Stadsmiljö

Påfrestningar på stadsmiljön handlar om frågor som lokal förorening av luften, buller med mera. Nästan alla luftföroreningar sprids över stora områden. Här tar vi upp frågor som har det gemensamt att miljöpåverkan huvudsakligen är av lokal karaktär. Med stadsmiljö avses tätbebyggelse i vid mening inklusive stora trafikleder.

När det gäller lokal förorening av luften anses tre typer av föroreningar vara skadligast, nämligen marknära ozon, vissa organiska kolväten och inandningsbara partiklar (PM10). Tre olika problemområden kommer att belysa detta område, marknära ozon, lokala hälsoeffekter och allmän nedsmutsning. Bildning av marknära ozon (som inte skall förväxlas med den tidigare behandlade ozonrelaterade frågan) kan bildas i närvaro av kolväten, kväveoxider och sol. I dagligt tal kallas detta fenomen ”smog” och bildades tidigare frekvent i bland annat London och Los Angeles. Luftföroreningar påverkar människors hälsa, skogens träd och jordbrukets grödor skadas av ozon vilket medför stora kostnader. Ozon är kraftigt oxiderande, vilket kan leda till toxiska effekter hos människan. Inandning av ozon ger nedsatt lungfunktion, ofta åtföljd av hosta, bröstsmärtor och andnöd. Luftföroreningar påverkar också material som metall, gummi, plast och kalksten så att de bryts ned snabbare. Därigenom skadas t ex byggnadskonstruktioner och föremål som är kulturhistoriskt värdefulla.

Flyktiga organiska ämnen eller nmVOC (non methane Volatile Organic Compounds, dvs flyktiga organiska föroreningar utom metan) är en samlande benämning för ett stort antal gasformiga organiska föreningar. Under sommarhalvåret bidrar de, tillsammans med kväveoxider och solljus, till bildning av marknära ozon. Några ämnen, exempelvis bensen, kan i de halter som tidvis förekommer i tätortsluft också vara direkt skadliga för människors hälsa. Flyktiga organiska ämnen frigörs vid ofullständig förbränning och avges också genom avdunstning från lösningsmedel och bensin.

Polycykliska Aromatiska Kolväten (PAH) utgör en stor grupp av närbesläktade kemiska ämnen. Inom gruppen finns flera kända eller misstänkta cancerframkallande ämnen av vilka benso(a)pyren är den mest kända.

Det finns både naturliga och antropogena (orsakade av människan) källor till partiklar. Av naturliga källor kan nämnas vulkanutbrott då stora mängder partiklar slungas upp i atmosfären. Bland antropogena källor kan nämnas att damm uppvirvlas från trafiken, sot uppkommer från fordons motorer, stoft släpps ut från industriprocesser, sot uppkommer vid olika förbränningsprocesser såväl inom industri som vid förbränning för uppvärmningsändamål. Partiklar förekommer i ett brett spektrum av olika storlekar och beståndsdelar som vätskedroppar, salter, dammpartiklar, sot och kombinationer av dessa. Inandningsbara partiklar brukar benämnas PM10 och PM2,5 beroende på storleken på partiklarna. De minsta partiklarna anses ha störst negativ inverkan på människans hälsa. Större delen av de stoftmängder som redovisas i diagram är inandningsbara (PM10), dvs skillnaden mellan de totala mängderna partiklar (TSP) och de inandningsbara (PM10) är inte så stor. Förorening av luften med vissa kemiska produkter (s k POPs) och vissa metaller behandlas i ett kommande avsnitt i denna rapport.
 

Orsaker

De föroreningar vi berör i detta avsnitt uppkommer vid vanliga aktiviteter i samhället som transporter och uppvärmning. Den andra sidan av myntet är att dessa aktiviteter också ger upphov till förorening. Flyktiga organiska ämnen frigörs sålunda vid ofullständig förbränning och avges också genom avdunstning från lösningsmedel och bensin. Utsläppen härrör till stor del från vägtrafik och användning av lösningsmedel m m. Även småskalig vedeldning kan bidra. De lokala utsläppen av partiklar kommer framför allt från vägtrafiken och från enskild uppvärmning med ved samt arbetsmaskiner som gräsklippare, motorsågar och grävmaskiner.
 

