Om Vår miljö 1930-2030 – den oklippta versionen

”Vår miljö 1930–2030 – den oklippta versionen”, sammanfattar kort utvecklingen av faktorer som påverkar miljön i Sverige under en lång tidsperiod.

Om rapporten

Det är självfallet så att utvecklingen framåt är mest intressant. Det är ju de framtida utsläppen som vi idag kan påverka med olika åtgärder. Samtidigt är det inte ointressant att både få en tillbakablick med de möjligheter till perspektiv på frågorna som detta ger för en framtidsbedömning.

De miljöfrågor som belyses är genomgående av karaktären storskaliga skeenden i naturen, nämligen:

  • Klimatförändringar (utsläpp av klimatgaser, GHG)
  • Uttunning av ozonskiktet (användning av CFC, haloner)
  • Försurning av mark och vatten (spridning av sura gaser)
  • Påfrestningar på stadsmiljön (marknära ozon, lokala hälsoeffekter, ”smuts”)
  • Förorening av sjöar och hav (övergödning, ”smuts”)
  • Utarmning av växter och djur (spridning av svårnedbrytbara organiska ämnen, metaller)

En fråga som rapporten försöker besvara är om utvecklingen i miljön blir bättre eller sämre. Svaret på frågan är att det blir både bättre och sämre. Bättre i vissa avseenden och sämre i andra. Om vi begränsar frågan till på vilket sätt de svenska bidragen påverkar utvecklingen i miljön är svaret entydigt i alla avseenden: Det blir bättre!

Fokus i rapporten har varit de svenska bidragen till förorening av miljön. Dessa har minskat med åtminstone hälften i stort sett i alla avseenden. Till en del kan stora förbättringar räknas hem. Det gäller utvecklingen av ozonskiktet på hög höjd, där den stora mängden kemiska produkter som bedömdes vara orsak till påverkan helt enkelt inte tillverkas längre. De första positiva signalerna på att ozonskiktet börjar läkas rapporteras från dem som mäter. Det gäller försurningen av mark och vatten, där stora utsläppsminskningar i både Sverige och i grannländerna givit positiva effekter i miljön. Försurningen har dämpats kraftigt. Det gäller också flera av de miljöproblematiska metallerna och s k persistenta ämnena (DDT, PCB etc), där spridningen i miljön av de ämnen som redovisas i denna rapport nu är en liten bråkdel av vad de var när effekterna i miljön upptäcktes. I några avseenden har de svenska bidragen till den negativa utvecklingen i miljön som dessa ämnen förorsakar minskat med över 99 procent. Det bör dock understrykas att rapporten bara behandlar några av de mest framträdande ämnena och problemområdena. Det kan finnas processer och produkter med oönskade egenskaper som ännu inte identifierats.

Miljöfrågorna är generellt sett globala och gränsöverskridande medan dessa primärt behandlas genom nationella regelverk. För att miljön skall förbättras gäller det att den internationella samverkan kan stärkas. För att förbättra miljön i Sverige måste därför alla ansträngningar fokusera på det internationella samarbetet. Det är nästan bara genom en stark internationell samordnad aktion som miljön i Sverige kan bli bättre.

För insatserna på miljöområdet framöver lämnas tre rekommendationer:

  • Prioritera det internationella samarbetet.
  • Se över sammansättningen av de svenska styrmedlen med hänsyn till den förändrade miljöagendan.
  • Underlätta för företag att på frivillig väg införa miljöledningssystem, eftersom dessa möjliggör en bättre prioritering av nödvändiga insatser framöver.




Samband mellan verksamheter, miljöaspekter och miljöpåverkan

Samband mellan verksamheter, miljöaspekter och miljöpåverkan

”Vår miljö 1930–2030 – den oklippta versionen” sammanfattar kort utvecklingen av föroreningen av Sverige under en lång tidsperiod. Erfarenheten visar nämligen att det ofta tar en-två generationer från det att ett miljöproblem etableras tills det faktiskt upptäcks och en-två generationer att komma till rätta med den upptäckta frågan. Anledningen till de långa ledtiderna när det gäller upptäckt är att problemet ofta uppträder på ett område där vi inte letar. Det tog exempelvis lång tid innan försurningen av mark och vatten upptäcktes, trots att mätningar länge visat en försurande trend. Ett annat exempel är ”ozonhålet” som upptäcktes först sedan det klargjorts att uppmätta förändringar inte var resultatet av mätfel. Ett tredje exempel är klimatförändringarna som länge kunnat observeras men där mekanismerna bakom orsakerna inte kunnat säkerställas. Det är först på senare år som sambanden mellan orsak och verkan tydliggjorts.

