Lagrådet kritiskt till nya upphandlingsregler

Lagrådet har yttrat sig om regeringens förslag om miljö, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. De är kritiska på en rad punkter, bland annat skriver man att ”regleringen är svåröverskådlig och enskilda bestämmelsers innebörd kan vara svår att fastställa. En sådan reglering är naturligtvis inte invändningsfri, särskilt när den ska tillämpas av många enskilda näringsidkare utan särskilt juridisk kompetens”.

Förenklat går förslaget ut på att regeringen vill tvinga leverantörer som ska vara med i en offentlig upphandling att ha kollektivavtal, berättar Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert. De företag som inte har det får problem.

– Kollektivavtalen kan vara svåra att tolka, reglerna är ofta komplicerade och kräver ingående sakkunskap för att fastställa avtalens innebörd. Men nu vill regeringen att upphandlade myndigheter ska tolka kollektivavtalen. Det handlar om de delar i kollektivavtalen som rör lön, semester, arbetstid, pensionsavsättningar och försäkringar, säger Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv.

Regeringens tanke är att krav på kollektivavtal ska säkerställa justa villkor, exempelvis argumenterar ansvarig minister för att det förekommit dumpade löner i taxibranschen.

– Lagförslaget kommer inte att lösa eventuella problem med oseriösa företag utan kommer bara att stänga ute många småföretag från offentlig upphandling. Lagrådet efterlyser också en konsekvensanalys av hur små, kanske familjeägda, företag ska kunna konkurrera på den offentliga marknaden, fortsätter Carina Lindfelt.

– Sammantaget är regeringens förslag mycket komplicerat och svårtillämpat. Ett av regeringens uppgivna syften med de nya reglerna är att upphandlingar ska bli enklare. Lagrådet anser dock att det här förslaget är oförenligt med det syftet. Vi delar den bedömningen, säger Ellen Hausel Heldahl.