Partikelutsläpp i Sverige

Förbättringarna av luftkvaliteten i tätorterna kan tillskrivas flera olika åtgärder. Enskilda pannor för uppvärmning av bostäder och kontor har i stor utsträckning ersatts av fjärrvärme, där reningen av utsläppen är effektivare. Bränslena är renare. Bilarna har successivt förbättrats från utsläppssynpunkt. En stor del av minskningen beror på katalysatorreningen hos bilar. Bilar omfattas av ett system med miljöklassning för att gynna försäljning av bilar med goda miljöegenskapers. Utsläpp av de föroreningar som behandlas i detta avsnitt regleras i regel i tillstånden till verksamhet enligt miljöbalken (9 kap 6§). Konventionen om långväga transport av luftföroreningar (CLRTAP) har utgjort en viktig grund för det internationella samarbetet. Det finns dock fortfarande utmaningar.

De samlade utsläppen av kolväten från Sverige har ungefär halverats sedan 1970 men alltså inte minskat i lika hög grad som andra föroreningar. Utsläppen av partiklar från industrin och andra källor har minskat drastiskt (ca 90%, från industrin 96%) genom stoftavskiljning och bättre processer. På 1970-talet var utsläppen av partiklar från industrin helt dominerande men nu har den rollen tagits över av bilarna. Huvuddelen av utsläppsmängden handlar om inandningsbara partiklar (PM10), särskilt dem från bilarna.

Utsläpp av partiklar till luft i Sverige 1930-2030 (ton/år)

 
Källor: Richard Almgren (2012), Vår miljö 1930-2030, Svenskt Näringsliv, med bearbetning av följande källor: 1930-1975 Facht, 1976; SMED 4/07 (Jordbruk oförändrat som 1980-2000); Jernkontoret, 1987; SOU 1966:65 (Extrapolerade värden från 1960 och 1970 efter stål- resp industriproduktion); 1980-1985 Interpolerade värden för industri; CLRTAP, 2009, 2011; 1990-2005 CLRTAP, 2009, 2012; 2010-2030 Naturvårdsverket, 2003 (5318); Egen bedömning

 

 

Koloxidutsläpp i Sverige

En annan indikator på den lokala luftkvaliteten är utsläppen av koloxid, en för människans hälsa giftig gas. Det är en av de komponenter som testas vid den årliga bilbesiktningen. Även dessa halter har minskat kraftigt.

Utsläpp av koloxid till luft i Sverige 1930-2030 (ton/år)

 
Källor: Richard Almgren (2012), Vår miljö 1930-2030, Svenskt Näringsliv, med bearbetning av följande källor: 1930-1950 Lindmark, 1998; IVA, 1990; utsläpp från industri efter produktionsnivå; 1950-1985 Naturvårdsverket, 1984 (1862), SOU1975:98; 1990-2005 Naturvårdsverket, 1995 (4459); 2010-2020; 2025-2030 Naturvårdsverket, 2010, 2011; Samma minskningstakt som 2010-2020

 

Utsläpp av flyktiga kolväten i Sverige

Flyktiga organiska föroreningar kan i samverkan med kväveoxider och solljus bilda marknära ozon (”smog”). Dessa bildas huvudsakligen vid småskalig förbränning av ved och av bilar. Även dessa ämnen har minskat.

Utsläpp av kolväten (flyktiga organiska ämnen utom metan, nmVOC) till luft i Sverige 1930-2030 (ton nmVOC/år)

 
Källor: Richard Almgren (2012), Vår miljö 1930-2030, Svenskt Näringsliv, med bearbetning av följande källor: 1930-1950 1950-1985 Lindmark, 1998; Energimixen; 1990-2020 Naturvårdsverket, 2009, 2012; Energimixen

 

 


Partikelhalter i Europa

Några överskridanden av de värden som gäller för marknära ozon rapporteras inte vid någon av de svenska mätstationerna under 2008, i motsats till vad som gäller för många länder på den europeiska kontinenten, främst medelhavsländerna. Inte heller halterna av partiklar överskrider gällande värden, annat än lokalt på några få tätt trafikerade leder. I ett europeiskt perspektiv är luften förhållandevis god i såväl inom som utom svensk stadsmiljö.

