NYHET20 juni 2016

Nya upphandlingsregler grundskott mot svenska modellen

Regeringens förslag om nya upphandlingsregler har fått svidande kritik från Lagrådet. Det är en gåta hur näringsminister Mikael Damberg stillatigande kan åse hur en sådan lagstiftning, som närmast kan beskrivas som ett sabotage mot hans politikområde, läggs fram, skriver Carola Lemne, vd.

"Om inte näringsministern agerar vem ska då göra det?", frågar sig Carola Lemne som är starkt kritisk till förslaget om nya upphandlingsregler.
Foto: Maja Suslin/TT

Varje år upphandlar offentlig sektor för minst 650 miljarder kronor. Det är en stor och viktig marknad och för många företag en central plattform för vidare expansion och därmed jobbtillväxt. Upphandlingarna är också en förutsättning för att samhället ska fungera. För Svenskt Näringslivs medlemmar är det viktigt att det finns en sund konkurrens och att skattepengar används effektivt. Ingen är betjänt av att affärer går till företag som fuskar eller som har orimliga arbetsvillkor.

Lagrådet har återigen riktat förödande kritik mot regeringens förslag till ny lagstiftning inom upphandlingsområdet. När det gäller den senaste lagrådsremissen ”Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling” konstaterar de att förslaget är illa skrivet, svårtolkat, leder till ökad administration och hindrar småföretag att delta och dessutom är det rent kontraproduktivt i förhållande till syftet med lagen.

Det är inte första gången regeringen får svidande kritik från Lagrådet på detta område. Det skulle vara allvarligt om regeringen väljer att ignorera den högsta instans vi har i Sverige för att granska lagstiftningsarbetet.

Socialdemokraterna talar ofta om vikten av att värna den svenska modellen men i detta fall går de fram med lagstiftning som är ett grundskott mot den svenska modellen. Förslaget skulle ge 3 900 offentliga upphandlande organisationer rätt att överpröva de förhandlingar som arbetsmarknadens parter genomför. Under lång tid har det funnits en bred uppslutning kring den svenska modellen men med det nu liggande förslaget driver regeringen fram en olycklig polarisering.

Det är framförallt små företag som kommer att drabbas av ökade administrativa bördor om de ska delta i offentlig upphandling. Lagrådet konstaterar även att de föreslagna reglerna är ogenomträngliga, i synnerhet om man inte har särskild juridisk kompetens. De fortsätter och skriver att ”Ett syfte med det nya regelverket om upphandling är att reglerna ska bli enklare. Förslagen i den nu aktuella remissen är oförenliga med det syftet.”

Det är just i de små och medelstora företagen en stor del av jobbtillväxten sker och det är en gåta hur näringsminister Mikael Damberg stillatigande kan åse hur en sådan lagstiftning, som närmast kan beskrivas som ett sabotage mot hans politikområde, läggs fram. Om inte näringsministern agerar vem ska då göra det?

Det är enkelt att förstå vad civilminister Ardalan Shekarabi vill uppnå, men det räcker inte med goda intentioner – man måste också ha förståelse för konsekvenserna av sina förslag. Man behöver inte vara särskilt insatt i upphandlingsfrågor för att förstå att ökade krav av olika slag i de offentliga upphandlingarna ökar belastningen på upphandlingsavdelningarna. Redan idag ger många upphandlare uttryck för att det är svårt att ställa krav på ett bra sätt. Regeringen vill nu utöka antalet områden där krav ska ställas och dessutom på mycket komplexa områden där det ofta finns konflikter kring tolkningar.

Uppföljning av ingångna avtal är viktig såväl för medborgarna som för leverantörer. I praktiken sker dock knappt någon uppföljning över huvud taget. Tanken med den nya lagstiftningen som föreslås är att man vill få bort oseriösa aktörer från marknaden. Det är stor risk att effekten blir rakt motsatt. Vi instämmer därför i Lagrådets synpunkt om att lagförslaget är kontraproduktivt.

Civilministern verkar dessvärre fast besluten att driva igenom den nya lagstiftningen trots den omfattande kritiken från en rad olika instanser. Om inte näringsministern kan stå upp för näringslivet står hoppet till att riksdagen inser allvaret i frågan och stoppar det kommande lagförslaget från att bli verklighet. Vi måste förbättra den offentliga upphandlingen i Sverige men vägen dit går inte via att stänga ute småföretag, öppna för oseriösa aktörer och sabotera den svenska modellen.

Offentlig upphandlingSamhällsekonomi
Skriven avCarola Lemne
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist