Finansskatt skulle drabba fler än 300 000 företag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Hundratusentals företag påverkas negativt av den föreslagna skatten på finansiella tjänster. Konsekvensen är utflyttning av företag och färre jobb, skriver skattechef Johan Fall.

Johan Fall

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Remissbehandlingen av utredningen om skatt på finansiella sektorn pågår för fullt. Det står klart att förslaget träffar långt ifrån målet. Förslaget innebär skattehöjningar och ökat krångel för mängder av företag utanför den finansiella sektorn. Konsekvenserna av förslaget skulle bli utflyttning av företag och jobb från alla delar av landet.

Förslagets huvudregel innebär att alla företag som på något sätt omsätter en finansiell tjänst ska betala ytterligare skatt med 15 procent av sina löner, utöver arbetsgivaravgiften på dryga 31 procent. Skatten är dessutom, till skillnad från arbetsgivaravgiften, inte avdragsgill. Utredningens förslag visar sig omfatta mer än 300 000 företag utanför finanssektorn. Exempelvis omfattas alla handlare som förmedlar kredit, avbetalning eller försäkring i samband med köp. Detta är idag mer regel än undantag inom internethandeln och vid köp av t.ex. elektronik, klockor, vitvaror och bilar.

Skatten skulle också drabba alla industriföretags internfinansiering samt den finansiering som de erbjuder sina kunder i samband med större affärer. Industriföretagens kostnader vid köp av finansiella tjänster kommer också att öka till följd av finansskatten. Den typen av tjänst är ofta högt kvalificerad och samtidigt viktig för industrins möjligheter till export. Skatten skulle alltså öka kostnaderna förknippade med just dessa tjänster och därmed försämra konkurrenskraften för svensk export. Att straffbeskatta företag utanför finanssektorn på detta sätt kan inte vara regeringens avsikt.

Även inom finansbranschen får förslaget orimliga och skadliga effekter. Så kallade fintechföretag växer idag fram och branschen sysselsätter allt fler. Inom EU var det bara London som hade större investeringar i fintechföretag än vad Stockholm hade 2004-2014.  Det här är företag som med hjälp av ny teknik erbjuder moderna finansiella tjänster, t.ex. peer to peer-lån, mikrokrediter, betalningar och crowdfunding. Med lägre kostnader och nya lösningar kan dessa företag bidra till ökade möjligheter för mindre och nystartade företag att ta in kapital samtidigt som det ger välbehövlig konkurrens och därmed prispress i finansbranschen.

Med utredarens förslag riskerar varje nystartat fintechföretags skatt på sysselsättning öka med 50 procent när företaget skickar sin första faktura. Skatten slår nämligen till direkt då ett företag har en finansiell omsättning. Ett sämre sätt att stimulera företagandet är svårt att tänka sig. Resultatet av skatten skulle bli utflyttning och färre högkvalificerade jobb. Regeringens avsikt med utredningen kan inte vara att straffbeskatta växande framtidsföretag.

Det faktum att skatten är tänkt att bygga på momsreglerna är i sig problematiskt. Ansvaret att administrera och betala in momsen ligger idag på företagen och kostnaderna uppgår till miljarder kronor varje år. Oklarheter om vilka transaktioner som är finansiella omsättningar och om beräkningen av vilket löneunderlag som ska beskattas kommer medföra stora kostnader och tolkningsproblem i såväl företagen som hos Skatteverket. Att basera en ny skatt på svårbegripliga momsregler, som p.g.a. sin komplexitet är föremål för en översyn, är helt enkelt fel väg att gå.

Moms är en konsumtionsskatt som ska belasta konsumenterna, eftersom momspliktiga företag får dra av sina momskostnader från den moms de ska skicka till Skatteverket. Privatpersoner får däremot inte dra av moms och bär därmed momsen ekonomiskt.

Det faktum att finanssektorn inte är momspliktig innebär att finansföretag inte tillåts göra avdrag för sina momskostnader när de köper in varor och tjänster som är momsbelagda. Därmed blir momsen en kostnad för dem. Momsfritt är inte fritt från moms utan medför en så kallad dold moms som bärs av företagen som köper in finansiella tjänster.

