Finansskatt skulle drabba fler än 300 000 företag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Hundratusentals företag påverkas negativt av den föreslagna skatten på finansiella tjänster. Konsekvensen är utflyttning av företag och färre jobb, skriver skattechef Johan Fall.

Johan Fall

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Remissbehandlingen av utredningen om skatt på finansiella sektorn pågår för fullt. Det står klart att förslaget träffar långt ifrån målet. Förslaget innebär skattehöjningar och ökat krångel för mängder av företag utanför den finansiella sektorn. Konsekvenserna av förslaget skulle bli utflyttning av företag och jobb från alla delar av landet.

Förslagets huvudregel innebär att alla företag som på något sätt omsätter en finansiell tjänst ska betala ytterligare skatt med 15 procent av sina löner, utöver arbetsgivaravgiften på dryga 31 procent. Skatten är dessutom, till skillnad från arbetsgivaravgiften, inte avdragsgill. Utredningens förslag visar sig omfatta mer än 300 000 företag utanför finanssektorn. Exempelvis omfattas alla handlare som förmedlar kredit, avbetalning eller försäkring i samband med köp. Detta är idag mer regel än undantag inom internethandeln och vid köp av t.ex. elektronik, klockor, vitvaror och bilar.

Skatten skulle också drabba alla industriföretags internfinansiering samt den finansiering som de erbjuder sina kunder i samband med större affärer. Industriföretagens kostnader vid köp av finansiella tjänster kommer också att öka till följd av finansskatten. Den typen av tjänst är ofta högt kvalificerad och samtidigt viktig för industrins möjligheter till export. Skatten skulle alltså öka kostnaderna förknippade med just dessa tjänster och därmed försämra konkurrenskraften för svensk export. Att straffbeskatta företag utanför finanssektorn på detta sätt kan inte vara regeringens avsikt.

Även inom finansbranschen får förslaget orimliga och skadliga effekter. Så kallade fintechföretag växer idag fram och branschen sysselsätter allt fler. Inom EU var det bara London som hade större investeringar i fintechföretag än vad Stockholm hade 2004-2014.  Det här är företag som med hjälp av ny teknik erbjuder moderna finansiella tjänster, t.ex. peer to peer-lån, mikrokrediter, betalningar och crowdfunding. Med lägre kostnader och nya lösningar kan dessa företag bidra till ökade möjligheter för mindre och nystartade företag att ta in kapital samtidigt som det ger välbehövlig konkurrens och därmed prispress i finansbranschen.

Med utredarens förslag riskerar varje nystartat fintechföretags skatt på sysselsättning öka med 50 procent när företaget skickar sin första faktura. Skatten slår nämligen till direkt då ett företag har en finansiell omsättning. Ett sämre sätt att stimulera företagandet är svårt att tänka sig. Resultatet av skatten skulle bli utflyttning och färre högkvalificerade jobb. Regeringens avsikt med utredningen kan inte vara att straffbeskatta växande framtidsföretag.

Det faktum att skatten är tänkt att bygga på momsreglerna är i sig problematiskt. Ansvaret att administrera och betala in momsen ligger idag på företagen och kostnaderna uppgår till miljarder kronor varje år. Oklarheter om vilka transaktioner som är finansiella omsättningar och om beräkningen av vilket löneunderlag som ska beskattas kommer medföra stora kostnader och tolkningsproblem i såväl företagen som hos Skatteverket. Att basera en ny skatt på svårbegripliga momsregler, som p.g.a. sin komplexitet är föremål för en översyn, är helt enkelt fel väg att gå.

Moms är en konsumtionsskatt som ska belasta konsumenterna, eftersom momspliktiga företag får dra av sina momskostnader från den moms de ska skicka till Skatteverket. Privatpersoner får däremot inte dra av moms och bär därmed momsen ekonomiskt.

Det faktum att finanssektorn inte är momspliktig innebär att finansföretag inte tillåts göra avdrag för sina momskostnader när de köper in varor och tjänster som är momsbelagda. Därmed blir momsen en kostnad för dem. Momsfritt är inte fritt från moms utan medför en så kallad dold moms som bärs av företagen som köper in finansiella tjänster.

