Finansskatt skulle drabba fler än 300 000 företag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Hundratusentals företag påverkas negativt av den föreslagna skatten på finansiella tjänster. Konsekvensen är utflyttning av företag och färre jobb, skriver skattechef Johan Fall.

Johan Fall

Johan Fall, nationalekonom.

Remissbehandlingen av utredningen om skatt på finansiella sektorn pågår för fullt. Det står klart att förslaget träffar långt ifrån målet. Förslaget innebär skattehöjningar och ökat krångel för mängder av företag utanför den finansiella sektorn. Konsekvenserna av förslaget skulle bli utflyttning av företag och jobb från alla delar av landet.

Förslagets huvudregel innebär att alla företag som på något sätt omsätter en finansiell tjänst ska betala ytterligare skatt med 15 procent av sina löner, utöver arbetsgivaravgiften på dryga 31 procent. Skatten är dessutom, till skillnad från arbetsgivaravgiften, inte avdragsgill. Utredningens förslag visar sig omfatta mer än 300 000 företag utanför finanssektorn. Exempelvis omfattas alla handlare som förmedlar kredit, avbetalning eller försäkring i samband med köp. Detta är idag mer regel än undantag inom internethandeln och vid köp av t.ex. elektronik, klockor, vitvaror och bilar.

Skatten skulle också drabba alla industriföretags internfinansiering samt den finansiering som de erbjuder sina kunder i samband med större affärer. Industriföretagens kostnader vid köp av finansiella tjänster kommer också att öka till följd av finansskatten. Den typen av tjänst är ofta högt kvalificerad och samtidigt viktig för industrins möjligheter till export. Skatten skulle alltså öka kostnaderna förknippade med just dessa tjänster och därmed försämra konkurrenskraften för svensk export. Att straffbeskatta företag utanför finanssektorn på detta sätt kan inte vara regeringens avsikt.

Även inom finansbranschen får förslaget orimliga och skadliga effekter. Så kallade fintechföretag växer idag fram och branschen sysselsätter allt fler. Inom EU var det bara London som hade större investeringar i fintechföretag än vad Stockholm hade 2004-2014.  Det här är företag som med hjälp av ny teknik erbjuder moderna finansiella tjänster, t.ex. peer to peer-lån, mikrokrediter, betalningar och crowdfunding. Med lägre kostnader och nya lösningar kan dessa företag bidra till ökade möjligheter för mindre och nystartade företag att ta in kapital samtidigt som det ger välbehövlig konkurrens och därmed prispress i finansbranschen.

Med utredarens förslag riskerar varje nystartat fintechföretags skatt på sysselsättning öka med 50 procent när företaget skickar sin första faktura. Skatten slår nämligen till direkt då ett företag har en finansiell omsättning. Ett sämre sätt att stimulera företagandet är svårt att tänka sig. Resultatet av skatten skulle bli utflyttning och färre högkvalificerade jobb. Regeringens avsikt med utredningen kan inte vara att straffbeskatta växande framtidsföretag.

Det faktum att skatten är tänkt att bygga på momsreglerna är i sig problematiskt. Ansvaret att administrera och betala in momsen ligger idag på företagen och kostnaderna uppgår till miljarder kronor varje år. Oklarheter om vilka transaktioner som är finansiella omsättningar och om beräkningen av vilket löneunderlag som ska beskattas kommer medföra stora kostnader och tolkningsproblem i såväl företagen som hos Skatteverket. Att basera en ny skatt på svårbegripliga momsregler, som p.g.a. sin komplexitet är föremål för en översyn, är helt enkelt fel väg att gå.

Moms är en konsumtionsskatt som ska belasta konsumenterna, eftersom momspliktiga företag får dra av sina momskostnader från den moms de ska skicka till Skatteverket. Privatpersoner får däremot inte dra av moms och bär därmed momsen ekonomiskt.

Det faktum att finanssektorn inte är momspliktig innebär att finansföretag inte tillåts göra avdrag för sina momskostnader när de köper in varor och tjänster som är momsbelagda. Därmed blir momsen en kostnad för dem. Momsfritt är inte fritt från moms utan medför en så kallad dold moms som bärs av företagen som köper in finansiella tjänster.

Det är därför missvisande att tala om en finansskatt eller bankskatt. Skatten skulle belasta hundratusentals ”vanliga” företag som säljer varor och tjänster. Regeringen måste nu tänka om. Förslaget är så illa utformat att det måste skrotas. Skatten skulle kosta oss jobb och tillväxt och det har Sverige inte råd med.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Finansskatten hotar tusentals jobb

SKATT En ny finansskatt skulle hota tusentals jobb och svenska företags konkurrenskraft. Johan Hansing är chefekonom på Svenska Bankföreningen, och han hoppas att regeringen lystrar till kritiken. "Oavsett vad man tycker om behovet och lämpligheten att beskatta finanssektorn så är min slutsats att utredningens förslag är ett särskilt dåligt sätt att göra det på".
NYHET Publicerad:

Privata förskolor får högsta betyg

KOMMENTAR Föräldrar och personal anser att privata förskolor är bättre än kommunala. Det visar en stor enkät från Skolinspektionen, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Se och lär av friskolorna

KOMMENTAR Sveriges mest utsatta skolor behöver landets bästa lärare, men också en trygg arbetsmiljö och ett professionellt ledarskap. Kommunerna borde studera hur friskolekoncernerna arbetar med styrning. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Nio år för att få ett jobb

