Kemikalieskatt på vitvaror pressar storföretag

NYHET Publicerad

MILJÖ En straffskatt med noll miljövinster. Så lyder elektronikbranschens dom över den kemikalieskatt på flamskyddsmedel som regeringen vill införa. ”Vi tror att miljöeffekterna av den här skatten blir obefintliga. I praktiken är det inget annat än en straffbeskattning på elektronikprodukter och vitvaror som leder till högre konsumentpriser”, säger Henrik Sundström, Electrolux miljöchef.

Henrik Sundström 1

Henrik Sundström, Miljöchef på Electrolux.

elinor-kruse

Elinor Kruse, Miljöansvarig på Teknikföretagen.

Foto: Eva Lindblad/1001bild.se
AnnC

Ann Christiansson, Näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Från och med den första juli 2017 vill regeringen införa en kemikalieskatt på flamskyddsmedel. Skatten har två huvudsakliga syften – att minska mängden flamskyddsmedel i svenska hem och att dra in skattepengar till staten. Men skatten kritiseras av elektronikbranschen som tycker att den är ett slag i luften ur miljösynpunkt.

– Det enda som kommer att hända är att konsumenterna får betala minst 400 kronor mer för till exempel en diskmaskin eller ett kylskåp. Ska du köpa ett helt nytt kök blir det rätt mycket pengar, säger Henrik Sundström, Electrolux miljöchef.

Han ger ett räkneexempel på hur skatten kan komma att slå i praktiken.

– Ta en tvättmaskin som väger 75 kilo. Innehåller den en komponent som väger 25 gram som i sin tur består till 0,1 procent av en fosforförening så utgår full beskattning och konsumenterna får betala 400 kronor mer för tvättmaskinen.

Företagen har möjlighet att få reducerad kemikalieskatt om de kan bevisa att produkterna inte innehåller vissa av de farliga substanserna. Men Henrik Sundström har svårt att se hur det ska kunna efterlevas i praktiken då det saknas effektiva mät- och kontrollmetoder. I en global elektronikbransch där varje företag kan ha hundratals underleverantörer blir det, enligt honom, svårt att bevisa inför myndigheterna att listan över ingående substanser är korrekt.

– Vi som storföretag bedriver ett kontinuerligt arbete med att fasa ut farliga ämnen ur våra produkter och vi har bra kontroll över substanser enligt våra krav. Men det är mycket svårt att få information om ämnen som inte klassificerats som farliga eller som inte klassificerats över huvud taget, säger Henrik Sundström.

Han ställer sig även frågande till hur Skatteverket ska kunna fungera som en effektiv kontrollinstans.

– Skatteverket har fått en lång lista på ämnen som inte ska finnas med i produkterna. Det blir ett väldigt trubbigt verktyg eftersom få elektronikföretag kan redovisa alla substanser i produkterna, vilket gör det omöjligt för Skatteverket att följa upp hur kraven i kemikalieskatten efterlevs. Det blir rättsosäkert med risk för snedvridning av konkurrensen, säger Henrik Sundström.

Att de företag som uppfyller de ställda kraven om uteslutna substanser i kemikalieskatten fortfarande kommer att få betala 25 procent av skatten, tycker han är obegripligt.

– De borde befrias fullt ut från skatten annars finns det ju inga incitament att arbeta mot miljövänligare produkter, säger Henrik Sundström.

– Electrolux stöder fullt ut arbetet med reglera användningen av allt fler kemikalier. Men det är betydligt effektivare och bättre för miljön att fortsätta att driva de här frågorna på EU-nivå.

Även Elinor Kruse, Miljöansvarig på Teknikföretagen, är kritisk till mätmetoderna.

– Med så trubbiga mätmetoder blir det enda sättet för företagen att vara laglydiga och betala hela skatten. Våra medlemmar välkomnar att man fasar ut farliga ämnen ur produkterna men de måste samtidigt leva upp till kraven om säkra produkter, säger Elinor Kruse.