Det är därför missvisande att tala om en finansskatt eller bankskatt. Skatten skulle belasta hundratusentals ”vanliga” företag som säljer varor och tjänster. Regeringen måste nu tänka om. Förslaget är så illa utformat att det måste skrotas. Skatten skulle kosta oss jobb och tillväxt och det har Sverige inte råd med.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot förslaget om flygskatt

SKATTEKRITIK En skatt på avstånd som bromsar utvecklingen i Sverige. Dessutom en skatt som helt missar målet att vara en klimatnytta. Det är några av argumenten i skörden av remissvar där majoriteten är skarpt kritiska. ”Lyssna på kritiken och skrota skatten”, säger flygbranschen.
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Kilometerskatten långt ifrån avgjord

SKATTER I helgen gav regeringen besked om att man inte går vidare med utredningens förslag om kilometerskatt. Trots det blev Transportföretagens onsdagsseminarium fullsatt. Skatten är långt ifrån skrotad, blev slutsatsen.
NYHET Publicerad:

Företagen jublar när kilometerskatten skrotas

KILOMETERSKATTEN Regeringen väljer att skrota kilometerskatten tre dagar innan utredningen skulle ha presenterats. Företagare, branschorganisationer och politiker jublar över beslutet. ”Hoppas nu att utredningen hamnar där den hör hemma: i ett arkiv som ingen har nyckel till”, säger Pelle Sallin, företagare.
NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, skriver chefsjurist Anders Thorstensson.
NYHET Publicerad:

Arla sänker utsläppen med 60 procent på vägarna

TV Arla ligger i täten i arbetet med att minska klimatpåverkan för transporter. Under drygt tio år har företaget minskat CO2-utsläppen med 60 procent och har målsättningen att minska med ytterligare 25 procent till år 2020.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Sparbankerna hotas av en finansskatt

FINANSSKATT Sparbankerna varnar för att finansskatten kommer att slå hårt mot landsbygden. Både service och skatteunderlag är hotade när lokala kontor i landsbygdskommunerna kan tvingas stänga.  
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Regeringen backar efter företagarkritik

FINANSSKATTEN Regeringen ser över förslaget om en ny finansskatt efter kritik från flera remissinstanser. Svenskt Näringsliv anser att det är bra att regeringen hörsammar den massiva kritik som förslaget har fått. "Men det vore bättre med ett klart besked att förslaget dras tillbaka", säger skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Nej till bristfällig finansskatt

KOMMENTAR Krånglig och dyr att tillämpa, ökade kostnader för företag och hushåll samt lägre pensioner. Det är några negativa konsekvenser av den föreslagna finansskatten. Det skriver Marcus Forsman, skattejurist, i en kommentar till Svenskt Näringslivs remissvar.
NYHET Publicerad:

LO och S vill införa fackligt veto mot anställningar

KOMMENTAR Socialdemokraterna och LO vill strypa arbetskraftsinvandringen till LO-yrken genom att öronmärka enkla jobb till arbetslösa personer i Sverige. Skälen bakom reformen ekar ihåligt. "Vilken kompetens företaget behöver avgörs bäst av företagarna själva". Det skriver Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatten hinder för mer miljövänligt flyg

FLYGSKATT Flygskatten ska minska flygets miljöpåverkan, det är tanken. Men i en hårt konkurrensutsatt bransch riskerar den att få motsatt effekt. Flygbolagen har helt enkelt inte råd att själva driva på den teknikutveckling som i många fall har gett bättre resultat än regeringen egna miljömål.
NYHET Publicerad:

Försämra inte entreprenörsskatten

KOMMENTAR I Svenskt Näringslivs remissvar om de förslag till skärpt entreprenörsbeskattning riktas kritik mot en ökad skattebelastning om närmare 5 miljarder kronor. Mest allvarligt är de negativa signaler till företagande som förslaget innebär och att detta i förlängningen riskerar hålla tillbaka utvecklingen för investeringarna och jobben, skriver Johan Fall chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.
NYHET Publicerad:

Mer yrkeshögskola – fler jobb!

KOMMENTAR Utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan skulle behöva vara dubbelt så många. Och i veckan blev det klart att de kommer att fortsätta att vara för få. Det är lätt att förstå företagens frustration, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning för vuxna.