Ny skatt slår brett mot näringslivet

Enligt ett förslag som lagts idag från utredningen om skatt på finanssektorn ska en ny skatt införas på finansiell verksamhet. Skatten ska utformas som en löneskatt om 15 procent, ovanpå dagens arbetsgivaravgift som är 31,42 procent. För finansiella tjänster blir alltså den sammanlagda löneskatten ovanpå lönekostnaden 46,42 procent med förslaget. Till skillnad från arbetsgivaravgiften kommer dessutom den nya extraskatten inte vara avdragsgill i verksamheten.

Det finansiella systemet brukar liknas vid näringslivets blodomlopp. Det är viktigt att systemet fungerar smidigt för företagens kapitaltillförsel och riskhantering. God konkurrens behövs och underlättas genom få regleringar, däremot inte genom ökad beskattning. En viktig fråga när skatter utformas är deras incidens, det vill säga. vem som i slutänden belastas av skatten. Den föreslagna skatten förväntas i hög utsträckning vältras över på kunderna genom högre priser. Den nya skatten skulle därmed, om den införs, inte stanna i finanssektorn utan drabba både hushåll och företag genom ökade kostnader.

Skatten är vidare tänkt att konstrueras så att inte bara träffar banker och försäkringsbolag, utan alla typer av företag som arbetar med finansiella tjänster. Den exakta utformningen för detta behöver analyseras närmare, men det står redan nu klart att förslaget leder till mer administrativt arbete och ökat uppgiftslämnande. Alla kostnader förknippade med finansiering vid investeringar kommer därmed bli dyrare, vilket i förlängningen slår mot jobben och leder till att våra pensioner blir lägre i framtiden. Kostnadsbördan som skatten orsakar driver på för att dra ner personalkostnader och det kommer även leda till sämre service.

Den typ av tjänster som skatten riktas in mot är extremt lättrörliga och redan idag utsätts jobben för tuff internationell konkurrens. Enligt preliminära kalkyler som Copenhagen Economics presenterat skulle skatten leda till upp till 16 000 färre jobb i finanssektorn. Även för andra delar av ekonomin är detta förstås negativt och problematiskt i en tid när behovet av nya jobbtillfällen är stort.

De allra flesta länder har ingen liknande skatt på finanssektorn. Den löneskatt som nyligen föreslogs i Norge är med sina 5 procent väsentligt lägre än den som nu föreslagits i Sverige. Dessutom är arbetsgivaravgiften i Norge på strax över 20 procent också lägre än den svenska. Danmark har också ett motsvarande regelverk och skattesats på drygt 13 procent. Där har man dock ingen arbetsgivaravgift alls. Utredningens förslag på en ny löneskatt skulle därmed, om det infördes, vara skadligt för den svenska konkurrenskraften, både i finanssektorn och i näringslivet i stort.