NYHET9 januari 2017

Finansskatt skulle drabba fler än 300 000 företag

Hundratusentals företag påverkas negativt av den föreslagna skatten på finansiella tjänster. Konsekvensen är utflyttning av företag och färre jobb, skriver skattechef Johan Fall.

Remissbehandlingen av utredningen om skatt på finansiella sektorn pågår för fullt. Det står klart att förslaget träffar långt ifrån målet. Förslaget innebär skattehöjningar och ökat krångel för mängder av företag utanför den finansiella sektorn. Konsekvenserna av förslaget skulle bli utflyttning av företag och jobb från alla delar av landet.

Förslagets huvudregel innebär att alla företag som på något sätt omsätter en finansiell tjänst ska betala ytterligare skatt med 15 procent av sina löner, utöver arbetsgivaravgiften på dryga 31 procent. Skatten är dessutom, till skillnad från arbetsgivaravgiften, inte avdragsgill. Utredningens förslag visar sig omfatta mer än 300 000 företag utanför finanssektorn. Exempelvis omfattas alla handlare som förmedlar kredit, avbetalning eller försäkring i samband med köp. Detta är idag mer regel än undantag inom internethandeln och vid köp av t.ex. elektronik, klockor, vitvaror och bilar.

Skatten skulle också drabba alla industriföretags internfinansiering samt den finansiering som de erbjuder sina kunder i samband med större affärer. Industriföretagens kostnader vid köp av finansiella tjänster kommer också att öka till följd av finansskatten. Den typen av tjänst är ofta högt kvalificerad och samtidigt viktig för industrins möjligheter till export. Skatten skulle alltså öka kostnaderna förknippade med just dessa tjänster och därmed försämra konkurrenskraften för svensk export. Att straffbeskatta företag utanför finanssektorn på detta sätt kan inte vara regeringens avsikt.

Även inom finansbranschen får förslaget orimliga och skadliga effekter. Så kallade fintechföretag växer idag fram och branschen sysselsätter allt fler. Inom EU var det bara London som hade större investeringar i fintechföretag än vad Stockholm hade 2004-2014. Det här är företag som med hjälp av ny teknik erbjuder moderna finansiella tjänster, t.ex. peer to peer-lån, mikrokrediter, betalningar och crowdfunding. Med lägre kostnader och nya lösningar kan dessa företag bidra till ökade möjligheter för mindre och nystartade företag att ta in kapital samtidigt som det ger välbehövlig konkurrens och därmed prispress i finansbranschen.

Med utredarens förslag riskerar varje nystartat fintechföretags skatt på sysselsättning öka med 50 procent när företaget skickar sin första faktura. Skatten slår nämligen till direkt då ett företag har en finansiell omsättning. Ett sämre sätt att stimulera företagandet är svårt att tänka sig. Resultatet av skatten skulle bli utflyttning och färre högkvalificerade jobb. Regeringens avsikt med utredningen kan inte vara att straffbeskatta växande framtidsföretag.

Det faktum att skatten är tänkt att bygga på momsreglerna är i sig problematiskt. Ansvaret att administrera och betala in momsen ligger idag på företagen och kostnaderna uppgår till miljarder kronor varje år. Oklarheter om vilka transaktioner som är finansiella omsättningar och om beräkningen av vilket löneunderlag som ska beskattas kommer medföra stora kostnader och tolkningsproblem i såväl företagen som hos Skatteverket. Att basera en ny skatt på svårbegripliga momsregler, som p.g.a. sin komplexitet är föremål för en översyn, är helt enkelt fel väg att gå.

Moms är en konsumtionsskatt som ska belasta konsumenterna, eftersom momspliktiga företag får dra av sina momskostnader från den moms de ska skicka till Skatteverket. Privatpersoner får däremot inte dra av moms och bär därmed momsen ekonomiskt.

Det faktum att finanssektorn inte är momspliktig innebär att finansföretag inte tillåts göra avdrag för sina momskostnader när de köper in varor och tjänster som är momsbelagda. Därmed blir momsen en kostnad för dem. Momsfritt är inte fritt från moms utan medför en så kallad dold moms som bärs av företagen som köper in finansiella tjänster.

Det är därför missvisande att tala om en finansskatt eller bankskatt. Skatten skulle belasta hundratusentals ”vanliga” företag som säljer varor och tjänster. Regeringen måste nu tänka om. Förslaget är så illa utformat att det måste skrotas. Skatten skulle kosta oss jobb och tillväxt och det har Sverige inte råd med.

Skatter
Skriven avJohan Fall
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist