Höjda eller sänkta marginalskatter för mer resurser till skolan?

RAPPORT Publicerad

MARGINALSKATTER

Höjda eller sänkta marginalskatter omslag
Foto: Peter Ericson, Lennart Flood

Sverige har höga marginalskatter i en internationell jämförelse. Trots detta utgångsläge har oppositionspartierna i tidigare budgetmotioner och andra sammanhang föreslagit olika varianter av ytterligare skattehöjningar. Avsikten är att få fram resurser för den offentliga sektorn. Men frågan om hur mycket resurser dessa förslag kan uppbringa avgörs i hög utsträckning av hur individerna anpassar sig till de höjda skattesatserna.

I en ny rapport undersöker Peter Ericson, doktor i nationalekonomi, och Lennart Flood, professor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet effekterna av höga marginalskatter.

Analysen visar bland annat att oppositionspartiernas förslag ökar skatternas progressivitet, vilket minskar arbetsutbudet. För i synnerhet Vänsterpartiets förslag är minskningen kraftig; sysselsättningen sjunker motsvarande drygt 30 000 heltidsjobb. För de offentliga finanserna är det därför stor skillnad mot en rent statisk kalkyl, som bortser från att skattehöjningar minskar skattebasen.

Två andra förslag analyseras också; först att avskaffa värnskatten och sedan den statliga skatten. I likhet med tidigare studier konstaterar de att borttagen värnskatt finansierar i det närmaste sig självt. Att ta bort den statliga skatten medför ökat arbetsutbud motsvarande mer än 50 000 heltidsjobb. Det innebär att den skattesänkningen är självfinansierad till ungefär två tredjedelar.

En utmaning i den framtida skattepolitiken är att skapa stimulans för ett ökat arbetsutbud. Därför behöver större fokus ligga på nödvändigheten av en minskad skatt på arbete och då framförallt en minskad beskattning av höga inkomster.