Sveriges konkurrenskraft och utveckling är beroende av en långsiktigt hållbar elförsörjning. Det betonades även när regeringen tillsatte Energikommissionen, vars uppdrag är att föreslå en energipolitisk inriktning som tryggar en stabil elförsörjning med låg miljöpåverkan och till konkurrenskraftiga kostnader.
Det har dock blivit allt mer tydligt att det finns en akut risk att all kärnkraft i Sverige stänger redan till år 2020. Så som elmarknadspriserna utvecklats, och med en effektskatt på kärnkraft som utgör 25 procent av de rörliga kostnaderna, går det inte att företagsekonomiskt motivera de nödvändiga investeringar som behöver göras för att möjliggöra drift efter 2020. Ägarna har varnat för att flera brukbara reaktorer hotas av nedläggning. Den typen av snedvridande straffskatt som effektskatten på kärnkraft utgör bör omedelbart avskaffas.
Kärnkraften står för ungefär 40 procent av Sveriges elproduktion och vattenkraften för ytterligare 40 procent. Dessa kraftslag ger inga koldioxidutsläpp och har hög leveranssäkerhet. De bidrar starkt till att Sverige år efter år rankas högt i internationella klimatjämförelser. En nedläggning av kärnkraften skulle få dramatiska konsekvenser för såväl industrin som välfärdsverksamheter och hushåll, vilka behöver tillförlitlig elproduktion året om, dygnet runt.
Sverige bör värna om sitt goda utgångsläge. Det är samhällsekonomiskt klokt att möjliggöra fortsatt drift av kärnkraften. I den studie över kostnader för befintlig elproduktion som Energikommissionen låtit göra blir det tydligt att kärnkraften, jämte vattenkraften, har lägst kostnad – även inräknat de investeringar som behöver göras i närtid. All ny elproduktion är dyrare och utgör en merkostnad som samhället och kunderna skulle behöva ta om kärnkraften avvecklas.
Samtidigt sker en snabb och spännande teknikutveckling på energiområdet. Framtidens elsystem kommer se annorlunda ut än dagens. Men för att komma dit behövs både tid och investeringar. Samhällets resurser behöver hanteras på ett varsamt sätt. Det vore orimligt att ersätta fungerande klimatneutral elproduktion med ny, dyrare sådan.
Det är nu av stor vikt att de politiska partierna hittar en lösning som inte äventyrar den svenska elförsörjningen. En svag kompromisslösning som leder till försämrad leveransförmåga och konkurrenskraft skulle vara skadlig för jobben och klimatet. För att en bred uppgörelse ska vara meningsfull ser vi ett antal delar som behöver ingå.
- För det första måste subventioner fasas ut för att skapa förutsättningar för en fungerande elmarknad. Att subventionera ny produktion i stora volymer på en marknad som redan har ett överskott av produktion, och konstant eller minskande efterfrågan, skapar ovillkorligen ett tryck nedåt på priserna och stör marknadens funktion. Elcertifikatsystemet behöver därför avvecklas efter 2020, i enlighet med fattade beslut. Den förhöjda fastighetsskatten på vattenkraft behöver justeras ned för att jämställa villkoren.
- För det andra bör Sverige bibehålla en öppenhet för framtidens teknik- och kostnadsutveckling. Politikens uppgift bör inte vara att försöka detaljstyra framtidens val av teknik. Genom ett teknikneutralt regelverk bör politiken istället skapa förutsättningar för att klimatneutral elproduktion, däribland kärnkraft, kan utvecklas.
- För det tredje bör samhällets klimatinsatser fokuseras till de sektorer där utmaningarna finns. Det vill säga i transportsektorn, industrin och jordbruket. Det är där forskning och stimulanser behövs, snarare än till mer förnybar elproduktion i en sektor med redan mycket låga klimatutsläpp.
En långsiktigt trygg energiförsörjning är avgörande för svenska företags konkurrenskraft och för Sveriges välstånd. Vi är bekymrade över situationen den svenska elförsörjningen riskerar hamna i och att politiska låsningar gör att det som i dag fungerar nedmonteras. Nu krävs politiskt ansvarstagande för en trygg och klimatsmart elförsörjning.
Artikeln publicerades i Dagens Industri 2016-04-28