På liknande sätt kräver åtgärderna också lång tid, en-två generationer, eftersom det ofta är fråga om att på bred front ersätta befintlig teknik med nya tekniska lösningar. Tidpunkten omkring 1970 är särskilt intressant. Som rapporten visar sker många trendbrott i utvecklingen just vid denna tidpunkt, eftersom det var just då den moderna miljöpolitiken initierades. Svensk industri genomgick samtidigt från denna tidpunkt en omfattande strukturomvandling. Oljekriser följdes av oljeersättning. Rapporten omfattar därför en tidsperiod om en-två generationer före och efter 1970. Framtidsbedömningarna baseras på de mål för respektive fråga som var aktuell vid tidpunkten för denna rapport.

Det är självfallet så att utvecklingen framåt är mest intressant. Det är ju de framtida utsläppen som det idag är möjligt att påverka med olika åtgärder. Samtidigt är det inte ointressant att också få en tillbakablick med de möjligheter till perspektiv på frågorna som detta ger. Det var ju med de stora utsläppen i slutet av 1960- och början av 1970-talet som myndighetsapparaten och de olika styrmedlen etablerades.

Miljöfrågorna som denna rapport belyser är genomgående av karaktären storskaliga skeenden i naturen. För varje fråga belyser någon eller några mätbara indikatorer orsakerna genom miljöaspekterna till de nämnda frågorna. I några avseenden belyses också miljöpåverkan av dessa miljöaspekter. Det är de långa mätserierna som kan skapa en förståelse för de långsiktiga trenderna.

Följande frågor belyses:

  • Klimatförändringar (utsläpp av klimatgaser, GHG)
  • Uttunning av ozonskiktet (användning av CFC, haloner)
  • Försurning av mark och vatten (spridning av sura gaser)
  • Påfrestningar på stadsmiljön (marknära ozon, lokala hälsoeffekter, ”smuts”)
  • Förorening av sjöar och hav (övergödning, ”smuts”)
  • Utarmning av växter och djur (spridning av svårnedbrytbara organiska ämnen, metaller)

De nämnda frågorna är inte tydligt avgränsade utan överlappar delvis varandra. I figuren redovisas de sektorer i samhället som förorsakar denna miljöpåverkan, de miljöaspekter (orsak till miljöpåverkan) som redovisas i rapporten, liksom den miljöpåverkan som dessa miljöaspekter ger upphov till. Mellan nämnda huvudgrupper (Verksamhet – miljöaspekt – miljöpåverkan) finns åtskilliga samband. Det bör betonas att de nu redovisade miljöfrågorna sammantaget inte täcker hela spektrat av miljöfrågor. Däremot kan läsaren utgå ifrån att rapporten med nuvarande kunskaper har fångat in de viktigaste. Det är också de områden som nämns i serien av internationella miljöledningsstandarder i ISO14000-serien (ISO 14047:2003), om än med delvis andra benämningar.

Var och en av de nämnda frågorna presenteras efter likartad struktur där följande saker ingår:

  • Problemet, vilket är problemet.
  • Orsakerna, vilka är orsakerna till det uppkomna problemet.
  • Åtgärder, vilka åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med problemet inklusive illustrerande diagram.
  • Miljöpolitikens krav, vilka krav ställer den statliga miljöpolitiken på aktörerna.
  • Responsen, naturens svar på vidtagna åtgärder inklusive illustrerande diagram.
  • Kommentar till om den avsedda effekten uppnåtts av gjorda insatser och om det krävs mer eller andra insatser.




Källor

I rapporten levereras en hel del siffror och diagram för att illustrera utvecklingen i miljön under ett hundraårsperspektiv. Någon samlad redovisning av miljödata i detta långa perspektiv finns inte. Denna rapport är ett försök att skapa en sådan. Det bör framhållas att datakvaliteten för en sådan beskrivning delvis är bristfällig. Uppgifterna efter 1990 vilar i regel på säker grund. Uppgifterna för åren 1970-1990 är också relativt säkra medan uppgifterna dessförinnan är mer osäkra. Det är genomgående fråga om beräkningar i efterhand med generella utsläppsfaktorer som grund. Endast i några få fall baseras diagrammen på faktiska mätningar på berörda utsläppskällor. För syftet med denna rapport, att belysa de storskaliga skeendena, bör datakvaliteten vara tillfyllest.

Diagrammen i denna rapport bygger väsentligen på uppgifter som tidigare publicerats. Sifferuppgifterna för de utsläpp som redovisas har under årens lopp beräknats av olika parter, forskare, konsulter, myndigheter m fl, med olika beräkningsmodeller. Någon bedömning av dessa modeller har inte utförts i rapporten. Arbetsmetoden i denna rapport har istället varit att så långt som möjligt jämföra resultaten av beräkningar från olika parter för att därigenom säkerställa att de redovisade resultaten är rimligt nära verkligheten. Genomgående bygger diagrammen på uppgifter som pusslats ihop från olika källor. Dessvärre skiftar tillförlitligheten i tidigare sammanställningar och det har därför varit nödvändigt att tillämpa en tydlig prioriteringsgrund för urvalet av data. I många fall finns det 4-5 olika uppgifter från samma informationskälla för ett och samma utsläpp. I några fall är det också stor variation i uppgifterna. De flesta uppgifterna härrör från Naturvårdsverkets publikationer eller andra skrifter från statliga organ.

