Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Svenska företag bedriver idag ett aktivt miljöarbete. Miljö-, klimat- och energifrågorna står högt upp på företagens agenda. Företagen är duktiga på att finna lösningar på problem. Innovationer, forskning och utveckling leder fram till nya spännande och intressanta produkter och tjänster som förenar funktion med bättre miljöprestanda.

På många håll inom näringslivet bedrivs ett ständigt miljöförbättringsarbete. Mycket sker stegvis i det tysta. Företagen arbetar kontinuerligt med att ta fram allt bättre teknik med lägre miljöpåverkan och med bättre material- och energieffektivitet.

Svenskt Näringslivs rapport om företagens miljöarbete och synen på de nationella miljömålen

I Svenskt Näringslivs rapport med samma titel som rubriken till denna artikel ges utifrån ett knappt 30-tal djupintervjuer erfarenheter och synpunkter från branscher och företag

  • på företagens miljöarbete – då, nu och i framtiden
  • på drivkrafter för miljöarbetet – då, nu och i framtiden.

Rapporten utgör näringslivets bidrag till den fördjupade utvärdering som Miljömålsrådet utfört av de nationella miljömålen 2004-2008.

Svenskt Näringslivs studie utfördes av en från organisationen fristående professor vid IIIEE, Lunds universitet. Några viktiga slutsatser som dras av studien är att näringslivets miljöarbete har mognat och det har vuxit fram ett helhetsperspektiv på miljöfrågorna. Många företag har tagit till sig begreppet hållbar utveckling och redovisar sitt arbete i miljö- och hållbarhetsredovisningar eller i bolagets årsredovisning.

Drivkrafterna för ökade ambitioner på miljöområdet är oftast en kombination av egna insikter, affärsmässiga överväganden, varumärkesbyggande, krav från kunder och samhälle samt självklart lagstiftning.

Näringslivet har en viktig roll i arbetet för ett samhälle med hållbar tillväxt och utveckling. Undersökningen visar att företagen utnyttjar sina kunskaper och möjligheter för att direkt eller indirekt bidra till att uppställda miljömål uppfylls.

Näringslivet är positivt till långsiktiga miljömål
Näringslivet är positivt till att Riksdagen satt upp långsiktiga mål på miljöområdet, de sexton nationella miljömålen som är tidsatta till omkring år 2020. Det är bra att landet har en långsiktig miljöstrategi och strukturen har lett fram till en samverkan mellan alla miljömyndigheterna. Vi upplever att denna samverkan myndigheter emellan är positiv för att få fram bra statistik kring tillståndet i miljön, miljökvalitet. Vi tror också att denna myndighetssamverkan kan bidra till att få till stånd en dialog kring de målkonflikter som finns.

Miljömålen fungerar som en ”kompass” för företagen
Företagen arbetar med ledningssystem för väsentliga frågor och idag har drygt fyratusen svenska företag valt att certifiera sina miljöledningssystem i enlighet med den internationella standarden ISO 14001. De nationella miljömålen kan mycket väl fungera som en ”kompass” för företagen när man fattar beslut om de egna miljömålen.

Företag som aktivt integrerat de nationella miljömålen i sitt miljöledningssystem tycker att arbetssättet fungerar bra och ger stöd åt det långsiktiga miljöarbetet. De nationella miljömålen tycks dock inte ha någon styrande eller pådrivande effekt på företagen.

Näringslivet en viktig aktör
Omställningsarbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle kräver insatser av många olika aktörer. Nutek konstaterade 1999 i rapporten ”Näringslivets miljöarbete. Miljökvalitetsmål och sektorsansvar” att det är näringslivet och konsumenterna som i slutändan får stå för huvuddelen av det operativa genomförandet. Det är därför viktigt att näringslivets perspektiv och synpunkter beaktas i miljömålsarbetet och att genomförandet av miljömålen kommer till stånd under rimliga ekonomiska villkor för små och stora företag. Näringslivsperspektivet kan inte sägas ha genomsyrat miljömålsarbetet, d v s vi saknar analyser av näringslivets förutsättningar och möjligheter att bidra till uppsatta miljömål.

De nationella miljömålen och Miljömålsrådets fördjupade utvärdering 2008
Riksdagen fattade beslut om Sveriges miljökvalitetsmål (i artikeln benämnda miljömål) år 1999. Målen beskriver tillståndet i miljön, för ett samhälle som sett ur ett ekologiskt perspektiv bedöms ha en hållbar utveckling, och de 16 målen ska uppnås inom en generation. För att göra målen mer användbara i samhället har de preciserats i ett antal delmål. Regeringen har utsett ett tjugotal myndigheter med särskilt sektorsansvar att bidra till miljömålsarbetet. Här kan det röra sig om aktiviteter i form av exempelvis information, uppföljning och analys.

Miljömålsrådet avger årligen en rapport till regeringen om utvecklingen mot miljömålen. Vart fjärde år gör rådet en djupare utvärdering som underlag för beslut om korrigering av åtgärder och styrmedel. Miljömålsrådet består av sexton generaldirektörer vid sexton av landets myndigheter. Svenskt Näringsliv (Inger Strömdahl) finns representerat som expert i Miljömålsrådet.

Miljömålsrådet överlämnade 31 mars 2008 den andra fördjupade utvärderingen av arbetet med och mot miljömålen. Denna utvärdering utgör basen för en miljömålsproposition till riksdagen årsskiftet 2008/2009.

Ett viktigt konstaterade i utvärderingen är att miljöarbetet i Sverige går framåt, men att det går för långsamt. Miljömålsrådets bedömning är att det är svårt eller direkt omöjligt att uppfylla nio av de sexton nationella miljömålen, bland annat målet om begränsad klimatpåverkan. Dagens ambitionsnivå för statens engagemang, cirka åtta miljarder kronor per år, räcker inte för att uppnå de av riksdagen beslutade miljömålen.

Rådets bedömning är att ytterligare åtgärder och styrmedel behövs och om de genomförs kommer statens engagemang att fram till år 2020 ytterligare kosta samhället tolv miljarder kronor per år.

Nationella miljömål som berör transport- och energi arbetet samt kemikalieanvändningen har bedömts som omöjliga att nå

Miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”, ”Giftfri miljö”, ”Ingen övergödning” har bedömts som mycket svåra för att inte säga omöjliga att nå inom den utsatta tiden fram till år 2020. Förklaringar till detta anges vara flera bland annat den ekonomiska tillväxten med en allt större konsumtion, alltmer ökande energibehov och ökande transporter.

Hur bedöms företagens miljöarbete i relation till de nationella miljömålen?

Den grundläggande tanken är att miljömålen eller mer korrekt miljökvalitetsmålen ska ange kvaliteten i vår miljö. Detta är inte så lätt för alla miljömål som till exempel målet ”Giftfri miljö”. I preciseringen till detta mål nämns att halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna – detta är ett kvalitetsbegrepp. Vidare nämns också att förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade – kan nog också gå som ett slags kvalitetsbegrepp. Men när man sedan ser till delmålen så fokuserar de starkt på kunskapsuppbyggnad, information om farliga ämnen i varor m m. Detta säger inte så mycket om kvaliteten i miljön. Önskvärt vore att mer fokusera på riskbedömningar av kemikalieanvändning på människors hälsa och miljö.

Föregående år 2007 fattades beslut inom EU om förordningen REACH = Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals. En grundläggande princip i denna förordning är att näringslivet, såväl producenter som användare av kemikalier, tar på sig ett stort ansvar för hanteringen och användningen av kemikalier. Producenterna av kemikalier ska anmäla och registrera sina produkter. Företagen kommer i och med denna skarpa EU-lagstiftning att ytterligare se över produktion och användning av kemikalier. REACH kommer leda till utökat utbyte av information i hela värdekedjan. Denna förstärka kommunikation om kemikalier är jag helt övertygad om kommer att leda långt vad gäller riskminimering vid produktion och användning av kemikalier. Men har denna effekt över huvud taget kommit med i bedömningen av hur vi når miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”?

Faktorer i vår omvärld som påverkar de nationella miljömålen – vi är internationellt beroende

Hur samhällsstrukturen förändras och hur det internationella arbetet i form av t ex konventioner, direktiv och andra överenskommelser utvecklas är avgörande för möjligheterna att nå de nationella miljömålen. Hur enskilda länder i vår omvärld utformar sin miljöpolitik har stor betydelse. Vi är beroende av gemensamma internationella värderingar. Så till exempel härstammar depositionen i Sverige av svavel- och kväveoxider till ca 80 procent från källor utanför landet gränser.

Ny teknik är oftast grön
Det finns fortfarande en uppfattning om att tillväxt oftast genererar miljöförstöring och ökade sociala klyftor. Det är ett förlegat synsätt. Tillväxt är inte ett nollsummespel där förbättringar på ett område måste ske på bekostnad av försämringar på ett annat. Ekonomisk tillväxt kan idag ske parallellt med minskad miljöpåverkan. Detta är också en utveckling som är nödvändig. En stor del av jordens befolkning saknar tillgång till rent vatten, elektricitet och en god bostad. Över en miljard människor kommer att flytta in till städerna under det närmaste decenniet. Enorma ansträngningar behöver göras för att skapa stadsmiljöer som är hållbara, med goda bostäder, transporter och energiförsörjning.