KOMMENTAR Det tar alldeles för lång tid för en flykting att få ett jobb och tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Tröskeln till arbetsmarknaden blir allt högre, skriver Jonas Frycklund, ekonom, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Ulf Dinkelspiel har avlidit

TILL MINNE AV I går fick vi beskedet att Ulf Dinkelspiel hastigt lämnat oss. Året kunde inte ha börjat sämre. Få personer har förändrat Sverige, men Ulf var en av dem. Det skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Finansskatt skulle drabba fler än 300 000 företag

KOMMENTAR Hundratusentals företag påverkas negativt av den föreslagna skatten på finansiella tjänster. Konsekvensen är utflyttning av företag och färre jobb, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Nya skatteregler stoppar investeringar i småföretag

REGELKRÅNGEL Småföretagaren Maud Spencer tvingas öka sin lön till 74 000 kronor i månaden för att hennes närstående ska bli kvar som investerare i företaget. Det är en absurd konsekvens av de nya 3:12-reglerna. ”Jag kan inte höja min lön till 74 000 kronor i månaden, det kan ingen småföretagare göra”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ändrade skatteregler ökar möjligheten för arbete på annan ort

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har tillsammans med 17 näringslivsorganisationer skickat en hemställan till regeringen och bett om en utredning som ser över ersättningsreglerna i samband med arbete långt ifrån hemmet. Dagens regelverk är snårigt, tillämpningen spretar och det är mycket svårt att göra rätt, enligt Johanna Hållén, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

Skribent gör skattefrågor begripliga

UTMÄRKELSE Ledarskribent Per Gudmundson tilldelas Näringslivets Skattedelegations mediapris på 100 000 kronor. Enligt ordförande Staffan Bohman, så har han förmåga att göra problematiken kring skatter relevant för alla.
NYHET Publicerad:

Flygskatt hotar arbetstillfällen i norr

FLYGSKATT Flygskatten hotar tillväxten på landsbygden. För konsultföretaget Agio, som har verksamhet i Luleå, Kiruna och Stockholm, ökar flygkostnaderna med 100 000 kronor per år. ”Vi kommer att överleva, men det är ännu en distanskostnad. Man blir mer försiktig med att anställa på landsbygden”, säger Richard Jonsson, vd.
NYHET Publicerad:

Säkerhetshotet mot Sverige är på riktigt

KOMMENTAR "Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg att förlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet." Det skriver Karl Lallerstedt, säkerhetspolitisk expert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

En svensk flygskatt minskar inte koldioxidutsläppen

KOMMENTAR I eftermiddag presenteras utredningen om en svensk flygskatt. Syftet med en flygskatt, som anges i utredningens direktiv är, att minska flygets klimatpåverkan. Att utredningen ens har tillsatts är svårt att förstå, när det är uppenbart att en svensk flygskatt inte minskar de globala koldioxidutsläppen, menar Maria Sunér Fleming, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Helhetsgreppet saknas i regeringens forskningsproposition

KOMMENTAR Regeringen har presenterat sin forskningspolitiska proposition. Det är utmärkt att regeringen har lyssnat på näringslivet när det gäller strategiska satsningar på relevanta samhällsområden och ökade resurser till industriforskningsinstituten. Men helhetsgreppet saknas. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Flygskatten hotar ishotellets verksamhet

FLYGSKATT Icehotel i Jukkasjärvi är beroende av flygplatsen i Kiruna som 95 procent av de 60 000 gästerna använder årligen. En flygskatt skulle innebära ett mycket hårt slag mot verksamheten och hela trakten. ”Regeringen gör det oerhört svårt för oss att utveckla vår verksamhet. Man kväver turismen istället för att uppmuntra den”, säger Yngve Bergqvist, grundare.
NYHET Publicerad:

Kilometerskatten – dårarnas paradis

KILOMETERSKATTEN Pelle Sallin har varit företagare sedan 1970-talet, aldrig har han sett ett politiskt förslag som kommer att slå så hårt som kilometerskatten. För hans äggpackeri innebär det 1,6 miljoner kronor i ökade kostnader. ”Det är fascinerande att man kan komma med en så dum idé", säger han.
NYHET Publicerad:

Utredningens förslag slutet för välfärdsbolagen

KOMMENTAR Så har då Välfärdsutredningen avlämnat sitt betänkande i vinstfrågan. I direktiven till utredningen står det att mångfald ska värnas och att verksamhet i olika driftsformer ska kunna bedrivas. Så blir det inte om förslaget genomförs. Då kommer de allra flesta företagen att läggas ned, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik. 
NYHET Publicerad:

Stoppad auktion hindrar bredbandsutbyggnad

INFRASTRUKTUR Mobilt bredband är oerhört viktigt för att hela Sverige ska kunna vara uppkopplat och ha tillgång till digitala tjänster. Därför är det allvarligt att regeringen har ställt in den planerade 700MHz-auktionen.
NYHET Publicerad:

EU-kommissionen tog inte chansen

KOMMENTAR Förslaget till modernisering av EU:s upphovsrättsreglering blev inte det framåtblickande helhetsgrepp man hade kunnat hoppas på. I stället för att gå till grunden med upphovsrättens roll för en välfungerande digital inre marknad har EU-kommissionen presterat ett hopkok av detaljregleringar – i många fall direkt företagsfientliga. Det skriver Patrick Krassén, ansvarig för immaterialrättsfrågor.