Reformera miljörätten

Svenska företag är bäst i världen på miljö, trots att vi kanske har världens krångligaste miljölagstiftning. Brister i effektivitet och rättssäkerhet, krångel och dyr byråkrati leder till missade investeringar, förlorade arbetstillfällen och utebliven miljönytta.

Kor
Foto: Jan Mika

De riktigt stora miljövinsterna i Sverige gjordes på 1970-1980 talen när utsläppen minskades med i snitt 80 procent från sina högsta nivåer. Många av de förbättringar som nåddes var resultatet av investeringar i nya tekniker och produktionsmetoder i näringslivet.

Sedan miljöbalkens tillkomst har dock investeringarna minskat kraftigt. Idag investerar vi mindre än våra viktigaste konkurrentländer i EU. Några av förklaringarna är långa handläggningstider, krångliga regler och osäkerhet om vilka krav som ställs.

Det tar i snitt cirka fyra år att genomföra en åtgärd som kräver miljötillstånd trots att de flesta åtgärder som vidtas idag innebär miljöförbättringar. När ledtiden för att genomföra en åtgärd blir avsevärt kortare i andra länder – med samma miljökrav – blir det mer attraktivt att genomföra sina investeringar på andra platser än i Sverige.

På samma sätt är frågor om sanering av förorenade områden ofta förknippade med långa domstolsprocesser på grund av otydliga regler där ansvaret allt för ofta läggs på verksamhetsutövare som aldrig bidragit till skadorna. Konsekvenserna blir kapitalförstöring och samhällsekonomiska förluster när verksamheter likvideras eller går i konkurs i onödan.

Det är uppenbart att den svenska miljörätten behöver reformeras – för näringslivet och för miljön.