre nationellt mål kan ifrågasättas, särskilt som EU-kommissionen snarare tycks ha sökt en politiskt möjlig fördelning än vad som är kostnadseffektivt att göra. Sverige har redan genomfört många av de åtgärder som har lägst kostnader – åtgärder som ännu inte genomförts i andra länder. Extra anmärkningsvärt är att den bedömning av kostnadseffektivitet som gjorts av EU kommissionen endast har gjorts bland medlemsstaterna med högst BNP per capita, och inte för alla EU:s länder. Hur EU skapar mest klimatnytta för pengarna borde ges betydligt större prioritet, något som skulle gynna både klimat och EU:s konkurrenskraft.

I sommarpaketet presenterades också ett meddelande om hur kommissionen ser vägen mot en fossilfri transportsektor. Riktningen som pekas ut är bra, men ett mer teknikneutralt angreppssätt vore önskvärt. Stort fokus ligger på elfordon och ur ett svenskt perspektiv borde biodrivmedel ha fått en starkare ställning.

Samtidigt kan man konstatera att ambitionsnivån för hur snabbt en omställning i transportsektorn förväntas kunna ske skiljer sig kraftigt på EU-nivå och i Sverige. EU:s mål är att minska utsläppen från transportsektorn med 20 procent till 2030 jämfört med 2008, och att de ska minska med 60 procent till 2050. I Sverige har Miljömålsberedningen föreslagit att transportsektorns utsläpp ska minska med 70 procent jämfört med 2010 redan 2030, för att i princip vara noll år 2045.

Att Sverige sätter mål för transportsektorn som är flera gånger högre än EU väcker frågor, då det bygger på att ännu kraftigare åtgärder ska genomföras där de är som dyrast. Flera av de parametrar som måste falla in för att nå målet är sådant som Sverige inte styr över. Exempelvis är teknikutveckling en förutsättning för att Sveriges mål för transportsektorn ska kunna nås. Men Sverige är en liten marknad, och inga fordon utvecklas endast för att uppfylla svenska krav, varför samordnade internationella krav behövs. Därför är EU:s utsläppskrav på både lätta och tunga fordon av stor betydelse. Även EU:s syn på biodrivmedel kommer vara avgörande för vilka möjligheter Sverige har att använda dessa för att nå målet.

Det är oroande att klimatpolitiken tappar fokus på kostnadseffektivitet, både på EU-nivå och i Sverige. Vetenskapen är tydligare än någonsin kring att klimatutsläppen behöver minska i snabb takt. Att då inte fokusera på kostnadseffektiva lösningar gör att detta blir mer utmanande, och dyrare än vad som behövs. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.
NYHET Publicerad:

Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

KOMMENTAR Nya regler för verksamheter som påverkar vatten ger garantier för att samhällsutveckling och vattenkraft, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta, skriver jurist Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Ny vattenlag riskerar Sveriges hållbara textilindustri

GÄSTKRÖNIKA Den svenska textilindustrin har änge arbetat aktivt med miljö- och energifrågor. Men ett nytt lagförslag om vattenanvändning riskerar hela vår hållbara textilproduktion, och hotar samtidigt både tusentals svenska jobb och svensk textilproduktion, vilken riskerar att flyttas till en internationell marknad med betydligt lägre miljökrav. Det skriver Anne Ludvigsson,vd Ludvigson Invest och styrelseordförande TEKO, Sveriges Textil- & Modeföretag.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bra på hållbar utveckling

HET FRÅGA Svenska företag ligger långt fram när det gäller hållbar utveckling. Rättesnöre är FN:s 17 globala mål, resultatet är nya spännande affärer. Det framkom när ett pärlband av företagsrepresentanter talade på temat inför en begeistrad publik i Näringslivets Hus.
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Stopplag om vatten försvårar samhällsbygge

DEBATT Regeringens lagförslag om skärpta krav på användning av vatten bromsar samhällsutvecklingen, utan några miljövinster. Det skriver företrädare för LRF, Svensk Vattenkraftförening, Svenskt Vatten och Svenskt Näringsliv.            
NYHET Publicerad:

Näringslivet spelar en avgörande roll för hållbar utveckling

FNS HÖGNIVÅMÖTE Svenskt Näringsliv var på plats på den andra omgången av FNs högnivåmöte för uppföljning av de 17 globala hållbarhetsmålen, också kallat Agenda 2030. Målen, som antogs 2015 är globala och berör alla dimensioner av en hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.