Det är därför missvisande att tala om en finansskatt eller bankskatt. Skatten skulle belasta hundratusentals ”vanliga” företag som säljer varor och tjänster. Regeringen måste nu tänka om. Förslaget är så illa utformat att det måste skrotas. Skatten skulle kosta oss jobb och tillväxt och det har Sverige inte råd med.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

KOMMENTAR Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft som mötts av mycket kritik. Många verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes samtidigt som risken är överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv, skriver miljörättsexpert Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Hög tid att modernisera bokföringsreglerna

KOMMENTAR Det är hög tid att anpassa bokföringslagens regler till befintliga tekniska möjligheter. Svenskt Näringsliv har i en hemställan uppmanat regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förenklat regelverk som är bättre anpassat till den digitala utvecklingen och företagens behov. Det skriver Sofia Bildstein-Hagberg, redovisnings- och revisionsexpert.
NYHET Publicerad:

Frihandelsavtalet CETA: I dag kör vi igång!

KOMMENTAR Idag träder frihandelsavtalet CETA mellan EU och Kanada i kraft. Det kommer bland annat att leda till kostnadsminskningar på 590 miljoner euro för europeiska företag, utöver minskade av regelkrångel och onödig byråkrati, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska utbildningssystemet brottas med problem

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra att regeringen ändrar sig om gymnasiets yrkesprogram

KOMMENTAR Regeringen öppnar för att göra om yrkesprogrammen på gymnasiet så att de blir högskoleförberedande, med tillägg i svenska, matte och engelska. Det ska ske utan att tumma på yrkesämnena, vilket är bra. Det skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar. Han efterfrågar samtidigt fler åtgärder för att öka attraktionen till yrkesprogrammen.
NYHET Publicerad:

Steg i rätt riktning när lönestöd förenklas

KOMMENTAR Det är välkommet att regeringen gör nya satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet genom mer resurser till Yrkeshögskolan, slopade traineejobb samt ihopslagning av fem lönestöd till ett. Men för att nå lägst arbetslöshet i EU krävs mer genomgripande reformer, skriver Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Välkommet förslag om förbättrat försäkringsskydd för nystartade företag

KOMMENTAR Regeringen inser behovet av att förbättra företagarens eget försäkringsskydd och meddelar nu att ett sådant förslag kommer att lämnas i höstbudgeten. Ett mer enhetligt försäkringsskydd för företagare är välkommet. Det kommer att göra det lättare för fler att ta steget och starta eget, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Var femte företagare överväger att lämna sin kommun

KOMMENTAR 31 300 företagare har svarat på frågan om de någon gång har övervägt att flytta sin verksamhet till en kommun med ett bättre företagsklimat. Var femte företagare svarade ja. Att så många har funderat på att byta kommun skickar en stark signal till politiken att växla upp näringslivsarbetet.
NYHET Publicerad:

Regeringens förslag leder till kaos i välfärden

KOMMENTAR Regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet om att föreslå ett vinsttak inom skolan och omsorgen är en extremt allvarlig och negativ åtgärd. Det kommer att leda till skol- och omsorgskaos, enligt Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

Ny transportplan väcker förhoppningar men mycket återstår

KOMMENTAR Det krävs långsiktighet för att betala av infrastrukturskulden. Regeringens 622 miljarder är bra, men inte tillräckligt, menar Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.
NYHET Publicerad:

Sex förslag till bättre välfärd

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv vill ha en diskussion om framtidens välfärd. Ett bidrag är ett sex-punktsprogram för skärpta kvalitetskrav för såväl offentliga som privata utförare, skriver Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

”Kopiera den holländska proportionalitetsguiden”

KOMMENTAR Skapa enklare offentliga upphandlingar med proportionerliga krav och använd Nederländerna som förebild, menar Ellen Hausel Heldahl, jurist.
NYHET Publicerad:

”Märkligt att lansera en verkningslös flygskatt”

KOMMENTAR En flygskatt får inte någon effekt på klimatet. Den blir däremot en skadlig skatt på mobilitet i ett land med långa avstånd, skriver Maria Sunér Fleming och Mårten Bergman.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Flygbransch ser hellre miljövänligt bränsle än flygskatt

SKATT Flygskatten ger inte några tydliga miljöeffekter. Det menar till och med miljöorganisationerna. Ändå tänker regeringen gå vidare med förslaget. Om den ändå införs, varför inte göra som i Norge och använda skatteintäkterna till att öka tillgången på miljövänligt flygbränsle, menar den svenska flygbranschen.
NYHET Publicerad:

Glada miner efter utebliven skattehöjning

SKATTER Beskedet att regeringen backar från skatteförslaget om nya regler för delägare i fåmansbolag får många småföretagare att pusta ut och känna glädje. ”Fantastiskt roligt och skönt", säger företagaren Charlotta Holmquist.