Finansskatt skulle drabba fler än 300 000 företag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Hundratusentals företag påverkas negativt av den föreslagna skatten på finansiella tjänster. Konsekvensen är utflyttning av företag och färre jobb, skriver skattechef Johan Fall.

Johan Fall

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Remissbehandlingen av utredningen om skatt på finansiella sektorn pågår för fullt. Det står klart att förslaget träffar långt ifrån målet. Förslaget innebär skattehöjningar och ökat krångel för mängder av företag utanför den finansiella sektorn. Konsekvenserna av förslaget skulle bli utflyttning av företag och jobb från alla delar av landet.

Förslagets huvudregel innebär att alla företag som på något sätt omsätter en finansiell tjänst ska betala ytterligare skatt med 15 procent av sina löner, utöver arbetsgivaravgiften på dryga 31 procent. Skatten är dessutom, till skillnad från arbetsgivaravgiften, inte avdragsgill. Utredningens förslag visar sig omfatta mer än 300 000 företag utanför finanssektorn. Exempelvis omfattas alla handlare som förmedlar kredit, avbetalning eller försäkring i samband med köp. Detta är idag mer regel än undantag inom internethandeln och vid köp av t.ex. elektronik, klockor, vitvaror och bilar.

Skatten skulle också drabba alla industriföretags internfinansiering samt den finansiering som de erbjuder sina kunder i samband med större affärer. Industriföretagens kostnader vid köp av finansiella tjänster kommer också att öka till följd av finansskatten. Den typen av tjänst är ofta högt kvalificerad och samtidigt viktig för industrins möjligheter till export. Skatten skulle alltså öka kostnaderna förknippade med just dessa tjänster och därmed försämra konkurrenskraften för svensk export. Att straffbeskatta företag utanför finanssektorn på detta sätt kan inte vara regeringens avsikt.

Även inom finansbranschen får förslaget orimliga och skadliga effekter. Så kallade fintechföretag växer idag fram och branschen sysselsätter allt fler. Inom EU var det bara London som hade större investeringar i fintechföretag än vad Stockholm hade 2004-2014.  Det här är företag som med hjälp av ny teknik erbjuder moderna finansiella tjänster, t.ex. peer to peer-lån, mikrokrediter, betalningar och crowdfunding. Med lägre kostnader och nya lösningar kan dessa företag bidra till ökade möjligheter för mindre och nystartade företag att ta in kapital samtidigt som det ger välbehövlig konkurrens och därmed prispress i finansbranschen.

Med utredarens förslag riskerar varje nystartat fintechföretags skatt på sysselsättning öka med 50 procent när företaget skickar sin första faktura. Skatten slår nämligen till direkt då ett företag har en finansiell omsättning. Ett sämre sätt att stimulera företagandet är svårt att tänka sig. Resultatet av skatten skulle bli utflyttning och färre högkvalificerade jobb. Regeringens avsikt med utredningen kan inte vara att straffbeskatta växande framtidsföretag.

Det faktum att skatten är tänkt att bygga på momsreglerna är i sig problematiskt. Ansvaret att administrera och betala in momsen ligger idag på företagen och kostnaderna uppgår till miljarder kronor varje år. Oklarheter om vilka transaktioner som är finansiella omsättningar och om beräkningen av vilket löneunderlag som ska beskattas kommer medföra stora kostnader och tolkningsproblem i såväl företagen som hos Skatteverket. Att basera en ny skatt på svårbegripliga momsregler, som p.g.a. sin komplexitet är föremål för en översyn, är helt enkelt fel väg att gå.

Moms är en konsumtionsskatt som ska belasta konsumenterna, eftersom momspliktiga företag får dra av sina momskostnader från den moms de ska skicka till Skatteverket. Privatpersoner får däremot inte dra av moms och bär därmed momsen ekonomiskt.

Det faktum att finanssektorn inte är momspliktig innebär att finansföretag inte tillåts göra avdrag för sina momskostnader när de köper in varor och tjänster som är momsbelagda. Därmed blir momsen en kostnad för dem. Momsfritt är inte fritt från moms utan medför en så kallad dold moms som bärs av företagen som köper in finansiella tjänster.

Det är därför missvisande att tala om en finansskatt eller bankskatt. Skatten skulle belasta hundratusentals ”vanliga” företag som säljer varor och tjänster. Regeringen måste nu tänka om. Förslaget är så illa utformat att det måste skrotas. Skatten skulle kosta oss jobb och tillväxt och det har Sverige inte råd med.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagarna: Ny moms slår mot kompetensförsörjning i vården

SKATT Ett besked om att inhyrd vårdpersonal ska beläggas med 25 procent moms får stark kritik från landets privata vårdgivare. ”Det är ett hot mot hela vårdsektorns kompetensförsörjning”, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sänkta skatter gör Sverige attraktivt

DEBATT Sverige måste ha konkurrenskraftiga villkor för företagande. Därför behövs lägre ägarbeskattning, sänkta marginalskatter och ett konkurrenskraftigt system för bolagsskatt. Det skriver Staffan Bohman, ordförande i Näringslivets Skattedelegation, och Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.
NYHET Publicerad:

”En ovärdig debatt om flyget”

FLYGSKATT Opinionen är kraftigt mot flygresandet. Den 1 april införs dessutom flygskatten i Sverige trots ett stort motstånd från flygbranschen. "Den kommer inte att minska flygandet och utsläppen. Då är branschens egna initiativ bättre men de får inte genomslag. I dagsläget pågår en ovärdig debatt om flyget", menar vd:n för Svenska Flygbranschen.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Miljardnota med återinförd revisionsplikt

SKATT Motståndet mot förslaget att återinföra revisionsplikten för mindre företag är massivt. Svenskt Näringsliv, HUI och Småföretagarna är mycket kritiska. ”Vi vill istället att fler företag undantas från revisionsplikten”, säger redovisningsexperten Claes Norberg vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

"Skattereform kräver konkurrenskraftiga skatter"

SKATTER Ett oförändrat skattetryck, är ingen bra utgångspunkt för en omfattande skattereform, enligt vd Carola Lemne. Hon vill se skatter som stimulerar till arbete, sparande och investeringar.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Exitskatten totalsågad av industrijätten

REMISSVAR Remisstiden för den så kallade exitskatten har gått ut, och den svidande kritiken har inte låtit vänta på sig. Av 85 inkomna remissvar, tillstyrker endast två instanser förslaget i sin helhet. Affärstoppen Carl Bennet menar att förslaget riskerar att hämma svensk företagsutveckling.