Vid val av källa för redovisningen har följande prioritering gjorts:

  • Närhet till den primära källan för uppgiften.
  • Närhet i tiden mellan beräkning och faktisk uppgift.

I några fall, när det uppstått ett hål i en sifferserie, har en schablonmässig bedömning gjorts av någon eller några sifferuppgifter. I sådana fall har bedömningen grundats på utvecklingen när det gäller produktion, befolkning, bränsleanvändning e d. Vilka uppgifter som använts framgår kort av diagrammen. I referensförteckningen finns källorna angivna. Där finns också referenser angivna som använts som kontroll av uppgifterna men som inte varit den primära uppgiften för utformningen av diagrammen.

Som nämnts inledningsvis är datakvaliteten för beskrivning av miljöutvecklingen i ett hundraårsperspektiv delvis bristfällig. Det gäller särskilt i början av perioden, liksom de framtida bedömningarna. Historisk statistik är ingen exakt vetenskap, inte heller statistik om framtiden. Diagrammen bör därför inte ”läsas med lupp” utan ses som översiktliga beskrivningar av utvecklingen.





Urval av miljöindikatorer

Urvalet av indikatorer för att illustrera utvecklingen av de sex områdena har gjorts utifrån vad som regleras i olika internationella regelverk, nämligen Kyoto-prokollet (växthusgaser), Montreal-protokollet (CFCs) och IPPC-direktivet i EUs regelverk (se tabell nedan). I några fall saknas uppgifter för att redovisa utsläppsutvecklingen under en så pass lång tidsperiod som vi har valt. I allt väsentligt täcker indikatorerna de sex områdena på ett tillfredsställande sätt. Rapporten täcker 25 av totalt 32 indikatorer för de sex områdena.

Intet är nytt under solen. Redovisningen skulle faktiskt kunna omfatta ett mycket längre tidsperspektiv än den nu använda hundraårsperioden. Miljöfrågorna har varit uppmärksammade under lång tid. Ett exempel på detta är ett tal av Nils Dalberg i samband med att han avgick som preses för Kungl Vetenskapsakademien den 28 juli 1784. Han pekade på påverkan av kvicksilver och bly på människans hälsa. Men han utvidgade också diskussionen till effekterna i miljön i stort. Akademiens sekreterare tillbakavisade Dalbergs farhågor med att hänvisa till naturens förmåga att ta hand om föroreningar på naturlig väg. Det är ju det synsättet som dominerat under lång tid.

Indikator för tillhörande miljöaspektIndikatorer enligt internationella regelverkIndikatorer i denna rapport
Kyoto-protokolletMontreal-protokolletIPPC-direktivet
     
Förändrat klimat    
Växthusgaser (GHG), exkl metan och lustgaschecked  checked
Uttunning av ozonskiktet    
Ozonpåverkande ”freoner” checked checked
Försurning av mark och vatten    
Sura gaser (SOx)  checkedchecked
Sura gaser (NOx)  checkedchecked
Påfrestningar på stadsmiljön    
Partiklar (stoft)  checkedchecked
Asbest  checkedcrossed
Cyanider  checkedcrossed
Ohälsosamma ämnen (nmVOC)  checkedchecked
Ohälsosamma ämnen (CO)  checkedchecked
Ohälsosamma ämnen (PAH)  checkedchecked
Förorening av sjöar och hav    
Organiska ämnen (TOC)  checkedchecked
Synliga ämnen (suspenderade ämnen)  checkedchecked
Närsalter (fosfor, P)  checkedchecked
Närsalter (kväve, N)  checkedchecked
Utarmning av växter och djur    
POPs    
Klororganiska föreningar (AOX)  checkedchecked
Tennorganiska föreningar  checkedcrossed
Fosfororganiska föreningar  checkedcrossed
Bekämpningsmedel  checkedchecked
DDT  checkedchecked
PCB  checkedchecked
Dioxin  checkedchecked
Klor  checkedcrossed
Fluor  checkedcrossed
Cyanider  checkedcrossed
Metaller    
Kvicksilver (Hg)  checkedchecked
Bly (Pb)  checkedchecked
Kadmium (Cd)  checkedchecked
Krom (Cr)  checkedchecked
Koppar (Cu)  checkedchecked
Arsenik (As)  checkedchecked
Zink (Zn)  checkedchecked
Nickel (Ni)  checkedchecked