Halter av partiklar i utomhusluften i Europa 2005


 

Lösningar

Miljöpolitikens krav

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen minskar. Särskilda mål för olika komponenter i utomhusluften (svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen (VOC), benso[a]pyren) har formulerats. EU och den svenska regeringen har formulerat olika målvärden. I bedömningen nedan används EUs värden som grund för bedömningen.

Naturens svar på vidtagna åtgärder

Halterna av svaveldioxid, kvävedioxid och partiklar i utomhusluften i städerna har minskat rejält de senaste decennierna. Halterna av svaveldioxid i utomhusluften i landets tätorter är genomgående låga och ligger långt under de nivåer som anses orsaka hälsoproblem. Som exempel redovisas mätningar från Göteborgs innerstad. Halterna är idag bara en bråkdel (omkring 3%) av nivåerna på 1960-talet när de var som högst. Även halterna av kvävedioxid i utomhusluften minskar men inte i samma utsträckning som för svaveldioxid. Motsvarande halter är idag generellt häften av halterna på 1970-talet. Årsmedelvärdena i gaturummet i svenska tätorter ligger generellt under EUs riktvärde. Överskridanden förekommer dock på de mest utsatta platserna i storstäderna.

Halter av svaveldioxid i utomhusluften i Göteborg 1960-2005

 
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet; Göteborgs stad Miljö R 2011:10


Kommentar

De åtgärder som vidtagits för att begränsa sura gaser (svaveldioxid, kvävedioxid) har givit goda resultat. Halterna i utomhusluften i landets tätorter sjunker år från år. När det gäller kvävedioxid är kvarvarande utsläpp i huvudsak kopplade till biltrafiken. Lägre utsläpp per fordon som följd av bättre förbrännings- och reningsteknik har delvis ätits upp av ökande biltrafik. Med hänsyn till att bilarna, efter hand som nya bilar ersätter befintliga, kommer att släppa ut allt mindre föroreningar i avgaserna är det rimligt att anta att även kväveoxiderna kommer att sjunka till acceptabla nivåer.

Det gäller även de inandningsbara partiklarna (PM2,5, PM10). Beräkningar i anslutning till det s k Auto-oil direktiven visar att utsläppen från vägtrafiken (SO2, NO2, CO, VOC, bensen) väntas minska till en femtedel under åren 1990-2020. Utsläppen av partiklar väntas att drygt halveras under samma period. När det gäller marknära ozon skedde inget överskridande av korttidsvärdet överhuvudtaget i Sverige under 2008 vid någon av de svenska 12 mätstationerna. Även dessa värden kan dessutom förväntas sjunka efterhand. Som exempel på situationen i sistnämnda avseende i andra delar av EU kan nämnas att motsvarande mätningar i norra Italien visar på frekventa överskridanden, på vissa håll upp till 70-80 procent av tiden.

Luftkvaliteten i svenska tätorter har förbättrats dramatiskt de senaste decennierna. Särskilt goda är resultaten när det gäller halterna av svaveldioxid i utomhusluften. Den genomgående trenden för halterna av samtliga luftföroreningar i utomhusluften är sjunkande. Endast få överskridanden sker av gällande värden för EU-länderna. Kvarvarande luftföroreningar är i huvudsak kopplade till avgaser från bilar. Tekniken för begränsningar av luftföroreningar från nya bilar är bättre än från de befintliga, varför utsläppsutvecklingen kan förväntas förbättras efterhand som äldre bilar skrotas. Det är därför mycket som talar för att de kortvariga överskridanden som fortfarande uppträder här och var är ett övergående fenomen.