På Svensk Handel är man oroad över hur kemikalieskatten kommer att slå mot den redan extremt konkurrensutsatta elektronikbranschen med låga marginaler och pressade priser. Att regeringen dessutom valt att inte inkludera internethandeln i kemikalieskatten lägger ytterligare börda på de mindre elektronikkedjorna, enligt Ann Christiansson. Hon hänvisar till en rapport från HUI Research, som visar att 500-1000 jobb riskerar att försvinna i elektronikbranschen om kemikalieskatten införs.

– Svenska handlare säljer ju i huvudsak inga egna varumärken i sina butiker. I kombination med att konsumenterna idag är väldigt prismedvetna och vana att söka efter lägsta pris på nätet är det mycket som talar för att de kommer att klicka hem produkter från elektroniksajter i Danmark, Tyskland eller England där varorna inte beläggs med skatten, säger Ann Christiansson.

Enligt Elinor Kruse kommer kemikalieskatten på sin höjd att fungera som en signal till elektronikindustrin om att Sverige tycker att det är viktigt att företagen blir bättre på att ta bort flamskyddsmedel ur sina produkter.

– I en globaliserad elektronikindustri blir en nationell pådyvling, som kemikalieskatten, uddlös. Avsikten sägs vara att förbättra miljö och hälsa. Vi ifrågasätter dock om detta är avsikten då utredningen inte förklarar hur det ska gå till. De enda som kommer att märka något är konsumenterna som får dyrare produkter, säger Ellinor Kruse.

För att nå varaktiga förändringar av de farliga ämnen som finns i många elektronikprodukter måste kemikaliekrav på produkter göras minst på EU-nivå, helst internationellt, tycker Ellinor Kruse

– Det finns redan EU-förordningar som begränsar användningen av dessa kemikalier i de produkter som kemikalieskatten avser. Vi ser att man hellre fortsätter att arbeta med den befintliga lagstiftningen på EU-nivå istället för att införa nationella särkrav. Vi föreslår att det skapas ett samarbete mellan näringslivet och myndigheter för att identifiera de ämnen som har högsta prioritet att föreslås som nya ämnesförbud i RoHs-direktivet och att dessa gemensamt föreslå dessa till Europeiska Kommissionen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.
NYHET Publicerad:

Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

KOMMENTAR Nya regler för verksamheter som påverkar vatten ger garantier för att samhällsutveckling och vattenkraft, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta, skriver jurist Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Ny vattenlag riskerar Sveriges hållbara textilindustri

GÄSTKRÖNIKA Den svenska textilindustrin har änge arbetat aktivt med miljö- och energifrågor. Men ett nytt lagförslag om vattenanvändning riskerar hela vår hållbara textilproduktion, och hotar samtidigt både tusentals svenska jobb och svensk textilproduktion, vilken riskerar att flyttas till en internationell marknad med betydligt lägre miljökrav. Det skriver Anne Ludvigsson,vd Ludvigson Invest och styrelseordförande TEKO, Sveriges Textil- & Modeföretag.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bra på hållbar utveckling

HET FRÅGA Svenska företag ligger långt fram när det gäller hållbar utveckling. Rättesnöre är FN:s 17 globala mål, resultatet är nya spännande affärer. Det framkom när ett pärlband av företagsrepresentanter talade på temat inför en begeistrad publik i Näringslivets Hus.
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Stopplag om vatten försvårar samhällsbygge

DEBATT Regeringens lagförslag om skärpta krav på användning av vatten bromsar samhällsutvecklingen, utan några miljövinster. Det skriver företrädare för LRF, Svensk Vattenkraftförening, Svenskt Vatten och Svenskt Näringsliv.            
NYHET Publicerad:

Näringslivet spelar en avgörande roll för hållbar utveckling

FNS HÖGNIVÅMÖTE Svenskt Näringsliv var på plats på den andra omgången av FNs högnivåmöte för uppföljning av de 17 globala hållbarhetsmålen, också kallat Agenda 2030. Målen, som antogs 2015 är globala och berör alla dimensioner av en hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
NYHET Publicerad:

Havens framtid engagerar näringslivet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s havskonferens pågår i New York. Svensk Sjöfart, Jernkontoret och Svenskt Näringsliv är på plats.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.