Finansskatt skulle drabba fler än 300 000 företag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Hundratusentals företag påverkas negativt av den föreslagna skatten på finansiella tjänster. Konsekvensen är utflyttning av företag och färre jobb, skriver skattechef Johan Fall.

Johan Fall

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Remissbehandlingen av utredningen om skatt på finansiella sektorn pågår för fullt. Det står klart att förslaget träffar långt ifrån målet. Förslaget innebär skattehöjningar och ökat krångel för mängder av företag utanför den finansiella sektorn. Konsekvenserna av förslaget skulle bli utflyttning av företag och jobb från alla delar av landet.

Förslagets huvudregel innebär att alla företag som på något sätt omsätter en finansiell tjänst ska betala ytterligare skatt med 15 procent av sina löner, utöver arbetsgivaravgiften på dryga 31 procent. Skatten är dessutom, till skillnad från arbetsgivaravgiften, inte avdragsgill. Utredningens förslag visar sig omfatta mer än 300 000 företag utanför finanssektorn. Exempelvis omfattas alla handlare som förmedlar kredit, avbetalning eller försäkring i samband med köp. Detta är idag mer regel än undantag inom internethandeln och vid köp av t.ex. elektronik, klockor, vitvaror och bilar.

Skatten skulle också drabba alla industriföretags internfinansiering samt den finansiering som de erbjuder sina kunder i samband med större affärer. Industriföretagens kostnader vid köp av finansiella tjänster kommer också att öka till följd av finansskatten. Den typen av tjänst är ofta högt kvalificerad och samtidigt viktig för industrins möjligheter till export. Skatten skulle alltså öka kostnaderna förknippade med just dessa tjänster och därmed försämra konkurrenskraften för svensk export. Att straffbeskatta företag utanför finanssektorn på detta sätt kan inte vara regeringens avsikt.

Även inom finansbranschen får förslaget orimliga och skadliga effekter. Så kallade fintechföretag växer idag fram och branschen sysselsätter allt fler. Inom EU var det bara London som hade större investeringar i fintechföretag än vad Stockholm hade 2004-2014.  Det här är företag som med hjälp av ny teknik erbjuder moderna finansiella tjänster, t.ex. peer to peer-lån, mikrokrediter, betalningar och crowdfunding. Med lägre kostnader och nya lösningar kan dessa företag bidra till ökade möjligheter för mindre och nystartade företag att ta in kapital samtidigt som det ger välbehövlig konkurrens och därmed prispress i finansbranschen.

Med utredarens förslag riskerar varje nystartat fintechföretags skatt på sysselsättning öka med 50 procent när företaget skickar sin första faktura. Skatten slår nämligen till direkt då ett företag har en finansiell omsättning. Ett sämre sätt att stimulera företagandet är svårt att tänka sig. Resultatet av skatten skulle bli utflyttning och färre högkvalificerade jobb. Regeringens avsikt med utredningen kan inte vara att straffbeskatta växande framtidsföretag.

Det faktum att skatten är tänkt att bygga på momsreglerna är i sig problematiskt. Ansvaret att administrera och betala in momsen ligger idag på företagen och kostnaderna uppgår till miljarder kronor varje år. Oklarheter om vilka transaktioner som är finansiella omsättningar och om beräkningen av vilket löneunderlag som ska beskattas kommer medföra stora kostnader och tolkningsproblem i såväl företagen som hos Skatteverket. Att basera en ny skatt på svårbegripliga momsregler, som p.g.a. sin komplexitet är föremål för en översyn, är helt enkelt fel väg att gå.

Moms är en konsumtionsskatt som ska belasta konsumenterna, eftersom momspliktiga företag får dra av sina momskostnader från den moms de ska skicka till Skatteverket. Privatpersoner får däremot inte dra av moms och bär därmed momsen ekonomiskt.

Det faktum att finanssektorn inte är momspliktig innebär att finansföretag inte tillåts göra avdrag för sina momskostnader när de köper in varor och tjänster som är momsbelagda. Därmed blir momsen en kostnad för dem. Momsfritt är inte fritt från moms utan medför en så kallad dold moms som bärs av företagen som köper in finansiella tjänster.

Det är därför missvisande att tala om en finansskatt eller bankskatt. Skatten skulle belasta hundratusentals ”vanliga” företag som säljer varor och tjänster. Regeringen måste nu tänka om. Förslaget är så illa utformat att det måste skrotas. Skatten skulle kosta oss jobb och tillväxt och det har Sverige inte råd med.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning

KOMMENTAR I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommer kompetensutvisningarna att fortsätta?

KOMMENTAR Lagrådet har avstyrkt socialförsäkringsutskottets förslag om ny lagstiftning kring kompetensutvisningarna. Men förändringen är nödvändig för att komma tillrätta med de orättfärdiga utvisningarna, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Våg av överklagande fastnar i domstol

KOMMENTAR Svenska leverantörer överklagar ofta offentliga upphandlingar. I spåren följer långa handläggningstider i domstol. En översyn av regelverket är angeläget, skriver Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Upphandling ”the Dutch way” – är det något för oss?

KOMMENTAR Det är dags att kartlägga missnöjet bland företagare som deltar i offentlig upphandling. Många vittnar om utestängande, överflödiga och motstridiga ska-krav som är hopplösa att uppfylla. Vägledning och hjälp finns i Nederländerna, skriver upphandlingsexpert Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

KOMMENTAR Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft som mötts av mycket kritik. Många verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes samtidigt som risken är överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv, skriver miljörättsexpert Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Hög tid att modernisera bokföringsreglerna

KOMMENTAR Det är hög tid att anpassa bokföringslagens regler till befintliga tekniska möjligheter. Svenskt Näringsliv har i en hemställan uppmanat regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förenklat regelverk som är bättre anpassat till den digitala utvecklingen och företagens behov. Det skriver Sofia Bildstein-Hagberg, redovisnings- och revisionsexpert.