Utsläppshandel måste säkra industrins konkurrenskraft

NYHET Publicerad

MILJÖ Förhandlingarna om EUs handel med utsläppsrätter pågår för fullt. Utgångspunkten måste vara att säkra industrins konkurrenskraft, inte minst sett ur ett globalt klimatperspektiv, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.

Förhandlingarna om hur EUs handel med utsläppsrätter, EU ETS, ska se ut efter 2020 har börjat ta fart på riktigt, inte minst sedan de två rapportörerna i Europaparlamentet lagt fram sina rapporter.

Svenskt Näringsliv tror på EU ETS som det huvudsakliga klimatstyrmedlet för den handlande sektorn, som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska utsläppen i hela EU.

Men det finns stora utmaningar, inte minst när det gäller att hitta rätt balans som tar hänsyn till båda ingående sektorerna, konkurrensutsatt industri och energiproducenter, vars behov och förutsättningar är mycket skilda. Inte minst vad gäller möjligheten att föra vidare kostnad för utsläppsrätter till kund.

Eftersom motsvarande prissättning på växthusgasutsläpp i stor utsträckning fortfarande saknas i de centrala konkurrentländerna, måste det i systemet fortsatt finnas skydd mot koldioxidläckage för industrin i form av gratis utsläppsrätter. Annars finns risken att klimateffektiv produktion i Europa slås ut till förmån för konkurrenter i andra delar av världen med sämre klimatprestanda. Skydd mot koldioxidläckage är således viktigt även ur ett globalt klimatperspektiv.

Det industrin efterfrågar är inte att alla industrianläggningar ska få full täckning för sina utsläpp genom gratis tilldelning, utan att de som är bäst i klassen ska sätta standarden och få full fri tilldelning. Resterande får köpa mellanskillnaden upp till sin egen utsläppsnivå. På så vis gynnas de som är klimatbäst i varje bransch, och de med sämre klimatprestanda får incitament att minska sina utsläpp.

En grundläggande förutsättning för att skyddet mot koldioxidläckage ska kunna fungera i nästa handelsperiod är att det finns tillräckligt med fria utsläppsrätter. Det är därför mycket olyckligt att EU-kommissionen föreslagit en fast fördelning mellan antalet utsläppsrätter som går till auktionering och fri tilldelning, där antalet fria utsläppsrätter med stor sannolikhet inte kommer att räcka. Detta skapar en stor oro hos industrin, som ser klara risker för konkurrenskraften om den fria tilldelningen skärs ned.

Inför beslut om utformningen av ETS efter 2020 är det avgörande att säkra bibehållen och stärkt konkurrenskraft för industrin. Detta åstadkoms genom följande:

  • Se till att fördelningen mellan auktionering och fri tilldelning förändras så att konkurrensutsatt industri har möjlighet att få 100 % fri tilldelning upp till nivån för de bästa anläggningarna. Det innebär att andelen som går till auktionering måste minskas.
  • Säkerställ att alla industrier som är globalt konkurrensutsatta ges samma skydd mot koldioxidläckage. Slopa förslaget på en differentierad koldioxidläckagelista, sk tiered approach, som riskerar att slå väldigt fel.
  • Den fria tilldelningen måste baseras på data som är verkliga, nåbara och up to date. Detta gäller såväl riktmärken som produktionsnivåer.
  • Eftersom energiproducenterna kan föra vidare sina kostnader för utsläppsrätter till kund, läggs denna kostnad även på industrin. Dessa indirekta kostnader uppgår i dagsläget till ca 1,3 miljarder kronor årligen, bara för svenska elintensiva industrier och måste kompenseras. Detta görs bäst genom att inrätta en EU-gemensam fond.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.
NYHET Publicerad:

Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

KOMMENTAR Nya regler för verksamheter som påverkar vatten ger garantier för att samhällsutveckling och vattenkraft, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta, skriver jurist Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Ny vattenlag riskerar Sveriges hållbara textilindustri

GÄSTKRÖNIKA Den svenska textilindustrin har änge arbetat aktivt med miljö- och energifrågor. Men ett nytt lagförslag om vattenanvändning riskerar hela vår hållbara textilproduktion, och hotar samtidigt både tusentals svenska jobb och svensk textilproduktion, vilken riskerar att flyttas till en internationell marknad med betydligt lägre miljökrav. Det skriver Anne Ludvigsson,vd Ludvigson Invest och styrelseordförande TEKO, Sveriges Textil- & Modeföretag.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bra på hållbar utveckling

HET FRÅGA Svenska företag ligger långt fram när det gäller hållbar utveckling. Rättesnöre är FN:s 17 globala mål, resultatet är nya spännande affärer. Det framkom när ett pärlband av företagsrepresentanter talade på temat inför en begeistrad publik i Näringslivets Hus.
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Stopplag om vatten försvårar samhällsbygge

DEBATT Regeringens lagförslag om skärpta krav på användning av vatten bromsar samhällsutvecklingen, utan några miljövinster. Det skriver företrädare för LRF, Svensk Vattenkraftförening, Svenskt Vatten och Svenskt Näringsliv.            
NYHET Publicerad:

Näringslivet spelar en avgörande roll för hållbar utveckling

FNS HÖGNIVÅMÖTE Svenskt Näringsliv var på plats på den andra omgången av FNs högnivåmöte för uppföljning av de 17 globala hållbarhetsmålen, också kallat Agenda 2030. Målen, som antogs 2015 är globala och berör alla dimensioner av en hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.