Tillväxten behövs också i vår del av världen. Dels för att tillgodose ständigt ökade sociala behov i form av sjukvård, omsorg och undervisning. Dels för att möjliggöra nya investeringar som ger ökad effektivitet i både energi- och resurshushållning. Genom investeringar skapas de slutna fabrikerna, framtida helt rena fordon och ett hållbart jordbruk.

I stort sett all ny teknik är grön och för Svenskt Näringsliv är ekonomisk tillväxt en viktig förutsättning för bättre miljö.

Anta miljöutmaningen och öka Sveriges konkurrenskraft

Miljöfrågorna står högt upp på företagens dagordningar. Företagen prioriterar sitt miljö- klimat- och energiarbete. Klimatproblemet är något som näringslivet tar på största allvar. Det finns goda skäl att begränsa ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.

På senare tid har det hänt saker som ger anledning till optimism. Olika undersökningar visar att vi på global nivå med rimliga medel kan begränsa utsläppen av växthusgaser om vi genomför kostnadseffektiva åtgärder. FN:s klimatpanel (IPCC) skriver i sin senaste rapport att det behövs ett pris på koldioxid på 20-50 dollar per ton för att nå de mål som satts upp. Det är ett pris som understiger det som redan införts i Sverige på vissa verksamheter.

Vi ser också ett kraftigt ökat intresse från näringslivet kring klimatrelaterade investeringar och de stora affärsmöjligheter som öppnar sig i klimatfrågans spår. Mycket av detta drivs av antaganden om att världens regeringar ska sätta ett pris på koldioxid samt förväntan på ett fortsatt högt oljepris. Men också av de innovationer som utvecklas. För Sveriges del kan detta leda till nya jobb och nya möjligheter.

Det viktigaste, åtminstone på lite sikt, är dock de innovationer som behöver utvecklas för att få fram ny ren energi. Den bistra verkligheten är nämligen den att inte ens med världens mest hårdföra klimatpolitik kommer Sverige kunna förändra den globala klimatsituationen. Däremot kan vi spela en betydande roll om vi förmår utveckla kostnadseffektiv klimat- och energiteknik som kan tillämpas även i andra länder. Då skapar vi samtidigt förutsättningar för export av svenska lösningar och tar tillvara de kommersiella möjligheterna.

Viktigt att regeringens miljömålsproposition blir balanserad
I den första vågens miljödebatt för flera decennier sedan var företagen ofta avståndstagande. Men idag är flertalet företag aktiva då de bedriver ett avancerat arbete inom miljö och hållbar tillväxt, agerar på tidiga signaler från marknad och opinion samt tar till sig ny kunskap från forskarvärlden. Generellt ligger svenska företag långt framme.

För näringslivet är det internationella perspektivet av stor betydelse. Med hänsyn till företagens konkurrensutsatthet är det av vikt att samma regler gäller över större geografiska områden som EU, men helst ännu större. Handel med produkter och tjänster känner i dagens globaliserade värld inte av landsgränser. De stora miljöfrågorna idag är av internationell karaktär det vill säga utsläpp till t ex luft och vatten kan ge effekter utanför landsgränser och effekter av användning av produkter och tjänster sker där dessa fyller sin funktion och används.

Ett litet land kan inte bli bäst på allt, men vi kan bli världsledande på några områden om vi kraftsamlar på dessa där vi har de bästa förutsättningar. Då blir vi också ett verkligt föredöme.

Företag är bra på att se möjligheter. De är också bra på att lösa problem. Det är därför företagen har en nyckelroll i arbetet för en bra miljö och hållbar tillväxt. Låt oss se möjligheterna. Låt oss lösa problemen! Ny teknik är grön och en förutsättning för bättre miljö.

Och vill politikerna att företagen ska känna sig delaktiga i det nationella miljömålsarbetet måste fler näringslivsrelaterade aspekter lyftas fram i arbetet.

Referenser:
*Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål, erfarenheter och synpunkter från branscher och företag inför den fördjupade miljömålsutvärderingen. September 2007. Torbjörn Brorsson, professor IIIEE, Lunds universitet och Inger Strömdahl, Svenskt Näringsliv.

* Miljönytta – produkter och tjänster som bidrar till en bättre miljö. Februari 2008. Torbjörn Brorsson, professor IIIEE, Lunds universitet, Annika Olofsdotter, journalist, Inger Strömdahl och Birgitta Resvik vid Svenskt Näringsliv.